Sören Öman föds en vacker dag kring midsommar på Sabbatsbergs sjukhus. Han är alltså infödd Stockholmare.
Gröndal och sjön Trekanten
1961
Nyhet: föds
måndagen den 19 juni 1961
Tidslinje – Komprimerad lista över vad Sören Öman gjort och skrivit i kronologisk ordning
(utom föredrag och prejudikat)
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han är också skiljeman, utredare, föreläsare och författare. Han har lång erfarenhet från arbete i Regeringskansliet och omfattande erfarenhet av utredningar inom olika juridiska områden, såsom arbetsrätt och dataskydd.
Kommande publika föredrag av Sören Öman
2024-01-31 — Dataskyddsförordningen (GDPR) – rättslig reglering och praktisk tillämpning ( Stockholm • JUC / Norstedts Juridik (VJS / Karnov Group) » Hemsida )
2024-04-12 — Nya LAS i praktiken – avslutande av anställning ( Stockholm • Blendow Institute » Hemsida )
2024-05-07 — Dataskyddslagstiftningen – nyheter, rättslig fördjupning och särskilda tillämpningar ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
2024-05-21 — Angrepp från anställda på företagets hemligheter och renommé ( Stockholm • JUC / Norstedts Juridik (VJS / Karnov Group) » Hemsida )
Visa flera ( Klicka här )
Sök nyheter ( 415 st. )
Dölj
Gör val nedan för att ändra vad som visas.
1977
Nyhet: går ut grundskolan
fredagen den 10 juni 1977
Han gick i skolor i Blommensberg, Gröndal och Aspudden.
Hundkojan
Blommensbergsskolans huvudbyggnad
Aspuddens skola
1980
Nyhet: går ut gymnasiet
fredagen den 6 juni 1980
Han gick treårig samhällsvetenskaplig linje på Västertorps gymnasium.
Nyhet: börjar värnplikten
fredagen den 1 augusti 1980
Militärstabsbyggnaden (MSB)
Nyhet: antas på juristlinjen
fredagen den 12 december 1980
Sören Öman antas på juristlinjen på Stockholms universitet och börjar studera på halvfart på kvällar medan han gör sin värnpliktstjänstgöring.
Södra husen på Stockholms universitet
1981
Nyhet: slutar värnplikten
onsdagen den 1 juli 1981
Sören Öman slutar värnplikten och övergår till att studera på mer än heltid på juristlinjen och på enstaka kurser i andra ämnen, bl.a. kriminologi, tyska och teoretisk filosofi.
1985
Nyhet: får ut sin juristexamen
tisdagen den 21 maj 1985
Sören Ömans examensbevis
Nyhet: börjar som notarie på Nacka tingsrätt
måndagen den 1 juli 1985
Det är den första statliga anställning Sören Öman får. Sedan dess har han kontinuerligt haft statlig anställning.
Nacka tingsrätt
1987
Nyhet: slutar som notarie på Nacka tingsrätt
torsdagen den 31 december 1987
Efter två och ett halvt år som notarietiden varade på den tiden slutar Sören Öman på Nacka tingsrätt för att bli hovrättsfiskalsaspirant i Svea hovrätt. Som notarie fick Sören Öman högsta möjliga betyg på alla områden.
1988
Nyhet: börjar som hovrättsfiskalsaspirant i Svea hovrätt
fredagen den 1 januari 1988
Hovrättsfiskalsaspirant är förmodligen den längsta enskilda titel Sören Öman har haft.
Wrangelska palatset
Nyhet: blir hovrättsfiskal i Svea hovrätt
torsdagen den 22 september 1988
Den 1 april 1989 får han tjänstledigt för att bli sekreterare i Arbetsdomstolen.
1989
Nyhet: börjar som sekreterare i Arbetsdomstolen
lördagen den 1 april 1989
Portalen till Arbetsdomstolen
Han blir sedan domstolens administrative sekreterare.
