: : : :

Pliktleverans av elektroniskt publicerat material

( 2009 )

Hem: Teman: Offentliga utredningar: Offentliga utredningar med Sören Öman:

Pliktleverans av elektroniskt publicerat material ( 2009 )

It-rätt | Övrigt ]

Utredning med Sören Öman
Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter

Departement : Utbildningsdepartementet

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Utredare

Utredningen startade :

Utredningen avslutades : 2009-11-16

Utredningen pågick:  8 månader och 28 dagar

» Betänkandet Ds 2009:61 Leveransplikt för elektroniska dokument

Dela :

Uppdraget gick ut på att lämna förslag till en författningsreglerad skyldighet att till myndighet leverera publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk. Utredaren har att bedöma och föreslå definitioner i fråga om vad av allt publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk som bör samlas in genom en lagstadgad leveransskyldighet. En utgångspunkt är att det material som bör levereras ska levereras i det format som har publicerats. Utredaren ska överväga vad som bör gälla om samma sakliga innehåll har publicerats i flera elektroniska format. En annan utgångspunkt är att det som myndigheten på ett eller annat sätt får in ska skildra det svenska samhället på ett representativt sätt. En riktlinje är att leveransskyldigheten bör vara oberoende av den teknik som används inom nätverket eller för överföringen. Utredaren ska lämna förslag till de författningar och författningsändringar som föranleds av utredarens ställningstaganden. Om förslagen påverkar kostnaderna för staten, ska utredaren redovisa beräkningar för dessa konsekvenser och lämna förslag till finansiering av eventuella kostnadsökningar.

Sammanfattning av uppdraget

Regeringskansliet uppdrar åt Sören Öman att lämna förslag till en författningsreglerad skyldighet att till myndighet leverera publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk. Utredaren har att bedöma och föreslå definitioner i fråga om vad av allt publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk som bör samlas in genom en lagstadgad leveransskyldighet. En utgångspunkt är att det material som bör levereras ska levereras i det format som har publicerats. Utredaren ska överväga vad som bör gälla om samma sakliga innehåll har publicerats i flera elektroniska format. En annan utgångspunkt är att det som myndigheten på ett eller annat sätt får in ska skildra det svenska samhället på ett representativt sätt. En riktlinje är att leveransskyldigheten bör vara oberoende av den teknik som används inom nätverket eller för överföringen. Utredaren ska lämna förslag till de författningar och författningsändringar som föranleds av utredarens ställningstaganden. Om förslagen påverkar kostnaderna för staten, ska utredaren redovisa beräkningar för dessa konsekvenser och lämna förslag till finansiering av eventuella kostnadsökningar.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2009.

Bakgrund

Pliktexemplar

Lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplarslagen) härstammar från en kansliordning från 1661 då tryckta skrifter skulle skickas till Kungl. biblioteket (KB). Lunds universitetsbibliotek omhändertar reservexemplar. Pliktexemplar skickas även i vissa fall till biblioteken vid Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Umeå universitet. År 1979 utökades pliktexemplarslagen till att omfatta även ljud och rörliga bilder, och dåvarande Arkivet för ljud och bild (ALB), sedermera Statens ljud- och bildarkiv (SLBA), bildades som myndighet för att omhänderta detta material.

Pliktexemplarslagen innefattar i dag en skyldighet att lämna pliktexemplar av dokument samt inspelningar av ljudradio- och televisionsprogram som man enligt annan lagstiftning är skyldig att framställa. Från och med 1994 omfattar pliktexemplarslagen även dokument för elektronisk återgivning som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild, såsom cd-rom och disketter. Med begreppet dokument avses ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning. Pliktleveransen ska i princip avse det föremål som har gjorts tillgängligt för allmänheten eller en inspelning av den sändning som förekommit och ska kunna delas in i särskilda, definierbara grupper, t.ex. dagstidning, film, fonogram, videogram, etc. Pliktexemplarslagen avser således fysiska föremål som någon har framställt.

