Sören Öman har synnerligen omfattande och bred erfarenhet av offentliga utredningar. Sedan början av 1990-talet har han i princip kontinuerligt anlitats för sådana utredningar av regeringar och ministrar med varierande politisk färg. Han har medverkat i flera parlamentariska kommittéer, där politiker är ledamöter, och dessutom många gånger själv utsetts till särskild utredare. Sören Öman har hittills gjort eller medverkat i 28 offentliga utredningar som avgivit 34 betänkanden om totalt 12 292 sidor och därvid samarbetat med 357 andra medverkande. Han har även lång erfarenhet av lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.
Vårt uppdrag har varit att föreslå lagstiftning till skydd för den enskildes personliga integritet i arbetslivet.
Enligt utredningsdirektiven ska vi bl.a. lämna förslag till reglering av vissa åtgärder nämligen kontroll av privat användning av e-post och Internet, liksom kontroll genom annan datoranvändning – exempelvis loggning, kontroll av arbetstagare och arbetssökande genom hälso- och drogtester samt under vilka förutsättningar en arbetsgivare ska ha rätt att begära att få se utdrag ur belastningsregistret.
Härutöver ska vi överväga och – om behov föreligger – föreslå lagstiftning som reglerar tillåtligheten för arbetsgivare att få begära att få se utdrag ur Försäkringskassans register, att få begära utdrag från Kronofogdemyndighetens utsökningsregister och att få hämta in kreditupplysningar från kreditupplysningsföretag. Vi ska också överväga om det finns anledning att ytterligare reglera förutsättningarna för kameraövervakning och telefonavlyssning i arbetslivet. Slutligen ska vi överväga om det finns anledning att lagreglera användandet av personlighetstest och tillåtligheten av att ställa frågor om politisk övertygelse och facklig anslutning. Dessutom står det oss fritt att lämna förslag beträffande andra företeelser i arbetslivet som påverkar den personliga integriteten. Läs mer →
Sedan lagen om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft för snart tjugo år sedan har förutsättningarna för företagande förändrats i flera avseenden. I dag bygger alltfler företag sin verksamhet på information och kunskap snarare än på traditionell industriell produktion. Kvalificerad forskning och utveckling bedrivs inom en mängd nya samhällsviktiga områden såsom informationsteknik och bioteknik. Teknikens utveckling har medfört att information kan lagras och överföras på helt andra sätt än tidigare. Den internationella konkurrensen har hårdnat på många områden. Dessa faktorer har ökat risken för att svenska företag utsätts för internationellt företagsspioneri. Sverige har också sedan lagen kom till gjort internationella åtaganden som gäller skyddet för företagshemligheter. Mot denna bakgrund har utredningen fått i uppdrag att se över vissa frågor om skyddet för företagshemligheter och överväga om FHL i vissa delar borde ändras och anpassas till utvecklingen (dir. 2007:54). Läs mer →
I föreliggande betänkande lägger utredningen i enlighet med sina direktiv fram en samlad utvärdering av den arbetsgivarpolitiska reform, som genomfördes den 1 juli 1994. Läs mer →
Utredningens förslag innebär att socialtjänstens behandling av personuppgifter författningsregleras och anpassas till bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204). Förslaget utgår från personuppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi och bestämmelserna har utformats så att de anger de undantag och preciseringar i förhållande till personuppgiftslagen som är motiverade. Lagen föreslås få namnet lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (avsnitten 6.1.1–6.1.4). Läs mer →
