Hem: Teman: Offentliga utredningar: Offentliga utredningar med Sören Öman: Departement:

Justitiedepartementet På Wikipedia

( 6 offentliga utredningar med Sören Öman, listas nedan )

Offentliga utredningar med Sören Öman under Justitiedepartementet ( 6 st. )

Sök/Filtrera utredningarna på denna sida :

2022 ( 1 st. hittills )

Anställningar hos Europeiska åklagarmyndigheten ( 2022 )

Arbetsrätt | Europarätt | Övrigt ]

Departement : Justitiedepartementet ( Ju 2022:A )

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Utredare

Sören Öman biträder Justitiedepartementet och har i uppdrag att utreda vissa arbetsrättsliga frågor angående de europeiska delegerade åklagarna som ska arbeta för den Europeiska åklagarmyndigheten i Sverige. Han ska även utreda hur det kan säkerställas att tillgången till social trygghet, pension och försäkringsskydd bibehålls för dessa åklagare.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2022.

Utredningsuppdraget:

Uppdraget i korthet

En utredare ska biträda Justitiedepartementet och ges i uppdrag att utreda vissa arbetsrättsliga frågor angående de europeiska delegerade åklagarna som ska arbeta för den Europeiska åklagarmyndigheten i Sverige. Utredaren ska även utreda hur det kan säkerställas att tillgången till social trygghet, pension och försäkringsskydd bibehålls för dessa åklagare.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2022.

Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO)

Den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) är en självständig EU-myndighet med primär behörighet att utreda och åtala brott mot EU:s finansiella intressen. Sverige har möjlighet att gå med i Eppo genom att ansluta sig till rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, nedan Eppo-förordningen.

I november 2019 fick en särskild utredare i uppdrag att föreslå nödvändiga kompletterande bestämmelser till Eppo-förordningen, att analysera behovet av författningsändringar och andra åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna delta i Eppo och att lämna förslag till sådana författningsändringar och andra åtgärder. Uppdraget redovisades den 15 december 2020 och betänkandet En europeisk åklagarmyndighet i Sverige (SOU 2020:74) remitterades därefter. Flera remissinstanser har framfört synpunkter på att en fullständig utredning inte lagts fram avseende vissa arbetsrättsliga frågor och frågor om social trygghet. Dessa remissinstanser har även påpekat att en kompletterande utredning behövs.

Resultatet av en kompletterande utredning kan också vara värdefullt för det fall Sverige ansluter sig till internationella samarbeten med en struktur som liknar Eppos. Genom utredningen skapas således förutsättningar för att i framtiden kunna dra nytta av de resultat som utredningen kommer fram till.

De europeiska delegerade åklagarna

Eppo består av dels en central del i Luxemburg där den europeiska chefsåklagaren och en europeisk åklagare från varje deltagande medlemsstat finns, dels en decentraliserad del genom att det i varje deltagande medlemsstat finns nationella åklagare som arbetar som europeiska delegerade åklagare.

De europeiska delegerade åklagarna får även utöva verksamhet som nationella åklagare så länge det inte hindrar dem från att fullgöra sina skyldigheter enligt Eppo-förordningen (artikel 13.3). De ska från tidpunkten för utnämning till europeisk delegerad åklagare till tidpunkten för avsättning vara aktiva medarbetare i åklagarväsendet i respektive medlemsstat som nominerat dem (artikel 17.2). Det innebär i praktiken att de europeiska delegerade åklagarna kommer att ha två samtidiga anställningar, en hos Eppo och en i det nationella åklagarväsendet. Trots det kommer Eppo att betala lönen till de europeiska delegerade åklagarna även för arbete som utförs i det nationella åklagarväsendet (artikel 22 i Europeiska åklagarmyndighetens kollegiums beslut av den 29 september 2020 om fastställande av bestämmelser om anställningsvillkoren för de Europeiska delegerade åklagarna, nedan Eppos anställningsvillkor). Konsekvenserna av denna konstruktion bör analyseras av utredaren. Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier ska gälla för Europeiska åklagarmyndigheten och dess anställda (artikel 96.5). I artikel 12 i protokollet regleras det att de europeiska delegerade åklagarna ska vara befriade från nationella skatter på lönen de får av EU. I stället är de skyldiga att betala skatt till EU.

Eppo-förordningen kräver att ska det säkerställas att det finns tillräckliga arrangemang för att de europeiska delegerade åklagarnas rättigheter som har anknytning till social trygghet, pension och försäkringsskydd enligt nationell lagstiftning ska bibehållas (artikel 96.6). Det innebär att det ska säkerställas att de europeiska delegerade åklagarna får denna tillgång både i anställningen som nationell åklagare och i anställningen hos Eppo. Avgifter som arbetsgivaren normalt sett ska betala enligt det svenska systemet grundas på den anställdes lön. Eppos anställningsvillkor innebär emellertid att lönen kommer att utbetalas av Eppo direkt till den europeiska delegerade åklagaren.

