: : : :

Socialdatautredningen

( 1998–1999 )

Hem: Teman: Offentliga utredningar: Offentliga utredningar med Sören Öman:

Socialdatautredningen ( 1998–1999 )

It-rätt ]

Utredning med Sören Öman
Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter

Departement : Socialdepartementet

Ordförande / Utredare : Sigurd Heuman []

Utredningens beteckning : S 1997:15

Sören Ömans roll i utredningen : Expert

Utredningen startade :

Utredningen avslutades : 1999-09-15

Utredningen pågick:  1 år 8 månader och 6 dagar

» Utredningsdirektiven (dir. 1997:108)

» Betänkandet SOU 1999:109 Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Dela :

En särskild utredare tillkallas med uppgift att utarbeta ett förslag till särskild författningsreglering för behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten. Syftet är att garantera ett fullgott och för detta särskilda område specialanpassat integritetsskydd vid i första hand automatisk databehandling.

Bakgrund – behovet av en författningsreglering

Verksamheten inom socialtjänsten nödvändiggör en omfattande hantering av känsliga personuppgifter. Det är och har alltid varit ett intresse av största vikt att denna information skyddas mot obehörig insyn. Därför gäller sedan länge bestämmelser om tystnadsplikt (sekretess) och hantering av informationen i övrigt, bestämmelser som nu finns i sekretesslagen (1980:100) och socialtjänstlagen (1980:620).

Tillkomsten av teknik för automatisk databehandling (ADB) har ställt nya krav på integritetsskyddet vid hantering av personuppgifter. Som en följd härav har i regeringsformen införts en särskild bestämmelse om lagstiftning till skydd mot integritetskränkning genom registrering av personuppgifter med ADB, och i datalagen (1973:289) finns sedan år 1973 ett generellt regelverk om personregisterhantering med ADB.

Som komplettering till datalagen finns flera speciallagar om ADB-register i särskilda verksamheter i den offentliga sektorn (registerlagar). Sådan särskild författningsreglering av personregister har på senare tid skett utifrån det principiella ställningstagandet att personregister med ett stort antal registrerade personer och ett särskilt integritetskänsligt innehåll bör vara reglerade i lag (se prop. 1990/91:60 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ] och bet. 1990/91:KU11).

Frågan om författningsreglering av socialtjänstens personregister har tidigare behandlats av Socialtjänstkommittén (se kommitténs slutbetänkande Dokumentation och socialtjänstregister, SOU 1995:86). Regeringen har dock, som uttalats i propositionen Ändring i socialtjänstlagen (prop. 1996/97:124 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ]), funnit att den ännu inte har ett tillfredsställande underlag för att förelägga riksdagen ett förslag i frågan.

Nuvarande reglering

I 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen föreskrivs att varje medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag skall skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Datalagen (1973:289) innehåller de åsyftade närmare bestämmelserna, bl.a. finns i 2 § bestämmelser om tillståndsplikt för vissa personregister, däribland sådana som är aktuella i detta sammanhang. I socialtjänstlagen (1980:620) finns vissa specialbestämmelser om register i socialtjänsten. Dessa bestämmelser gäller både ADB-register och manuella register.

EG-direktivet om personuppgifter och förslaget till persondatalag

Datalagskommittén har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen i syfte att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter, anpassad till EG-direktivet om personuppgifter (Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter). Kommittén har i betänkandet Integritet Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39 [ pdf |Paragraftecken ]) lämnat förslag till en ny generell lag, persondatalagen, som föreslås ersätta datalagen den 1 januari 1999. Kommittén har inte behandlat de särskilda registerförfattningarna men har förutsatt att dessa finns kvar och anpassas till den nya generella lagen och till EG-direktivet i särskild ordning.

Den föreslagna persondatalagen omfattar sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatisk, men också annan behandling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Med register avses enligt lagförslaget varje strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Uppdraget

Utredaren skall utarbeta ett förslag till särskild författningsreglering för behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten. Syftet är att garantera ett fullgott och för detta särskilda område specialanpassat integritetsskydd. Utgångspunkten skall vara EG-direktivet om personuppgifter och den generella lag som kommer att ersätta datalagen. Detta gäller också för frågan om vilken behandling av personuppgifter som skall omfattas av regleringen.

Verksamheten inom socialtjänsten nödvändiggör en omfattande hantering av känsliga personuppgifter. I socialtjänsten bör på samma sätt som i övrigt i offentlig och privat förvaltning modern informationsteknik utnyttjas för att höja effektiviteten och kvalitén i arbetet. Det gäller inte bara arbetet i enskilda ärenden utan också i hög grad möjligheten att uppfylla ökade krav i fråga om att följa, analysera och utveckla verksamheten, dvs. dokumentation samt framställning av olika sammanställningar och statistik.