Sedan 1996 samlar KB in, bevarar och tillhandahåller det svenska material som publiceras på Internet med hjälp av automatiserad robotteknik i projektet Kulturarw3. Behandlingen av personuppgifter i projektet regleras i förordningen (2002:287) om behandling av personuppgifter i Kungl. bibliotekets digitala kulturarvsprojekt. Sådant elektroniskt material som överförs via nätverk men som inte publiceras öppet på Internet kan inte fångas in av roboten, t.ex. elektroniskt material som är lösenordsskyddat eller krypterat. Samma sak gäller för elektroniskt material som överförs via andra nätverk än Internet.

Tidigare utredningar och propositioner

Översyn av pliktexemplarslagen

Pliktexemplarslagen har setts över i tre statliga utredningar sedan 1990-talet. Utredningsuppdragen har tagit sin utgångspunkt i den snabba utvecklingen på området, t.ex. datorteknikens och den grafiska teknikens utveckling, ökningen av antalet televisionskanaler, framväxten av kombinerat material och multimediaprodukter, Internets uppkomst och utveckling, digital tv och radio, etc. Gemensamt för utredningarna på området är uppdraget att anpassa lagen till teknikutvecklingen.

Utredningarnas förslag har behandlats i två forskningspolitiska propositioner. I fråga om publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk har utredningsförslagen inte ansetts kunna ligga till grund för lagändringar. En anledning är att EG-direktivet om skydd för datorprogram (91/250/EG) ansetts utgöra ett absolut hinder för tillgängliggörandet av en del elektroniskt material.

E-plikt – Att säkra det elektroniska kulturarvet (SOU 1998:111 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ])

E-plikt – Att säkra det elektroniska kulturarvet är det huvudsakliga betänkandet som behandlar frågan om leveransskyldighet för publicerat, elektroniskt material som överförs via nätverk, s.k. E-plikt. Efterföljande utredningar, KB – ett nav i kunskapssamhället – Kungl. biblioteket – Sveriges nationalbibliotek – Verksamhet och visioner (SOU 2003:129 [ pdf |Paragraftecken ]), samt Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering (SOU 2004:53 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ]), tar båda sin utgångspunkt i den förstnämnda utredningens förslag.

E-pliktsutredningen bedömde att det fanns stora mängder elektroniskt publicerat material som väl uppfyllde de kriterier som anges i de allmänna förutsättningarna för leveransplikt. Det material som publicerades online saknade ofta en tryckt motsvarighet. Utredaren menade att den elektroniska online-informationen som är tillgänglig i landet och som rör svenska förhållanden borde samlas in så fullständigt som möjligt. Informationsintresset för övriga kategorier av online-information, t.ex. privatpersoners hemsidor eller lokal föreningsinformation etc., bedömdes ha lägre prioritet och ansågs av resursskäl inte motivera ett fullständigt bevarande. Ett urval skulle då vara tillräckligt. Datorprogram och datorspel föreslogs samlas in. KB och dåvarande ALB föreslogs vidare ges rätten att kräva utlämnande av lösenord för åtkomst av för allmänheten tillgängligt online-material. Vidare föreslogs en bestämmelse om att sammanställningar i digital form (databaser) som gjorts tillgängliga för allmänheten och som rör svenska förhållanden skulle lämnas som pliktexemplar på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer. Som metod för insamlandet i övrigt föreslog utredaren att allmänt tillgänglig online-information skulle samlas in av KB eller av ALB med hjälp av robotteknik. För att göra det möjligt för KB, ALB och Lunds universitetsbibliotek att samla in och bevara datorbaserat material föreslog utredaren att bestämmelserna i 16 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, upphovsrättslagen, skulle kompletteras med bestämmelse som ger dessa organisationer rätt att framställa exemplar av verk, inklusive datorprogram som är tillgängliga via online-förbindelse. Enligt utredaren krävde den ändringen dock först en ändring av rådets direktiv av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram (91/250/EG). Utredarens slutsatser avseende möjligheterna att tillhandahålla materialet med hänsyn till upphovsrättslagen och personuppgiftslagen (1998:204) var att tillhandahållandet av det databaserade material som har kopierats måste begränsas till forskare.

Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ])

Propositionen Forskning och förnyelse behandlade betänkandet E-plikt – Att säkra det elektroniska kulturarvet. Regeringen ansåg att det är viktigt att för eftervärlden och för forskningsändamål bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur och anförde att kulturarvet innefattar ett brett spektra av spår från mänsklig aktivitet. Det är inte möjligt att bevara allt, och kulturarvet måste därför säkras genom ett selektivt urval utan kvalitetskriterier och i rimlig omfattning.

Utredningens förslag om ändringar i upphovsrättslagen för att ge arkiv och bibliotek rätt att framställa exemplar av verk som omfattar datorprogram för bl.a. bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål bedömdes dock inte vara möjligt att genomföra då med hänsyn till EG-direktivet om skydd för datorprogram (91/250/EG), jfr prop. 1992/93:214 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ] s. 68 f. och prop. 1993/94:109 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ].

KB – ett nav i kunskapssamhället – Kungl. biblioteket – Sveriges nationalbibliotek – Verksamhet och visioner (SOU 2003:129 [ pdf |Paragraftecken ])

Rubricerat betänkande gavs 2002 i uppdrag att bl.a. föreslå lösningar för att samla in publikationer med s.k. on-line förbindelser och elektroniska dokument som utgör underlag för tryckt material.

KB-utredningen utgick i sitt betänkande KB – ett nav i kunskapssamhället – Kungl. biblioteket – Sveriges nationalbibliotek – Verksamhet och visioner i många delar från dåvarande regerings målsättning att Sverige ska vara ett informationssamhälle för alla. De förslag som lämnades handlade bl.a. om tillägg till pliktexemplarslagen så att den skulle omfatta även distansöverfört digitalt material och förtydligande av begreppet svenska förhållanden. Med distansöverfört material avsågs sådant material som tillgängliggjorts för allmänheten via överföring på distans i ett nätverk. Skyldig att lämna pliktexemplar av sådant material skulle den vara som låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten.

Det pliktlevererade digitala materialet föreslogs få tillgängliggöras på plats hos alla pliktmottagare av tryckt material, dvs. KB samt biblioteken vid Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Umeå universitet.

Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering (SOU 2004:53 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ])

Utredningen om översyn av verksamheten och arbetsformerna vid SLBA hade till uppdrag att se över arkivets verksamhet med utgångspunkt i myndighetens uppgifter, organisation och arbetsfor­mer för insamlande, bevarande och tillhandahållande av mate­rial. Utredaren skulle särskilt beakta möjligheten till egen referensbandning och insamling av digitala filer vid arkivet. Utredaren redovisade sina förslag i betänkandet Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering.

Utredaren såg inte någon anledning att ändra pliktexemplarslagens grundprincip. Det material som samlas in skulle enligt utredaren vara offentliggjort i Sverige och röra svenska förhållanden. Mot bakgrund av den explosionsartade utvecklingen som varit och väntades på medieområdet ansåg dock utredaren det nödvändigt att definiera prioriteringar för bl.a. framtida insamling i syfte att undvika ohanterliga volymer vid arkivet. Principen om unicitet, dvs. att enbart unikt material samlas in och bevaras, föreslogs gälla, vilket bl.a. skulle innebära att alla repriser inte skulle samlas in eller bevaras framöver. Svensk produktion var den andra prioriteringen för insamling och bevarandeinsatser, dvs. produktioner av svenskt ursprung föreslogs ges högre prioritet än produktioner av utländskt ursprung. Utredningen drog slutsatsen att det fanns tekniska möjligheter och saknades lagtekniska hinder för myndigheten att göra egen insamling, vilket skulle göra det möjligt att redan vid källan välja bort t.ex. repriseringar.

Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ])

I propositionen Forskning för ett bättre liv anförde den dåvarande regeringen att den såg behov av en utökning i pliktleveranslagen till att omfatta s.k. distansöverfört, digitalt material. Pliktexemplarslagens relation till personuppgiftslagen och lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ansågs inte vara tillräckligt belyst. Vidare anfördes att regeringen avsåg att återkomma i fråga om ändringar i lagen om pliktexemplar av dokument. Arbetet avsåg inbegripa frågor om reglering av pliktupplaga och frågan om egen insamling.