Under tiden på Arbetsdomstolen börjar Sören Öman med extra uppdrag. Han får t.ex. sitt allra första utredningsuppdrag, om statliga bidrag till ungdomsorganisationer för dåvarande Statens ungdomsråd. Han börjar också engageras för arbete i skiljenämnder som sekreterare.
Arbetsdomstolen ligger i Ryningska palatset vid Riddarhustorget i Gamla stan. Läs mer
1990
Nyhet: får sitt allra första utredningsuppdrag
torsdagen den 25 januari 1990
Uppdraget gick ut på att som konsult, tillsammans med annan, föreslå nya regler om statliga bidrag till ungdomsorganisationer. Det var ett uppdrag för dåvarande Statens ungdomsråd som i sin tur hade fått ett regeringsuppdrag att utreda saken. Läs mer
Nyhet: börjar arbeta med skiljetvister
torsdagen den 1 februari 1990
Sören Öman börjar arbeta med skiljetvister, först som sekreterare i skiljenämnder och sedan 1997 som skiljeman. I dag har han medverkat i mer än 80 nationella och internationella skiljetvister, varav de allra flesta som skiljeman.
Betänkande: Förslag till ett reformerat bidragssystem – Statsbidrag till central och lokal ungdomsverksamhet, 1990
& Carin Götblad, Förslag till ett reformerat bidragssystem – Statsbidrag till central och lokal ungdomsverksamhet, Statens ungdomsråd, 1990 (89 sid.)
Statens ungdomsråd har av regeringen fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till en reformering av statsbidraget till central och lokal ungdomsverksamhet. Det reformerade bidragssystemet skall bl a stimulera ungdomsorganisationerna att öka sin lokala aktivitet och få flera deltagare i verksamheten. Det reformerade bidragssystemet bör vidare vara så utformat att det ger en ökad möjlighet för nya organisationer och organisationer med generationsövergripande verksamhet att få del av stödet.
I utredningen lämnas förslag till ett reformerat bidragssystem.
1991
Nyhet: slutar som administrativ sekreterare i Arbetsdomstolen
söndagen den 10 mars 1991
Sören Öman slutade som administrativ sekreterare i Arbetsdomstolen för att göra sitt s.k. underrättsår som tingsfiskal för att komma vidare på domarbanan. Han anlitades dock som konsult av Arbetsdomstolen för att slutföra upphandling av det första riktiga datasystemet för domstolen.
Drygt fem år senare kom Sören Öman tillbaka som vice ordförande i domstolen. Läs mer
Nyhet: börjar som tingsfiskal vid Nacka tingsrätt
måndagen den 11 mars 1991
Nacka tingsrätt
1992
Nyhet: slutar som tingsfiskal vid Nacka tingsrätt
söndagen den 8 mars 1992
Efter att precis ha fullgjort sitt s.k. underrättsår vid Nacka tingsrätt förordnade regeringen Sören Öman som heltidsarbetande expert i 1992 års arbetsrättskommitté.
Nyhet: börjar som heltidsarbetande expert i 1992 års arbetsrättskommitté
måndagen den 9 mars 1992
Det är första gången som regeringen anlitar Sören Öman för utredningsarbete.
Slottsbacken 6
1993
Betänkande: Ny anställningsskyddslag, 1993
(såsom heltidsarbetande expert), Ny anställningsskyddslag, SOU 1993:32 – 1992 års arbetsrättskommitté (Arbetsmarknadsdepartementet) (1 074 sid.)
I detta delbetänkande behandlar vi anställningsskyddet, och vi föreslår en ny lag på det området. Vårt förslag till en ny lag innehåller ett flertal ändringar, men vi behåller de grundläggande principer som har gällt sedan den första anställningsskyddslagen trädde i kraft år 1974. Förslaget syftar till en lagstiftning som är anpassad till den utveckling som under senare år har fortgått inom näringsliv och förvaltning. Vår strävan har varit att åstadkomma ett anställningsskydd som är avvägt med hänsyn till arbetstagarens behov av skydd men också till arbetsgivarens förutsättningar och det intresse som arbetsgivare, arbetskamrater och andra kan ha av goda betingelser för arbetet och ett väl fungerande arbetsliv. Vi har i vårt förslag också tagit hänsyn till den europeiska integrationen. Vi har byggt ut lagtexten i förhållande till den nu gällande anställningsskyddslagen.
