: : : :

Ny instruktion för Arbetsgivarverket m.m.

( 2004 )

Hem: Teman: Offentliga utredningar: Offentliga utredningar med Sören Öman:

Ny instruktion för Arbetsgivarverket m.m. ( 2004 )

Arbetsmarknadsrätt | Övrigt ]

Utredning med Sören Öman
Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter

Departement : Finansdepartementet

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Utredare

Utredningen startade :

Utredningen avslutades : 2004-06-30

Utredningen pågick:  5 månader och 29 dagar

» Betänkandet Ds 2004:33 Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion

Dela :

Regeringskansliet uppdrar åt Sören Öman att i enlighet med vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 [ pdf|Ikon för riksdagen ], utgiftsområde 2) dels ta fram ett förslag till ny instruktion för Arbetsgivarverket, dels ta fram ett utkast till stadgar för Arbetsgivarverket. Uppdraget omfattar också att utreda dels om AP-fonderna även fortsättningsvis skall vara medlemmar i Arbetsgivarverket och om cheferna för AP-fonderna i så fall skall ingå i arbetsgivarkollegiet, dels om icke-obliga­toriska medlemmar som Arbetsgivarverket företräder skall vara företrädda i arbetsgivarkollegiet.

Bakgrunden till och riktlinjer för uppdraget att ta fram förslag till ny instruktion för Arbetsgivarverket, m.m.

Bakgrund

Sedan 1985 har det skett en omfattande dele­gering från regeringen till myndigheterna av befogenheter inom det arbetsgivarpolitiska området. Utgångspunkten är att arbetsgivarpolitiken skall anpassas till de olika myndigheternas verksamhet och bidra till en flexibel, rättssäker och effektiv statsförvaltning.

När Arbetsgivarverket bildades 1994 var ett huvudsyfte att skapa en från statsmakterna mer fristående arbetsgivarorganisation. Kollektivavtal skulle inte längre slutas under förbehåll om regeringens godkännande.[1] Den nya myndigheten skulle finansieras med avgifter från myndigheterna och arbeta på deras uppdrag.

Organiseringen av Arbetsgivarverket och dess ledningsstruktur

Arbetsgivarverket är organiserat som en medlemsstyrd förening – som består av myndigheter under regeringen och försäkringskassorna samt några s.k. icke-obligatoriska medlemmar som inte är statliga myndigheter – och är ett verktyg för myndigheternas arbetsgivarpolitik. Tonvikten i verkets arbete ligger i förhandlingsverksamheten. Dessutom svarar verket för råd och stöd i arbetsgivarpolitiska och arbetsrättsliga frågor, framtagande av statistik och information m.m. Arbetsgivarverket skall fungera som ett forum för samverkan mellan myndigheterna som arbetsgivare.

Arbetsgivarverket har sedan den 1 juli 1994 en för statsförvaltningen unik ledningsstruktur som läggs fast i förordningen (1994:272) med instruktion för Arbetsgivarverket och i de stadgar för Arbetsgivarverket som arbetsgivarkollegiet beslutat.

Arbetsgivarverket leds av ett arbetsgivarkollegium. Ledamöterna i kollegiet, numera 80 stycken (ursprungligen 120), utses av regeringen för två år efter förslag från medlemmarna. Kollegiet indelas härvid i 10 valkretsar. Valförfarandet m.m. regleras i Arbetsgivarverkets stadgar, som beslutats av arbetsgivarkollegiet. Kollegiet är beslutfört när minst 55 ledamöter (ursprungligen 80) är närvarande.

Arbetsgivarkollegiet utser, efter förslag från en valberedning som består av 5 ledamöter ur kollegiet, en styrelse med högst 15 ledamöter, varav en utses till ordförande och en till vice ordförande. Styrelsen utser i sin tur generaldirektör.

Utvärderingar

Redan i januari 1996 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att utvärdera den arbetsgivarpolitiska delegeringen till myndig­heterna. Utredarens slutsats var sammanfattningsvis att delegeringen i stort fungerat väl. Riksdagen informerades om utvärderingen i budgetpropositionen för 1998, utgiftsområde 14, avsnittet 7.3, s. 78 ff.

I mars 2001 tillkallade regeringen en särskild utredare för att utvärdera den arbetsgivarpolitiska reform som genomfördes den 1 juli 1994. Utredaren redovisade ett antal bedömningar, bl.a. att den arbetsgivarpolitiska delegeringen  i grunden är rätt. Utredaren lämnade också ett antal förslag, bl.a. att arbetsgivarkollegiet skulle utmönstras för att styrelsen skulle få ett entydigt ansvar för verksamheten. Riksdagen informerades om utvärderingen och regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2004, utgiftsområde 2, delområde Statliga arbetsgivarfrågor, s. 45 ff. Regeringen ansåg liksom utredningen att den arbetsgivarpolitiska delegeringen bör ligga fast.