Behovet av en ny utredning

Den ständigt pågående teknikutvecklingen, som sedan 1990-talet har präglats av övergången till digital teknik, kan närmast liknas vid ett systemskifte för arkiv- och bibliotekssektorn. Det finns allt fler exempel på att material som på grund av teknikskiftet och pliktexemplarslagens utformning inte omfattas av leveransplikt, trots att innehållet enligt de principer som ligger till grund för pliktexemplarslagen framstår som viktigt att bevara. I dag publiceras en ökande andel information direkt på Internet. Material till ljudradio- och televisionsprogram samt dagstidningar läggs ut på Internet. Medieutbudet går samtidigt allt tydligare mot en mer individualiserad mediekonsumtion. Den ökande takten i den tekniska utvecklingen gör det svårt att förutse framtidens teknikutveckling och hur den kommer att påverka mediekonsumtionen.

Pliktexemplarslagen utgår från en fullständighetsprincip, som innebär att i princip allt tryckt och audiovisuellt material som rör svenska förhållanden omfattas av leveransplikt. Det kan dock vara svårt att hålla fast vid en sådan princip när det gäller en plikt att leverera publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk på grund av den stora mängden publicerat material.

Den 1 januari 2009 sammanfördes de två myndigheterna KB och SLBA till en myndighet. Bedömningen är att de två myndigheterna klarat sina uppgifter väl men att förutsättningarna för att möta den tekniska utvecklingen förbättras genom ett samgående och att samgåendet ger en grund för effektiv samordning och en infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskningen. En leveransplikt av publicerat elektroniskt material skulle ytterligare förstärka den nya myndighetens förutsättningar att möta den tekniska utvecklingen.

I Sverige finns det i dag inte någon lagstiftning om leveransplikt av elektroniskt publicerat material. Samtidigt fortsätter den tekniska utvecklingen med en övergång till digitalt distribuerat material som inte träffas av skyldigheten att lämna pliktexemplar eller nås genom KB:s egen insamling. Det gör att mycket material som kan vara av stor betydelse för forskningen och det svenska kulturarvet riskerar att förloras för all framtid, om inte något görs för att säkerställa att materialet levereras till myndighet för att bevaras.

Av ovanstående följer att det finns behov att utreda vad av allt publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk som bör omfattas av leveransplikt. Övriga frågor som har berörts i nämnda betänkanden och propositioner, bl.a. upphovsrättsliga aspekter och integritetsskyddsaspekter på tillgängliggörandet av det insamlade materialet, får anstå.

Uppdraget

Utredaren ska utforma förslag till författningsreglerad skyldighet att till myndighet leverera publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk. En riktlinje är att leveransskyldigheten bör vara oberoende av den teknik som används inom nätverket eller för överföringen.

Skyldigheten ska i princip inte omfatta sådant som myndigheten tekniskt sett kan samla in på egen hand eller sådant som i sak motsvarar det som redan omfattas av skyldigheterna enligt pliktexemplarslagen eller förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till Kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket. Det kan dock finnas skäl att göra undantag från dessa principer och det står därför utredaren fritt att, om det befinns lämpligt, lämna förslag till sådana undantag. Utredaren ska också överväga hur leverensskyldigheten ska förhålla sig till de åtaganden som myndigheter och vissa andra organ har enligt arkivlagen (1990:782). Utredaren ska därvid särskilt beakta de fall då en leverensplikt skulle kunna komma att avse samma handlingar som ska bevaras i enlighet med arkivlagens bestämmelser.

Utredaren har att bedöma och föreslå definitioner i fråga om vad av allt publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk som bör samlas in genom en lagstadgad leveransskyldighet. Det ingår också i uppdraget att utforma lämpliga definitioner i fråga om det som ska levereras, när leverans ska ske och vem som ska leverera. I uppdraget ingår även att överväga om grundtanken bakom pliktexemplarslagen om en fullständighetsprincip i insamlingen kan och bör gälla även för detta material, sett utifrån den snabba utbudsutvecklingen inom området. En utgångspunkt är att det material som bör levereras ska levereras i det format som har publicerats. En annan utgångspunkt är att det som myndigheten på ett eller annat sätt får in ska skildra det svenska samhället på ett representativt sätt.

