: :

Högsta domstolen förklarar sin snäva tolkning av undantaget från PUL för privat behandling

Att av nyfikenhet söka bland personuppgifter för att hitta intressanta rättsfall är inte ett led i en sådan verksamhet av rent privat natur som enligt 6 § personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) är undantagen från PUL. Det ansåg Högsta domstolen i ett beslut i dag, där domstolen utvecklar hur man bör se på det aktuella undantaget från PUL.

En privatperson hade begärt att få ut en fil med samtliga dagboksblad i mål som kommit in till Svea hovrätt under år 2013. Hovrätten hade avslagit begäran på grund av sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Enligt den bestämmelsen gäller sekretess för en personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med PUL. Högsta domstolen fastställde med en kortfattad motivering hovrättens beslut. Det har jag berättat närmare om i ett tidigare inlägg. Avslaget motiverades bl.a. med att begäran avsåg ett s.k. massuttag av uppgifter, varav många var personuppgifter av integritetskänslig natur. Därför omfattades den tilltänkta behandlingen inte av det aktuella undantaget från PUL.

Nu hade privatpersonen återkommit med sin begäran. Han begränsade den dock till att avse bara så många personuppgifter som möjligt för att undantaget för privat behandling skulle vara tillämpligt. Han fick igen ett avslag av hovrätten som, efter överklagande, nu fastställts av Högsta domstolen.

I mitt tidigare inlägg noterade jag att motiveringen i det första beslutet var kortfattad och att Högsta domstolen inte redovisade den praxis som finns om motsvarande undantag i EG-direktivet om personuppgifter (artikel 3.2). I det nya beslutet tar Högsta domstolen upp det senaste rättsfallet från EU-domstolen och lämnar en mer utförlig motivering.

Vi får veta att bedömningen av om en viss verksamhet är av rent privat natur ska göras objektivt, dvs. utifrån vad som normalt kan bedömas höra till privat- och familjelivet. Mängden personuppgifter som behandlas har inte någon självständig betydelse för om behandlingen är undantagen från personuppgiftslagen eller inte, men antalet personuppgifter som begärs utlämnade kan däremot ha betydelse vid domstolens bedömning av om undantaget är tillämpligt i det enskilda fallet. Om begäran avser ett stort antal personuppgifter, kan detta, enligt Högsta domstolen, nämligen i sig tala för att verksamheten inte är av rent privat natur i den mening som avses i bestämmelsen. Det som sökanden hade uppgett om hur han avsåg att använda dagboksbladen – att lagra filen med dagboksbladen i sin dator för att själv kunna söka efter mål som han kunde finna intressanta – kunde i det aktuella fallet enligt Högsta domstolen inte antas utgöra ett led i en verksamhet av rent privat natur i den mening som avses i 6 § personuppgiftslagen.

Jag börjar komma till sjukdomsinsikt om att min privata hobby att söka efter och läsa intressanta rättsfall, även om de skulle innehålla personuppgifter, inte kan – objektivt sett – bedömas som riktigt normal…

» Läs Högsta domstolens nya beslut

» Läs Högsta domstolens tidigare beslut

» Läs mitt tidigare inlägg

Dela :