I enlighet med artikel 96.6 i Eppo-förordningen kommer Eppo inte göra avgiftsinbetalningar för social trygghet, pension och försäkringsskydd för anställningen som europeisk delegerad åklagare. Utredaren ska analysera vad denna konstruktion innebär och även ta ställning till vilka författningsändringar eller andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att tillgodose de europeiska delegerade åklagarnas rättigheter som har anknytning till social trygghet, pension och försäkringsskydd i båda anställningarna. Vidare behöver även frågan om hur de delgerade åklagarnas tillgång till social trygghet ska finansieras ses över eftersom Eppo inte kommer vara skyldig att göra några avgiftsinbetalningar i Sverige. Utredaren ska även ta hänsyn till personens totala inkomst bl.a. vad gäller den sjukpenninggrundande inkomsten och den pensionsgrundande inkomsten i syfte att säkerställa att förutsättningarna för korrekta ersättningsnivåer är uppfyllda. Utgångspunkten för uppdraget är att de europeiska delegerade åklagarna ska tillförsäkras rättigheterna som har anknytning till social trygghet, pension och försäkringsskydd motsvarande de som finns i en nationell åklagaranställning.

Ansvaret för de europeiska delegerade åklagarnas allmänna arbetsvillkor och arbetsmiljö ska ligga på de behöriga nationella rättsliga myndigheterna enligt Eppo-förordningen (artikel 96.6). Detta innebär att den svenska myndighet – enligt utredningsförslaget Ekobrottsmyndigheten – där de europeiska delegerade åklagarna placeras kommer att åläggas ett arbetsgivaransvar för de europeiska delegerade åklagarna även när de arbetar för Eppo. Utgångspunkten enligt svensk rätt är att arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren. Frågan om hur de europeiska delegerade åklagarna som utför arbete i Sverige ska säkerställas goda anställningsvillkor och en god arbetsmiljö behöver därför ses över.

Utredaren ska därför

  • analysera följderna av att EPPO ska betala lönen för de europeiska delegerade åklagarna även för arbete som utförs såsom nationell åklagare,
  • analysera hur det kan säkerställas att det finns tillräckliga arrangemang för att de europeiska delegerade åklagarnas rättigheter som har anknytning till svensk social trygghet, pension och försäkringsskydd enligt nationell lagstiftning bibehålls i båda anställningarna,
  • analysera följderna av anställningen i Eppo för tillgången till kollektivavtalade förmåner,
  • analysera om ersättning för arbete som nationell åklagare ska beskattas i Sverige och om socialavgifter ska betalas på den del som är hänförlig till arbete åt Eppo,
  • analysera hur den svenska myndighet där de europeiska delegerade åklagarna placeras ska kunna uppfylla sitt ansvar för de europeiska delegerade åklagarnas allmänna arbetsvillkor och arbetsmiljö, och
  • lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga.

Utredningsarbetet

Utredaren ska hämta in synpunkter och upplysningar från Eppo, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Statens tjänstepensionsverk, Arbetsgivarverket och Akavia och ST, i den utsträckning som utredaren finner det lämpligt. Vid behov ska utredaren hämta in synpunkter och upplysningar även från andra myndigheter och aktörer som kan vara berörda. Utredaren ska också hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och kommittéväsendet.

Utredaren ska säkerställa att de förslag som lämnas är förenliga med de krav som uppställs i Eppo-förordningen och Eppos anställningsvillkor samt övriga relevanta EU-rättsakter.

Utredaren ska analysera och redovisa konsekvenserna av sina förslag. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna ska utredaren lämna förslag om hur dessa ska finansieras.

Utredaren har möjlighet att ta upp även andra frågor som har samband med de frågeställningar som ska utredas under förutsättning att uppdraget ändå kan redovisas i tid. Detta inte minst med beaktande av att utredningen kan vara värdefull för det fall Sverige ansluter sig till internationella samarbeten med en struktur som liknar Eppos.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2022.

Dela :

2007 ( 1 st. )

Utredningen om skyddet för företagshemligheter ( 2007–2008 )

Yttrandefrihet ]

Departement : Justitiedepartementet ( Ju 2007:06 )

Ordförande / Utredare : Anna-Karin Lundin

Sören Ömans roll i utredningen : Expert

» Utredningsdirektiven (dir. 2007:54)

» Betänkandet SOU 2008:63 Förstärkt skydd för företagshemligheter

En särskild utredare skall se över vissa frågor om skyddet för företagshemligheter.

I utredarens uppdrag ingår att analysera straffbestämmelserna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. En särskild fråga som skall uppmärksammas i det sammanhanget är om straffansvaret bör utvidgas till att omfatta även den som obehörigen utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som han eller hon har fått tillgång till inom ramen för sina arbetsuppgifter.