Betänkandet presenterades av Åke Bouvin, Gudmund Toijer, Anders Nordström och Sören Öman på ett möte i Arbetsrättsliga föreningen den 11 maj 1993. Läs mer
Bok: Anställningsskyddslagen – Sammanställning av rättspraxis, 1993
, Anställningsskyddslagen – Sammanställning av rättspraxis, Publica, 1993 (334 sid.)
I den här boken har rättspraxis på anställningsskyddslagen område ställts samman. Här presenteras över 350 olika rättsfall från Arbetsdomstolen med korta citat ur eller referat av rättsfallet. Även rättsfall av intresse för anställningsskyddet från Högsta domstolen och hovrätterna samt EG-domstolen presenteras på detta sätt. Rättsfallen har på ett systematiskt sätt samlats under olika beskrivande rubriker så att det skall vara lätt att hitta i det omfattande materialet. För den som vill gå vidare finns det på många ställen hänvisningar till ytterligare rättsfall av intresse från Arbetsdomstolen.
En kraftigt utvidgad version av boken finns publicerad med namnet Anställningsskyddspraxis som löpande kommer ut i nya upplagor. Läs mer
1994
Betänkande: Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten, 1994
(såsom heltidsarbetande expert), Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten, SOU 1994:83 – 1992 års arbetsrättskommitté (Arbetsmarknadsdepartementet) (193 sid. jämte bil.)
I detta delbetänkande tar vi upp frågor som rör den svenska arbetsrättens förhållande till två EG-direktiv. Direktiven innehåller föreskrifter om kollektiva uppsägningar och om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter och delar av verksamheter. Kollektiva uppsägningar är för handen när arbetsgivaren säger upp ett antal arbetstagare av skäl som inte är hänförliga till arbetstagarna personligen. Vi föreslår att det med anledning av direktiven sker ändringar i medbestämmandelagen, anställningsskyddslagen och främjandelagen. Den viktigaste ändringen innebär att de arbetstagare, som arbetar i en verksamhet som överlåts, automatiskt skall få följa med till den nya arbetsgivaren. Arbetstagarna skall dock ha rätt att välja om de vill vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare. Det föreslås också vissa ändringar i fråga om proceduren vid verksamhetsövergångar och inför kollektiva uppsägningar. Läs mer
Artikel: Analys är bättre än nakna påståenden, 1994
& Åke Bouvin "Analys är bättre än nakna påståenden" i Lag & Avtal 1994 nr 9 s. 28
Det är bättre att försöka sig på en analys – och grundligt motivera den på ett öppet sätt – än att som Susanne Fransson bara komma med nakna påståenden, hävdar Åke Bouvin och Sören Öman.
Nyhet: börjar som sekreterare i Utredningen om arbetsföretag
fredagen den 11 november 1994
Utredningen skulle på mycket kort tid lämna förslag till en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Under utredningstiden hjälpte Sören Öman också Arbetsmarknadsdepartementet med att besvara vissa arbetsrättsliga frågor som EG-kommissionen hade ställt. Läs mer
Betänkande: Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté, 1994
(såsom heltidsarbetande expert), Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté, SOU 1994:141 – 1992 års arbetsrättskommitté (Arbetsmarknadsdepartementet) (628 sid.)
Det har ansetts värdefullt att presentera det huvudsakliga bakgrundsmaterial som sekretariatet har tagit fram även i de delar där kommitténs förslag till lagändringar inte läggs fram. Frågan om en publicering av bakgrundsmaterialet har därför diskuterats inom kommittén. Kommittén har stannat för att ge sekretariatet förtroendet att självständigt färdigställa materialet för publicering. Detta innebär bl.a. att kommittén – och de som har biträtt den såsom sakkunniga och experter utanför sekretariatet – inte har tagit ställning till den presentation och de analyser av gällande rätt som materialet innehåller.