Modern informationsteknik ger stora möjligheter men kan också innebära särskilda risker från integritetssynpunkt. Syftet med varje författningsreglering, vare sig den är generell eller speciell, är att söka eliminera dessa särskilda risker. De regler som används kan vara av olika slag. En typ av regler är begränsningar i fråga om vad som får registreras. Såvitt gäller ärendehandläggning i en verksamhet som socialtjänst kan konstateras att denna väg att uppnå ett integritetsskydd generellt sett är den som mest försvårar ett rationellt utnyttjande av informationstekniken i verksamheten. Införande av denna typ av regler förutsätter också en genomgång av vilka uppgifter som bör respektive inte bör få registreras. Begränsningar i fråga om vad som får registreras är dock långt ifrån den enda möjligheten att skapa ett integritetsskydd. Möjligheterna att skapa ett verksamt skydd genom olika begränsningar i fråga om åtkomsten till och behandlingen av uppgifterna samt genom fortlöpande kontroll av användningen i efterhand (loggning) och andra säkerhetsfunktioner har förbättrats starkt genom teknik- och systemutveckling under senare år. I uppdraget ligger att söka de lösningar för integritetsskyddet som minst försvårar ett effektivt och rationellt utnyttjande av modern teknik och, om det i delfrågor inte går att undvika att effektivitet och integritetsskydd kommer i ett motsatsförhållande till varandra, finna den lämpliga avvägningen mellan dessa båda intressen.

Konsekvenserna av olika lösningar för skilda samhällsintressen såsom insyns- och forskningsbehov måste beaktas. Gallringsfrågorna behöver analyseras utifrån bl.a. forskningens behov.

Med socialtjänsten avses här verksamhet enligt socialtjänstlagen och anslutande lagar, inklusive sådan verksamhet som bedrivs av enskilda. Utredaren bör dock ha frihet i fråga om den närmare avgränsningen av vad som bör omfattas, och skall inte heller vara förhindrad att låta sitt förslag omfatta något som formellt ligger utanför socialtjänsten, om det finns ett naturligt samband och det i övrigt är motiverat. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen i propositionen Mer tillgänglig kollektivtrafik (prop. 1996/97:115 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ]) föreslår förändringar i fråga om färdtjänstverksamheten som innebär att denna samhällsservice till funktionshindrade inte längre skall räknas som hörande till socialtjänsten. Utredaren bör ta ställning till om det är lämpligt att, om den nämnda ändringen genomförs, trots detta behandla även en författningsreglering gällande färdtjänstverksamheten i detta sammanhang.

Uppdraget omfattar inte sådan behandling av personuppgifter som sker med stöd av lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell statistik.

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter och organisationer samt med statliga kommittéer, utredare och arbetsgrupper inom regeringskansliet som utreder eller på annat sätt arbetar med frågor vilka anknyter till denna utredning.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare (dir. 1992:50, 1994:23, 1994:124, 1996:49).

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 oktober 1998.

» Skrifter om dataskydd och annan it-rätt av Sören Öman ( 77 st. )

Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)
Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)

Personuppgiftslagen – En kommen­tar (Sören Öman & Hans-Olof Lindblom )

4 uppl. 2011 (722 sidor)
Internet­version 2017
Norstedts Juridik

Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)
Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)

Rätts­informatik – Juridiken i det digi­tala informa­tions­sam­hället ( medförfattare )

Tredje upplagan 2018 ( 560 sidor )
Talbok 2016
Student­litteratur

Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)

Dataskydd inom Social­departe­mentets verk­sam­hets­område – en an­pass­ning till EU:s data­skydds­för­ord­ning

SOU 2017:66 ( 766 sidor )
Social­departe­mentet

Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)
Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)

Leveransplikt för elektroniska doku­ment

Ds 2009:61 ( 219 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)
Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Integritets­skydd i arbets­livet

SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)
Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)

Fritid på egna villkor

SOU 2009:29 ( 307 sidor )
Integra­tions- och jäm­ställd­hets­departe­mentet

Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)
Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)

Studie­stöds­data­lag

SOU 2007:64 ( 229 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)
Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)

Patient­data och läke­medel m.m.

SOU 2007:48 ( 335 sidor )
Social­departe­mentet

Patientdatalag (SOU 2006:82)
Patientdatalag (SOU 2006:82)

Patient­data­lag

SOU 2006:82 ( 646 sidor )
Social­departe­mentet

Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)
Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)

Översyn av person­upp­gifts­lagen

SOU 2004:6 ( 367 sidor )
Justitie­departe­mentet

Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)
Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)

Personlig integritet i arbets­livet

SOU 2002:18 ( 335 sidor )
Närings­departe­mentet

Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)
Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)

Behandling av person­upp­gifter inom social­tjänsten

SOU 1999:109 ( 240 sidor )
Social­departe­mentet

Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)
Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)

Integritet • Offentlig­het • Informations­teknik

SOU 1997:39 ( 873 sidor )
Justitie­departe­mentet

Zeteo
Klicka för mer information

Person­upp­gifts­lagen – En kommen­tar på internet

Uppdateras årligen
Zeteo ( Wolters Kluwer )

Blendow Lexnova
Återkommande expertkommentarer i arbetsrätt och offentligt rätt – Klicka för att läsa

Åter­kommande expert­kommen­tarer

66 st. sedan 2008
Blendow Lexnova

» Om Sören Öman