Utredaren ska bedöma om reservexemplar ska lämnas av ovan nämnda material. Utredaren ska föreslå den författningsreglering som är nödvändig när det gäller i vilken form materialet ska levereras och överväga om och i vilken utsträckning det är lämpligt att leverans kan ske genom att myndigheterna själva ges möjlighet att samla in materialet.

Det står utredaren fritt att, i den utsträckning det hinns med inom utredningstiden, ta upp och lämna förslag beträffande även andra frågor med anknytning till pliktexemplarslagen eller berörd myndighets hantering av publicerat elektroniskt material. Som exempel kan nämnas ett förtydligat författningsstöd för att fullgöra pliktleverans av audiovisuellt material genom att ge myndigheten möjlighet att själv samla in detta material i digital form.

Utredaren ska till sig knyta en referensgrupp med representanter från Justitiedepartementet, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet och Kulturdepartementet samt KB och Riksarkivet. I den utsträckning utredaren bedömer det lämpligt, kan även representanter för andra intressenter ingå i referensgruppen. Utredaren bör även följa pågående utredningar som kan ha betydelse för uppdraget.

Redovisning av uppdraget

Utredaren ska lämna förslag till de författningar och författningsändringar som föranleds av utredarens ställningstaganden.

Utredaren ska kommentera och föreslå finansiering för eventuella ekonomiska konsekvenser för staten av de förslag som läggs fram.

Uppdraget ska redovisas i form av en departementsskrivelse senast den 31 augusti 2009.

» Skrifter om dataskydd och annan it-rätt av Sören Öman ( 77 st. )

Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)
Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)

Personuppgiftslagen – En kommen­tar (Sören Öman & Hans-Olof Lindblom )

4 uppl. 2011 (722 sidor)
Internet­version 2017
Norstedts Juridik

Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)
Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)

Rätts­informatik – Juridiken i det digi­tala informa­tions­sam­hället ( medförfattare )

Tredje upplagan 2018 ( 560 sidor )
Talbok 2016
Student­litteratur

Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)

Dataskydd inom Social­departe­mentets verk­sam­hets­område – en an­pass­ning till EU:s data­skydds­för­ord­ning

SOU 2017:66 ( 766 sidor )
Social­departe­mentet

Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)
Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)

Leveransplikt för elektroniska doku­ment

Ds 2009:61 ( 219 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)
Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Integritets­skydd i arbets­livet

SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)
Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)

Fritid på egna villkor

SOU 2009:29 ( 307 sidor )
Integra­tions- och jäm­ställd­hets­departe­mentet

Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)
Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)

Studie­stöds­data­lag

SOU 2007:64 ( 229 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)
Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)

Patient­data och läke­medel m.m.

SOU 2007:48 ( 335 sidor )
Social­departe­mentet

Patientdatalag (SOU 2006:82)
Patientdatalag (SOU 2006:82)

Patient­data­lag

SOU 2006:82 ( 646 sidor )
Social­departe­mentet

Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)
Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)

Översyn av person­upp­gifts­lagen

SOU 2004:6 ( 367 sidor )
Justitie­departe­mentet

Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)
Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)

Personlig integritet i arbets­livet

SOU 2002:18 ( 335 sidor )
Närings­departe­mentet

Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)
Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)

Behandling av person­upp­gifter inom social­tjänsten

SOU 1999:109 ( 240 sidor )
Social­departe­mentet

Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)
Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)

Integritet • Offentlig­het • Informations­teknik

SOU 1997:39 ( 873 sidor )
Justitie­departe­mentet

Zeteo
Klicka för mer information

Person­upp­gifts­lagen – En kommen­tar på internet

Uppdateras årligen
Zeteo ( Wolters Kluwer )

Blendow Lexnova
Återkommande expertkommentarer i arbetsrätt och offentligt rätt – Klicka för att läsa

Åter­kommande expert­kommen­tarer

65 st. sedan 2008
Blendow Lexnova

» Om Sören Öman