Betänkandet presenterades av Sören Öman och Gudmund Toijer på ett möte i Arbetsrättsliga föreningen den 4 april 1995. Läs mer
Nyhet: slutar som expert i 1992 års arbetsrättskommitté
lördagen den 31 december 1994
Efter ett regeringsskifte hade kommittén lagts ned. Det bakgrundsmaterial som sekretariatet utarbetat fick dock ges ut i ett betänkande. Efter nedläggningen arbetade Sören Öman ett tag med att färdigställa det betänkandet. Parallellt anlitade regeringen honom för ett nytt utredningsuppdrag som sekreterare i en utredning om s.k. arbetsföretag.
1995
Betänkande: Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa, 1995
(såsom utredningssekreterare), Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa, SOU 1995:2 – Utredningen om arbetsföretag (Arbetsmarknadsdepartementet) (79 sid.)
Förslagen i betänkandet innebär att det skapas legala förutsättningar för att inrätta s.k. arbetsföretag såsom en tillfällig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. De särregler och justeringar i den gällande lagstiftningen som behövs för arbetsföretag samlas i en enda föreslagen lag om sådana företag.
Arbetsföretagen skall vara aktiebolag i vilka aktierna ägs av staten genom länsarbetsnämnderna och de offentliga arbetsförmedlingarna. Arbetsföretagen skall anställa sådana arbetslösa som anvisas av arbetsförmedlingen. De anställda skall under anställningstiden – högst sex månader – sysselsättas under full tid med att
- aktivt söka arbete
- delta i någon utbildning
- hyras ut av arbetsföretaget
- utföra uppgifter för arbetsföretagets egen räkning.
Artikel: Risk and Labour Legislation, 1995
"Risk and Labour Legislation" i The First International Stockholm Seminar on Risk Behaviour and Risk Management 1995 (12 sid.)
A company’s decision to employ a person can be viewed as an investment-decision. A decision to educate or train an employee to improve his or her skills can also be regarded as an investment-decision by the company.
All investments involve risk. A successful investment can gain considerable profit for the company, and it constitutes a valuable asset. The company therefore has an interest in protecting its investments. An asset which from one day to another can vanish from the company or – which is worse for the company – can be transferred free of charge to a competitor provides a high risk. If, on the other hand, an investment for some reason proves to be a failure in one way or the other, the company usually wants to reallocate its investments as soon as possible to reduce its losses. An investment which is not profitable or which generates losses provides a high risk, when the company has few options to bring the investment to an end.
Nyhet: slutar som sekreterare i Utredningen om arbetsföretag
tisdagen den 28 februari 1995
Det var hög tid att börja s.k. hovrättsadjunktion för att bli fullt utbildad domare.
Artikel: MBL-förhandling duger som EG-överläggning, 1995
& Åke Bouvin "MBL-förhandling duger som EG-överläggning" i Lag & Avtal 1995 nr 3 s. 29
Arbetsgivaren skall medbestämmandeförhandla innan han bestämt sig och förhandlingens syfte är att leda till en uppgörelse. Det slås fast i förarbetena och därmed är kravet på överläggningar i EG-direktivet om företagsöverlåtelser uppfyllt, hävdar Åke Bouvin och Sören Öman.
Nyhet: börjar som t.f. hovrättsassessor i Svea hovrätt
onsdagen den 1 mars 1995
Sören Öman påbörjar det sista steget i sin domarutbildning.
Hessensteinska palatset
Nyhet: börjar att föreläsa på allvar
tisdagen den 14 mars 1995
Sören Öman börjar vid det här laget att på allvar engageras som föreläsare om först arbetsrätt och EG-rätt i många olika sammanhang. Han håller föreläsningar för kursföretag, för företag, myndigheter och organisationer samt olika universitet och högskolor.
Sedan dess har han fortsatt att återkommande föreläsa i olika sammanhang.
Nyhet: blir hovrättsassessor i Svea hovrätt
torsdagen den 7 december 1995
Sören Öman hade därmed fullgjort sin utbildning till domare. Knappt ett år senare fick han ett regeringsförordnande att börja jobba som vice ordförande i Arbetsdomstolen.
