: : : :

Prejudikat från Arbetsdomstolen:

AD 1993 nr 92

 ]

Arbetsdomstolens egna sökord :  ]

Arbetsdomstolen leder rätts­ut­veck­lingen inom arbets­rätten genom sina prejudikat

Gå direkt till :

» Alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )

AD 1993 nr 92

Sammanfattning:

En arbetstagare yrkade vid tingsrätt ogiltigförklaring av en uppsägning. Sedan arbetsgivaren invänt att uppsägningen följt en avtalsturlista, yrkade arbetstagaren alternativt ekonomiskt skadestånd för turordningsbrott. Arbetsgivaren ansåg att fråga var om en otillåten taleändring och att det alternativa yrkandet därför skulle avvisas. – Fråga huruvida det alternativa yrkandet skulle få tas upp till prövning.

Beslut meddelat : Fredagen den 14 maj 1993

» Gå direkt till domskälen

Dela :

         VisaStäng detaljer om beslutet ( Klicka här )

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : &  []

Överklagat mål [ mål nr B 33/93 ]

Underinstans : Fredagen den 12 februari 1993

Ledamot i tingsrätten :  []

Beslut meddelat :
[3 månader 2 dagar efter tingsrättens avgörande ]

Ledamöter i Arbetsdomstolen ( 3 st. ♀ 1 ♂ 2 ):

Ordförande :

 [] #

Arbetsgivarledamot :

 [] [ skiljaktig ] #

SAF

Arbetstagarledamot :

 [] *

TCO

[ Med skiljaktig mening ]

# Ordinarie ledamot* Förordnad ersättare

[ 1 av 3 ]
Andel skiljaktiga ledamöter : 33,3% ( 1 / 3 st. )
[ 2 av 3 ]
Andel ordinarie ledamöter : 66,7% ( 2 / 3 st. )
[ 1 av 3 ]
Andel kvinnliga ledamöter : 33,3% ( 1 / 3 st. )

Sekreterare :  []

Lagrum : 13 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)

Anfört rättsfall ( 1 st. ) : AD 1990 nr 95 [ Zeteo ] [ Karnov ]

Rättsfall som hänvisar till AD 1993 nr 92 ( 3 st. ): AD 1995 nr 67 | AD 2008 nr 63 | AD 2015 nr 56

Klicka på länkarna till lag­stift­ning, rätts­fall och för­arbeten i doms­referatet nedan för att se doku­mentet (öppnas i nytt fönster).

Innehållsförteckning ( AD 1993 nr 92 ) :

Bakgrund

Skäl

Slut

Ledamoten Ulf E. Nilssons skiljaktiga mening

BILAGA

Tingsrättens beslut

BESLUT

Klicka på rubriken för att komma dit. Är avsnittet med utveckling av parternas talan dolt, kan du dock inte komma till rubrikerna där.
Rubrikerna har identifierats automatiskt, så det kan förekomma fel och ofullständigheter.

Slut

Arbetsdomstolen avslår bolagets överklagande.

Referat ( AD 1993 nr 92 ) :

Parter:

SMA Maskin Aktiebolag i Järfälla

mot

Å.B. i Täby

Överklagat avgörande : Södra Roslags tingsrätts beslut den 12 februari 1993 i mål T 2160/91

[ Ledamot : Bo Blomquist ]

Bakgrund

Tingsrättens beslut, se bilaga.

SMA Maskin AB har yrkat att arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens beslut skall bifalla bolagets yrkande om avvisning av Å.B:s yrkande om ekonomiskt skadestånd på grund av turordningsbrott. Enligt bolagets mening är tingsrättens tillämpning av 13 kap. 3 § första stycket punkt 1 rättegångsbalken uppenbart felaktig, eftersom en taleändring med stöd av denna bestämmelse endast får ske i sådana situationer då annan fullgörelse yrkas, men grunden för det nya och det gamla yrkandet är densamma.

Å.B. har vidhållit att han enligt 13 kap. 3 § första stycket punkt 1 och/eller punkt 3 rättegångsbalken är bibehållen rätten att framställa yrkandet om ekonomiskt skadestånd.

Skäl

I 13 kap. 3 § rättegångsbalken finns bestämmelser om taleändring. Utgångspunkten enligt dessa bestämmelser är att en väckt talan inte får ändras. I första stycket har dock undantag gjorts från dessa bestämmelser i, såvitt nu är intresse, punkterna 1 och 3.

Av punkten 1 framgår att käranden på grund av omständighet som inträffat under rättegången eller först då blivit känd för honom får kräva en annan fullgörelse än den om vilken talan väckts. Enligt Å.B. kunde han först efter det att han gett in sin stämningsansökan mot bolaget utreda att bolaget brutit mot gällande turordningsregler. Det kan i och för sig ifrågasättas huruvida detta påstående har fog för sig. Även om Å.B. först genom bolagets svaromål fick vetskap om att bolaget gjorde gällande att uppsägningen var orsakad av arbetsbrist och att uppsägningen av honom skett med stöd av en avtalsturlista, hade Å.B. inte varit förhindrad att redan i sin stämningsansökan alternativt göra gällande att brott förelegat mot lagens turordningsregler. Oavsett hur det förhåller sig härmed, framgår av lagens förarbeten (se NJA II 1943 s. 164) att en förutsättning för att en ändring av talan skall kunna tillåtas enligt den nyssnämnda bestämmelsen (punkt 1) är att grunden för yrkandet inte får rubbas. Eftersom Å.B. till stöd för sitt yrkande om ekonomiskt skadestånd åberopat en annan grund än den som åberopats till stöd för den talan han väckte genom sin stämningsansökan, kan hans taleändring inte tillåtas med stöd av denna punkt i lagrummet.