Utredaren skall också uppmärksamma lagens skadeståndsbestämmelser. I den delen skall utredaren överväga bl.a. om bestämmelserna om anställdas skadeståndsansvar skall utvidgas till att omfatta inhyrd personal. Översynen skall också omfatta frågan om grunderna för beräkning av skadestånd på grund av överträdelser av lagen.

I uppdraget ingår vidare att ta ställning till om det bör införas bestämmelser om bevissäkring i lagen. Utredaren skall även analysera frågor om myndigheters befattning med företagshemligheter. Läs mer

Dela :

2002 ( 1 st. )

Personuppgiftslagsutredningen ( 2002–2004 )

Europarätt | It-rätt ]

Departement : Justitiedepartementet ( Ju 2002:02 )

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Särskild utredare

» Utredningsdirektiven (dir. 2002:31)

» Tilläggsdirektiven dir. 2003:53

» Tilläggsdirektiven dir. 2003:164

» Betänkandet SOU 2004:6 Översyn av personuppgiftslagen

Redan vid utarbetandet av personuppgiftslagen beaktades möjligheten att ha en lagstiftning som inriktar sig på att förhindra missbruk av personuppgifter. Regeringen har också efter antagandet av personuppgiftslagen vidtagit åtgärder i denna riktning. Det är viktigt att detta arbete fortsätter.

En särskild utredare tillkallas därför med uppgift att se över personuppgiftslagen i syfte att, inom ramen för EG-direktivet om personuppgifter, åstadkomma ett regelverk som mera tar sikte på missbruk av personuppgifter. I den utsträckning det med hänsyn till EG-direktivet är möjligt med lättnader i hanteringsreglerna skall utredaren föreslå de bestämmelser som är nödvändiga för att förhindra missbruk av personuppgifter och andra obefogade intrång i den personliga integriteten. Utredaren skall också överväga behovet av en ändring i 7 kap. 16 § sekretesslagen, som hänvisar till personuppgiftslagen, samt ett förtydligande av hur myndigheters beslut enligt personuppgiftslagen kan överklagas. Läs mer

Dela :

2001 ( 1 st. )

Arbetsgivarpolitikutredningen ( 2001–2002 )

Arbetsmarknadsrätt ]

Departement : Justitiedepartementet ( Ju 2001:02 )

Ordförande / Utredare : Gunnar Holmgren

Sören Ömans roll i utredningen : Expert

» Utredningsdirektiven (dir. 2001:16)

» Betänkandet SOU 2002:32 Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten – en samlad utvärdering

En särskild utredare skall utvärdera den arbetsgivarpolitiska reform på det statliga området som genomfördes den 1 juli 1994.

Utredaren skall därvid

  • bedöma effekterna av den arbetsgivarpolitiska delegeringen på lönebildningen, personalförsörjningen och andra personalpolitiska frågor inom statsförvaltningen,
  • granska den teknik som används för justering av lönekostnadsdelen i myndigheternas förvaltningsanslag,
  • kartlägga och redovisa eventuella oklarheter i fråga om fördelningen av befogenheter inom det arbetsgivarpolitiska området mellan regeringen, Arbetsgivarverket och myndigheterna och lämna förslag till eventuella åtgärder.

Läs mer

Dela :

2000 ( 1 st. )

Yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verksamheter med anknytning till det allmänna ( 2000–2001 )

Arbetsrätt | Yttrandefrihet ]

Departement : Justitiedepartementet ( Ju 2000:R )

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Utredare

» Betänkandet Ds 2001:9 Yttrandefrihet för privatanställda

Regeringskansliet uppdrar åt Sören Öman att biträda Justitiedepartementet med att utreda frågan om yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verksamheter med anknytning till det allmänna (Ju 2000:R).

Utredaren bör göra en analys av vilka möjligheter det finns att rättsligt avgränsa det område där yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verksamheter med anknytning till det allmänna bör gälla. Utredaren bör vidare göra en analys av möjliga vägar att uppnå ett skydd för privatanställdas yttrande- och meddelarfrihet på det området. Utredaren bör därvid särskilt beröra frågan om eventuella lagstiftningsåtgärder bör ha grundlagsform. Det bör stå utredaren fritt att utforma förslag till lagstiftningsåtgärder, om det bedöms lämpligt. Läs mer

Dela :

1995 ( 1 st. )

Datalagskommittén ( 1995–1997 )

Europarätt | It-rätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Departement : Justitiedepartementet ( Ju 1995:08 )

Ordförande / Utredare : Staffan Vängby

Sören Ömans roll i utredningen : Sekreterare

» Kommittédirektiven (dir. 1995:91)

» Betänkandet SOU 1997:39 Integritet • Offentlighet • Informationsteknik

En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas med uppgift att analy­sera på vilket sätt ett kommande EG-direktiv om skydd för personuppgifter skall införlivas i svensk lagstiftning samt lägga fram förslag till en ny lag på området.

Kommittén skall också föreslå de ändringar i tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet som är motiverade för att grundlagsregleringen skall vara anpassad till den nya tekniken och terminologin på området. Läs mer

Dela :