Någon månad efter assessorsförordnandet började Sören Öman som sekreterare i den parlamentariska Datalagskommittén. Sedan dess var han tjänstledig från assessorstjänsten. Sedan han haft en tillsvidareanställning som chefsjurist och stabschef vid Statens institutionsstyrelse i ett år var han tvungen att begära entledigande. Entledigandet skedde den 1 september 1999.
1996
Nyhet: börjar som sekreterare i Datalagskommittén
måndagen den 8 januari 1996
Sedan dess har Sören Öman kontinuerligt arbetat med frågor om skydd för personuppgifter.
Adelswärdska huset
Nyhet: börjar jobba som vice ordförande i Arbetsdomstolen
torsdagen den 21 november 1996
Portalen till Arbetsdomstolen
Sören Öman jobbade som ersättare för vice ordförande i sammanlagt 7 år 7 månader och 10 dagar innan han den 1 juli 2004 blev ordinarie vice ordförande, en position han innehade i 11 år och 5 månader innan han den 1 december 2015 blev ordförande i Arbetsdomstolen.
1997
Nyhet: börjar arbeta som skiljeman
lördagen den 1 februari 1997
Sören Öman blir för första gången utsedd till skiljeman. Sedan dess har han kontinuerligt varit skiljeman, utsedd av, förutom parter och skiljemän, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, International Chamber of Commerce (ICC) och Stockholms tingsrätt. Han har också varit ordförande i skiljenämnder enligt kollektivavtal/förbundsstadgar, bl.a. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet.
Betänkande: Integritet • Offentlighet • Informationsteknik, 1997
(såsom utredningssekreterare), Integritet • Offentlighet • Informationsteknik, SOU 1997:39 – Datalagskommittén (Justitiedepartementet) (873 sid.)
Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen, som kom till redan år 1973. Syftet har varit att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.
Vi lämnar förslag till en helt ny persondatalag som till största delen bygger på ett färskt EG-direktiv på området.
Den andra delen av vårt uppdrag har varit att se över reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar – offentlighetsprincipen. Syftet har inte varit att förändra denna princip utan att undersöka hur den kan tillämpas i en modern IT-miljö.
Vi föreslår att det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall vara ”allmän uppgift” i stället för ”allmän handling”. Läs mer
Nyhet: börjar med en översyn av Nobelstiftelsens stadgar
fredagen den 21 mars 1997
Översynen avsåg formerna för Nobelstiftelsens förvaltning, bl.a. kapitalförvaltningen. Översynen ledde så småningom till stadgeändringar.
Nyhet: slutar som sekreterare i Datalagskommittén
lördagen den 31 maj 1997
Sören Öman slutar som sekreterare i Datalagskommittén för att börja arbeta som rättssakkunning i Justitiedepartementet med kommitténs förslag.
Artikel: The EC Directive on Data Protection and Swedish Law – An Introduction, 1997
"The EC Directive on Data Protection and Swedish Law – An Introduction" i EC Data Protection Directive – Interpretation/Application/Transposition – Working Conference, S. Toeche-Mittler Verlag, Darmstadt, Tyskland, 1997, s. 167–171
Rapport till ett internationellt forskningsprojekt.
Nyhet: börjar som rättssakkunning i Justitiedepartementet
söndagen den 1 juni 1997
Sören Öman börjar som rättssakkunning i Justitiedepartementet med regeringens beredning av Datalagskommitténs betänkande med förslag till bl.a. det som blev personuppgiftslagen. Han hann skriva ett färdigt utkast till lagrådsremiss innan han fick ett jobb som chefsjurist på Statens institutionsstyrelse (SiS).
Rosenbad
Nyhet: slutar som rättssakkunning i Justitiedepartementet
söndagen den 14 september 1997
Sören Öman hade fått ett intressant jobb som chefsjurist på Statens institutionsstyrelse. Han var först tjänstledig men efter ett år var han tvungen att säga upp sig per den 1 september 1998. Den 1 juli 2000 kom han tillbaka till Justitiedepartementet för att arbeta med det första svenska ordförandeskapet i EU, bl.a. som ordförande i en ministrerrådsarbetsgrupp om dataskydd.
Nyhet: börjar som chefsjurist på Statens institutionsstyrelse (SiS)
måndagen den 15 september 1997
När Sören Öman fick chansen att bli chefsjurist på Statens institutionsstyrelse (SiS) slutade han på Justitiedepartementet, först med tjänstledighet. Han jobbade på huvudkontoret på Drottninggatan 29 i Stockholm.
Nyhet: avslutar översynen av Nobelstiftelsens stadgar
fredagen den 31 oktober 1997
Översynen avslutades genom överlämnande av en promemoria med ändringsförslag som remissbehandlades och sedan efter medverkan av regeringen ledde till stadgeändringar.
Sören Öman fortsatte att som konsult lämna Nobelstiftelsen råd i olika frågor.
1998
Nyhet: blir också stabschef på Statens institutionsstyrelse (SiS)
söndagen den 1 mars 1998
Sören Öman, som redan är chefsjurist och chef för juridikstaben, blir också stabschef med samordnande uppgifter och ledningsansvaret för även personal- och IT-enheterna på huvudkontoret.
Nyhet: börjar som expert i Socialdatautredningen
torsdagen den 2 april 1998
Utredningen lämnade förslag till en särskild registerlag för behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Läs mer
Artikel: Sjukfrånvaro känslig uppgift i nya nordiska persondatalagar, 1998
"Sjukfrånvaro känslig uppgift i nya nordiska persondatalagar" i EU & arbetsrätt 1998 nr 3 s. 2
Direktivet om behandling av personuppgifter (95/46/EG) skall vara genomfört senast den 24 oktober i år. I Sverige träder en ny personuppgiftslag i kraft denna dag. I Danmark och Finland har parlamenten ännu inte antagit de förslag som lagts fram, och det danska Folketinget kommer sannolikt inte att hinna göra det innan fristen går ut. I Norge, som förväntas behöva genomföra direktivet på grund av EES-avtalet, utarbetas nu en proposition på grundval av ett utredningsforslag.
Bok: Personuppgiftslagen – En kommentar, 1998
& Hans-Olof Lindblom, Personuppgiftslagen – En kommentar, Norstedts Gula Bibliotek, 1998 (303 sid.)
I denna bok kommenteras personuppgiftslagen (1998:204) i den lydelse lagen förmodas ha per den 1 januari 1999.
Sören Öman ansvarar i första hand för de inledande avsnitten, sakregistret och kommentarerna till 1–21, 23–29, 33–35 och 48–50 §§ och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt rubrikerna närmast före dessa paragrafer och bestämmelser, medan Hans-Olof Lindblom i första hand ansvarar för kommentarerna till 22, 30–32, 36–47 och 51 §§ och rubrikerna närmast före dessa paragrafer. Författarna har läst varandras avsnitt och kommit med synpunkter. Läs mer
1999
Nyhet: slutar som expert i Socialdatautredningen
onsdagen den 15 september 1999
Sören Öman slutar som expert i Socialdatautredningen i samband med att utredningen överlämnar sitt betänkande.
2000
Bok: Sluten ungdomsvård 1999, 2000
& Margareta Wihlborg, Sluten ungdomsvård 1999, Statens institutionsstyrelse, Allmän SiS-rapport 2000:2 (36 sid.)
Den 1 januari 1999 infördes den nya påföljden sluten ungdomsvård för ungdomar i åldrarna 15–17 år, som begått brott. Påföljden innebär intagning för vård och behandling på något av Statens institutionsstyrelses (SiS) 32 särskilda ungdomshem under en viss av brottmålsdomstolen bestämd tid utifrån brottslighetens straffvärde – minst fjorton dagar och längst fyra år. Påföljden är avsedd att ersätta fängelse för de yngsta lagöverträdarna.
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :
Laddar…