Å.B. har alternativt gjort gällande att han haft rätt att ändra sin talan med stöd av punkten 3. En taleändring får tillåtas enligt denna punkt, om det nya yrkandet stöder sig på väsentligen samma grund.

Den talan som Å.B. väckt genom sin stämningsansökan grundas på det förhållandet att bolaget enligt hans mening sagt upp honom utan att det förelegat saklig grund härför. Enligt Å.B. skedde uppsägningen av personliga skäl, medan bolaget hävdar att den hade sin grund i arbetsbrist. En uppsägning som grundas på arbetstagarens personliga förhållanden kan alltefter arbetstagarens yrkande ogiltigförklaras eller föranleda skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren, om denne saknat saklig grund för uppsägningen. En uppsägning som grundas på arbetsbrist men som så till vida är felaktig att arbetsgivaren begått turordningsbrott kan däremot normalt inte ogiltigförklaras utan endast föranleda skadeståndsansvar. Som framgår av arbetsdomstolens dom AD 1990 nr 95 [ Zeteo ] [ Karnov ] anses det inte som en otillåten ändring av talan att en arbetstagare som yrkat ogiltigförklaring av en uppsägning ändrar yrkandet till att avse ekonomiskt skadestånd. Enligt arbetsdomstolens mening kan inte heller det förhållandet att en arbetstagare alternativt till ett yrkande om ogiltigförklaring av uppsägning yrkar ekonomiskt skadestånd på grund av turordningsbrott anses utgöra en otillåten taleändring. Även i detta fall måste arbetstagarens yrkande anses stödja sig på väsentligen samma grund, nämligen att arbetsgivaren genom sitt handlande felaktigt skilt arbetstagaren från sin anställning. Tingsrättens beslut att lämna bolagets avvisningsyrkande utan bifall skall därför stå fast.

Slut

Arbetsdomstolen avslår bolagets överklagande.

Beslut 1993‑05‑14, målnummer B‑33‑1993

Ledamöter: Nina Pripp, Ulf E. Nilsson (skiljaktig) och Lennart Andersson.

Sekreterare: Susanne Jarnfelter

Ledamoten Ulf E. Nilssons skiljaktiga mening

Jag är ense med majoriteten vad beträffat slutsatsen att 13 kap. 3 § punkt 1 inte är tillämplig i målet.

Vad däremot beträffar 13 kap. 3 § punkt 3 är jag av annan mening. Bestämmelserna i lagen om anställningsskydd om uppsägning på grund av personliga skäl respektive på grund av arbetsbrist är i väsentliga delar olika i vad gäller möjligheter till prövning av uppsägningens giltighet, påföljder vid en felaktig uppsägning, ekonomiska konsekvenser m.m. Jag anser därför att grunden för ett yrkande i det ena respektive andra fallet är så olika att förutsättningen i 3 § punkt 3 att ”väsentligen samma grund” skall vara för handen inte föreligger i målet Tingsrättens beslut skall därför ändras och bolagets yrkande om avvisning bifallas.

BILAGA

Tingsrättens beslut fredagen den 12 februari 1993

[ Ledamot : Bo Blomquist ]

Bolaget sade upp Å.B. den 3 december 1991 Å.B. väckte sedan talan mot det. Han yrkade i stämningsansökningen att tingsrätten skulle förklara uppsägningen ogiltig och förplikta bolaget att utge allmänt skadestånd till honom. Som grund åberopades att uppsägningen inte var sakligt grundad.

Vid muntlig förberedelse i målet (se aktbil 30) framställde Å.B. för den händelse yrkandet om ogiltigförklaring skulle ogillas, ett alternativt yrkande om förpliktande att utge ekonomiskt skadestånd Som grund för detta yrkande åberopades att bolaget hade brutit mot gällande turordningsregler. Vid förberedelsen diskuterades frågan, om alternativyrkandet fick framställas utan tilläggsstämning.

Bolaget har nu yrkat att yrkandet om ekonomiskt skadestånd avvisas (se aktbil 31). Å.B. har bestritt yrkandet (se aktbil 32).

Efter genomgång av handlingarna i målet meddelar tingsrätten följande

BESLUT

Enligt tingsrättens uppfattning stöder det nya yrkandet sig inte på väsentligen samma grund som de tidigare framställda yrkandena. Vid detta förhållande är det vid prövningen av om det nya yrkandet är tillåtet eller inte avgörande om detta framställs på grund av omständighet som först under rättegången blivit känd. Därvidlag har Å.B. anfört att han först efter tidpunkten för stämningsansökan kunnat utreda att bolaget brutit mot gällande turordningsregler. Med hänsyn till vad Å.B. anfört anser tingsrätten att det nya yrkandet får framställas i målet. Yrkandet om avvisning lämnas utan bifall.

Den som vill föra talan mot beslutet skall senast en vecka från det att han fick del av beslutet till tingsrätten anmäla detta. Gör han inte det får han inte längre föra talan mot beslutet.

Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, , tfn 08‑617 66 00, fax 08‑617 66 15, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, 103 11 Stockholm.

Dela :

» Se och sök bland alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )

» Se alla prejudikat med Sören Öman

Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter