Sören Öman
070‑741 07 12
Mejla
Prejudikat från Arbetsdomstolen:
[ Arbetstvist | Betalningsföreläggande | Förhandlingskrav | Förhandlingsordning | Kollektivavtal | Rättegångshinder ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord Arbetsdomstolen ger själv sina avgöranden sökord. Dessa är ofta mer specifika än de sökord som finns ovan, men inte lika konsekventa : Avvisning av talan | Förhandlingsordning | Förhandlingsskyldighet | Rättegångshinder ]
Arbetsdomstolen leder rättsutvecklingen inom arbetsrätten genom sina prejudikat
» Alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )
AD 2014 nr 2Sammanfattning:
En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal i förhållande till organisationen. Fråga om avvisning av talan på grund av att arbetsgivaren inte har följt förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
Beslut meddelat : Onsdagen den 15 januari 2014
Parter i Arbetsdomstolen L-G.F. i Linköping mot Crendo fastighetsförvaltning AB i Halmstad ( Privata sektorn ) : Crendo fastighetsförvaltning AB [] & L-G.F.
Ombud i Arbetsdomstolen ( ♀ 0 ♂ 2 ) [ Bara män ] : Niklas Gokall [] Ulf Setterud []
Överklagat mål [ mål nr B 127/12 ]
Underinstans : Linköpings tingsrätt Hemsida Torsdagen den 25 oktober 2012
Beslut meddelat :
[ 1 år 2 månader 21 dagar (447 dagar) efter tingsrättens avgörande ]
Ledamöter i ( 7 st. ♀ 3 ♂ 4 – allmän sammansättning ) :
Ordförande :
Vice ordförande :
”Tredje man” :
[ Enhälligt ]
# Ordinarie ledamot* Förordnad ersättare
Rättssekreterare : Martin Ulfving []
Anförda rättsfall ( 3 st. ) : AD 1980 nr 76 [ NJ ] [ Karnov ] | AD 1980 nr 159 [ NJ ] [ Karnov ] | AD 2008 nr 101
Rättsfall som hänvisar till AD 2014 nr 2 ( 1 st. ) : AD 2014 nr 65
» Avgörandet AD 2014 nr 2 i pdf-format
Klicka på länkarna till lagstiftning, rättsfall och förarbeten i domsreferatet nedan för att se dokumentet (öppnas i nytt fönster).
Innehållsförteckning ( AD 2014 nr 2 ) :
Arbetsdomstolens ställningstagande
Referat ( AD 2014 nr 2 ) :
Parter:
L-G.F. i Linköping
mot
Crendo fastighetsförvaltning AB i Halmstad
Överklagat avgörande : Linköpings tingsrätts beslut den 25 oktober 2012 i mål nr T 486‑12
Mellan Fastigo och Ledarna (förbundet) föreligger kollektivavtal. Crendo fastighetsförvaltning AB (Crendo) är genom medlemskap i Fastigo bundet av kollektivavtalet. L-G.F., som har varit anställd hos Crendo, är medlem i förbundet.
Crendo ansökte om betalningsföreläggande mot L-G.F. och yrkade att han skulle betala en fordran avseende privat användning av tjänstebil. L-G.F. bestred kravet och målet överlämnades på Crendos begäran som tvistigt till tingsrätten. L-G.F. yrkade vid tingsrätten att Crendos talan skulle avvisas p.g.a. rättegångshinder. Crendo hade enligt L-G.F. förlorat sin rätt till talan eftersom Crendo inte hade följt kollektivavtalets förhandlingsordning innan talan väcktes. L-G.F. hänvisade till följande bestämmelser i kollektivavtalet.
L-G.F. anförde till stöd för yrkandet om avvisning sammanfattningsvis följande. Crendo är bundet av kollektivavtalet som innehåller en förhandlingsordning. Tvisten är en sådan arbetstvist som omfattas av förhandlingsordningen. Enligt förhandlingsordningen uppställs ett krav på förhandling innan talan väcks. Det är ostridigt att varken lokal eller central förhandling har förevarit. Förhandlingsordningens förhandlingskrav är således inte uppfyllt. L-G.F. har rätt att grunda en invändning om rättegångshinder på förhandlingsordningens regler. Det förhållandet att L-G.F. inte längre var anställd hos Crendo när ansökan om betalningsföreläggande gjordes innebär inte att arbetstvistlagen inte är tillämplig.
Crendo bestred yrkandet om avvisning och anförde sammanfattningsvis följande. Tvisten är inte en arbetstvist. Kravet grundar sig nämligen inte på det tidigare anställningsförhållandet. L-G.F. var inte heller anställd hos Crendo vid tiden för ansökan om betalningsföreläggande. Tvisten omfattas därför inte av arbetstvistlagen. Det har mot denna bakgrund inte förelegat något förhandlingskrav innan Crendo ansökte om betalningsföreläggande.
Tingsrätten ogillade avvisningsyrkandet och anförde i beslutet följande.
L-G.F. har överklagat tingsrättens beslut och yrkat att Arbetsdomstolen med upphävande av beslutet ska avvisa Crendos talan.
Crendo har bestritt att beslutet upphävs.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
Parterna har till stöd för sina ståndpunkter i avvisningsfrågan anfört i huvudsak detsamma som anfördes vid tingsrätten och som redovisats ovan.
Arbetsdomstolen har med stöd av 4 kap. 15 § arbetstvistlagen företagit målet till avgörande utan huvudförhandling.
De frågor som Arbetsdomstolen ska ta ställning till gäller dels om Crendo enligt kollektivavtalets förhandlingsordning varit skyldigt att förhandla innan det ansökte om betalningsföreläggande mot L-G.F., dels – för det fall frågan besvaras jakande – om L-G.F. med fog kan grunda en invändning om rättegångshinder på förhandlingsordningens regler. Det är alltså inte i första hand fråga om rättegångshinder föreligger enligt 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 § arbetstvistlagen utan om förhandlingsordningen i kollektivavtalet har följts innan talan väcktes (se AD 1980 nr 159 [ NJ ] [ Karnov ]; jfr även AD 1980 nr 76 [ NJ ] [ Karnov ] och 2008 nr 101).
Följande är utrett. Tvisteförfarandet inleddes genom att Crendo ansökte om betalningsföreläggande mot L-G.F. Parterna är ense om att varken lokal eller central förhandling har hållits.
Crendo har gjort gällande att det inte har varit skyldigt att förhandla innan det ansökte om betalningsföreläggande, under påstående att arbetstvistlagen inte är tillämplig p.g.a. dels att tvisten inte är en arbetstvist, dels att L-G.F:s anställning hade avslutats när anspråket framställdes. L-G.F. har å sin sida gjort gällande att förhandlingsskyldighet har förelegat enligt förhandlingsordningen. L-G.F. har därutöver gjort gällande att tvisten är en arbetstvist och som sådan omfattas av arbetstvistlagen.
För att Arbetsdomstolen ska vara behörig att ta upp tvisten till prövning krävs att den är en arbetstvist. Den frågan har domstolen att pröva självmant. Arbetsdomstolen har gjort den prövningen i samband med att domstolen påbörjade handläggningen av målet och, liksom tingsrätten, då kommit fram till att tvisten är en arbetstvist. Det finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning. När det gäller arbetstvistlagens tillämplighet kan vidare konstateras att lagen omfattar såväl pågående som avslutade anställningar. Crendos invändningar i dessa delar kan alltså inte medföra att den av L-G.F. åberopade förhandlingsordningen inte skulle vara tillämplig.
Slutsatsen av det hittills anförda blir i stället att tvisten är en sådan rättstvist som avses i § 1 i kollektivavtalets förhandlingsordning och att förhandlingsordningen alltså är tillämplig. Av detta följer att Crendo, som är en förhandlingsberättigad part, har varit skyldigt att förhandla före tvistens inledande. En annan sak är att förhandlingsskyldigheten som sådan gäller gentemot förbundet och inte mot L-G.F. själv.
Enligt Arbetsdomstolens mening måste bestämmelsen i § 1 Mom 5 i förhandlingsordningen förstås på det sättet att rättegångshinder föreligger om förhandlingsskyldigheten inte har fullgjorts. Av allmänna processrättsliga principer följer att hindret ska beaktas av domstol endast efter invändning. Frågan är därmed om L-G.F. själv, som inte är förhandlingsberättigad part men väl medlem i den förhandlingsberättigade arbetstagarorganisationen, har rätt att framställa en sådan invändning. Arbetsdomstolen har prövat den frågan i det tidigare nämnda avgörandet AD 1980 nr 159 [ NJ ] [ Karnov ] som rörde förhandlingsordningen i ett kollektivavtal på det kommunala området. Domstolen uttalade därvid följande.
Bestämmelserna i den nu aktuella förhandlingsordningen och den som förekom i det anförda avgörandet är i relevanta delar snarlika. När det gäller frågan om medlemmens rätt att framställa invändning om rättegångshinder grundad på förhandlingsordningen finner Arbetsdomstolen inte skäl att göra någon annan bedömning i detta fall. Sammanfattningsvis har Crendo alltså varit skyldigt att förhandla innan det ansökte om betalningsföreläggande, och när så inte har skett, har L-G.F. haft rätt att framställa en invändning om rättegångshinder.
Av det anförda följer att det har förelegat hinder för tingsrätten att ta upp Crendos talan till prövning. Talan ska därför avvisas.
Vid den utgången är Crendo att anse som tappande part. Crendo ska därför ersätta L-G.F. för hans rättegångskostnader såväl vid tingsrätten som i Arbetsdomstolen. Yrkade belopp framstår som skäliga.
1. Med upphävande av tingsrättens beslut avvisar Arbetsdomstolen Crendo fastighetsförvaltning AB:s talan.
2. Arbetsdomstolen förpliktar Crendo fastighetsförvaltning AB att ersätta L G.F. för hans rättegångskostnader vid tingsrätten med 39 420 kr, varav 35 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från den 25 oktober 2012 till dess betalning sker.
3. Arbetsdomstolen förpliktar Crendo fastighetsförvaltning AB att ersätta L G.F. för hans rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med 14 500 kr för ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för detta beslut till dess betalning sker.
Beslut 2014‑01‑15, målnummer B‑127‑2012
Ledamöter: Carina Gunnarsson, Ulla Erlandsson, Per-Anders Edin, Claes Frankhammar, Göran Söderlöf, Lenita Granlund och Bengt G. Nilsson. Enhälligt.
Rättssekreterare: Martin Ulfving
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, 103 11 Stockholm.
» Se och sök bland alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )
» Se alla prejudikat med Sören Öman
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 jobbat som domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.