Regeringens bedömning enligt budgetpropositionen av Arbetsgivarverkets ledningsstruktur

Regeringen anser att arbetsgivarkollegiet bör utvidgas till att omfatta alla chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen utser därefter – efter förslag av kollegiet – ledamöter i styrelsen för Arbetsgivarverket. Bland ledamöterna utser regeringen en ordförande och en vice ordförande.

Utvär­deringen visar att den arbetsgivarpolitiska dele­geringen fungerar men att samordningen av för­handlingsarbetet på arbetsgivarsidan behöver stärkas. Regeringen delar inte utredning-ens bedömning om kollegiet och dess förslag om att avskaffa kollegiet. Regeringen anser att det är från myndighetscheferna via kollegiet som Arbetsgivarverket hämtar sin legitimitet.

Till skillnad från utredningen anser regeringen att det är kollegiet som bör föreslå ledamöter till styrelsen för Arbetsgivarverket och att regeringen bland dessa utser ordförande och vice ordförande. Regeringens bedömning tar hänsyn till att delegeringen ligger fast, att alla myndighetschefer får ett uttalat ansvar för och inflytande i arbetsgivar­politiken genom representation i kollegiet, och att regeringen genom att utse styrelsen stärker förutsättningen för en starkare arbetsgivarsamverkan.

Regeringens bedömning om ett utökat arbetsgivarkollegium kräver för framtiden över­väganden om beslutsförhet, röstvärden etc. för kollegiet.

Uppdraget

Utredaren ges i uppdrag att i enlighet med vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2004 dels utarbeta förslag till ny instruktion för Arbetsgivarverket, dels ta fram utkast till stadgar för Arbetsgivarverket. Utredaren skall vidare överväga dels om AP-fonderna bör vara medlemmar i Arbetsgivarverket och om cheferna för AP-fonderna bör ingå i arbetsgivarkollegiet, dels om icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket företräder bör vara företrädda i arbetsgivarkollegiet.

Det ingår inte i uppdraget att överväga indelningen av Arbetsgivarverkets medlemmar i sektorer och delegationer.

Utredaren skall till sitt förfogande ha en beredningsgrupp bestående av två experter från vardera Arbetsgivarverket och Finansdepartementet. Personalpolitiska enheten vid Finansdepartementet svarar för sekreterarfunktionen.

Utredningsarbetet skall utföras enligt följande riktlinjer.

Utredaren skall utgå från att arbetsgivarkollegiet skall behålla sina nuvarande uppgifter, med undantag av uppgiften att utse styrelse. Vad gäller arbetsgivarkollegiets förslag till styrelsen är utgångspunkten att kollegiet skall föreslå styrelseledamöter, utan att ange vem av ledamöterna som bör vara ordförande respektive vice ordförande.

 

Arbetsgivarkollegiet regleras i dag i Arbetsgivarverkets instruktion, som regeringen beslutar om i förordning, och i Arbetsgivarverkets stadgar, som arbetsgivarkollegiet beslutat om. Utredaren skall överväga vad regeringen bör besluta om och vad som bör överlåtas åt Arbetsgivarverket att självt besluta om. För att regeringen skall få ett fullgott beslutsunderlag skall utredaren, efter samråd med företrädare för Arbetsgivarverket, utarbeta ett utkast till stadgar för Arbetsgivarverket. Instruktionen och stadgarna skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005.

 

Det ingår inte i uppdraget att föreslå andra ändringar i instruktionen och stadgarna än sådana som föranleds av vad som anges i dessa riktlinjer.

 

AP-fonderna är i dag som alla andra statliga myndigheter medlemmar i Arbetsgivarverket. Regeringen har dock bemyndigat AP-fonderna att själva sluta kollektivavtal. Utredaren skall mot den bakgrunden överväga om AP-fonderna även fortsättningsvis bör vara medlemmar i Arbetsgivarverket och om cheferna för AP-fonderna i så fall bör ingå i arbetsgivarkollegiet. Utredaren skall i den delen samråda med företrädare för AP-fonderna.

Utredaren skall utgå från att försäkringskassorna förstatligas och kommer att ingå i en enda statlig myndighet.

Utredaren skall överväga om Arbetsgivarverkets icke-obligatoriska medlemmar bör vara företrädda i arbetsgivarkollegiet och hur detta i så fall skall kunna ordnas. Utredaren skall i den delen på lämpligt sätt inhämta synpunkter från de icke-obligatoriska medlemmarna som i dag har uppdragit åt Arbetsgivarverket att företräda dem.

Utredaren skall överväga vilka bestämmelser om röstvärden och beslutsförhet som bör gälla för arbetsgivarkollegiet.

Utredningsuppdraget skall redovisas till Finansdepartementet senast den 30 juni 2004.

[1] De s.k. huvudavtalen och MBA-R-avtalen är de enda avtalen som numera sluts under förbehåll om regeringens godkännande.

» Om Sören Öman