: : : :

Prejudikat från Arbetsdomstolen:

AD 1993 nr 127

| | | |  ]

Arbetsdomstolens egna sökord : | | |  ]

Arbetsdomstolen leder rätts­ut­veck­lingen inom arbets­rätten genom sina prejudikat

Gå direkt till :

» Alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )

AD 1993 nr 127

Sammanfattning:

Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en inköpare vid ett företag, vilken dömts till fängelse i ett år och åtta månader för misshandel, grov misshandel och övergrepp i rättssak riktad mot familjemedlemmar. Betydelsen av bl.a. frihetsstraffets längd och brottslighetens art.

Dom meddelad : Onsdagen den 7 juli 1993

» Gå direkt till domskälen

Dela :

         VisaStäng detaljer om domen ( Klicka här )

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) :  [] &

Överklagat mål [ mål nr B 13/93 ]

Underinstans : Hemsida Tisdagen den 22 december 1992

Ledamöter i tingsrätten ( ♀ 1 ♂ 2 ) :  []  []  []

Dom meddelad :
[6 månader 16 dagar efter tingsrättens avgörande ]

Ledamöter i Arbetsdomstolen ( 7 st. ♀ 2 ♂ 5allmän sammansättning ):

Ordförande :

 [] #

Vice ordförande :

 [] #

”Tredje man” :

 [] *

Arbetsgivarledamöter :

 [] *

SAF

 [] **

 

Arbetstagarledamöter :

 [] **

 

 [] **

 

[ Enhälligt ]

# Ordinarie ledamot* Förordnad ersättare** Tillfällig ersättare

[ 3 av 7 ]
Andel tillfälliga ersättare : 42,9% ( 3 / 7 st. )
[ 2 av 7 ]
Andel ordinarie ledamöter : 28,6% ( 2 / 7 st. )
[ 2 av 7 ]
Andel kvinnliga ledamöter : 28,6% ( 2 / 7 st. )

Sekreterare :  []

Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Anförda rättsfall ( 7 st. ) : AD 1978 nr 86 [ Zeteo ] [ Karnov ] | AD 1981 nr 51 [ Zeteo ] [ Karnov ] | AD 1981 nr 158 [ Zeteo ] [ Karnov ] | AD 1981 nr 168 [ Zeteo ] [ Karnov ] | AD 1984 nr 9 [ Zeteo ] [ Karnov ] | AD 1984 nr 119 [ Zeteo ] [ Karnov ] | AD 1986 nr 21 [ Zeteo ] [ Karnov ]

Anförda förarbeten : Omslaget till förarbetetProp. 1973:129 med förslag till lag om anställningsskydd m.m. [ pdf ||Ikon för riksdagen ]

Rättsfall som hänvisar till AD 1993 nr 127 ( 8 st. ): AD 1997 nr 36 | AD 2001 nr 2 | AD 2001 nr 70 | AD 2001 nr 94 | AD 2004 nr 30 | AD 2008 nr 2 | AD 2008 nr 20 | AD 2011 nr 26

Klicka på länkarna till lag­stift­ning, rätts­fall och för­arbeten i doms­referatet nedan för att se doku­mentet (öppnas i nytt fönster).

Innehållsförteckning ( AD 1993 nr 127 ) :

N.B.

Bolaget

Domskäl

Tvisten

Får frånvaron åberopas som grund för uppsägningen?

Har bolaget haft saklig grund för att säga upp N.B.?

Rättegångskostnader

Domslut

BILAGA

Tingsrättens dom

BAKGRUND

YRKANDEN

GRUNDER

PARTERNAS TALAN

BEVISNING

DOMSKÄL

Frågan om N.B:s frånvaro får åberopas

Frågan om saklig grund för uppsägning förelåg

DOMSLUT

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Klicka på rubriken för att komma dit. Är avsnittet med utveckling av parternas talan dolt, kan du dock inte komma till rubrikerna där.
Rubrikerna har identifierats automatiskt, så det kan förekomma fel och ofullständigheter.

Domslut

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.

2. N.B. förpliktas att ersätta Aktiebolaget Hällde-Maskiners rättegångskostnader i arbetsdomstolen med tjugoentusen (21 000) kr, allt avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Referat ( AD 1993 nr 127 ) :

Parter:

N.B. i Älvsjö

mot

Aktiebolaget Hällde-Maskiner i Kista

Överklagat avgörande : Stockholms tingsrätts, avd. 3, dom den 22 december 1992, nr DT 1357

[ Ledamöter : Anders Kinberg, Ulrika Tengelin och Anders Weihe ]

Tingsrättens dom, se bilaga.

N.B. har yrkat att arbetsdomstolen skall bifalla hans vid tingsrätten förda talan och befria honom från skyldigheten att ersätta Aktiebolaget Hällde-Maskiners (bolagets) rättegångskostnader vid tingsrätten.

Bolaget har bestritt N.B:s yrkanden samt förklarat att det inte vitsordar något belopp som skäligt vad gäller allmänt skadestånd. Bolaget har i andra hand yrkat att skadeståndet skall jämkas, i första hand till noll kronor. N.B:s ränteyrkande har bolaget vitsordat i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har förnyade förhör under sanningsförsäkran hållits med N.B. och med bolagets ställföreträdare, verkställande direktören C.L. Vidare har förnyade vittnesförhör hållits med – på N.B:s begäran – H.A. och T.P. samt – på bolagets begäran – W.K., G.I. och E.H. Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning.

Parterna har till utveckling av sin talan i arbetsdomstolen anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom. De har dock gjort bl.a. följande förtydliganden, tillägg och ändringar.

[ Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här ]

         Parternas utveckling av talan.  ( Klicka här för att visa )

N.B.

När N.B. anställdes år 1980 i bolaget började han som arbetare på den s.k. kollektivsidan, d.v.s. direkt i produktionen. Han avancerade så småningom och blev år 1986 inköpsassistent och sedermera ansvarig för inköpen till bolaget. Han kom sålunda att ha kontakt med bolagets underleverantörer och hade hand om inköpen av komponenter m.m., vilka legotillverkades av olika leverantörer enligt specifikationer från bolaget. Hans befattning var kodad i befattningsskikt 5. – Av produktionsledningen fick N.B. ritningar. Dessa låg till grund för bedömningar som han själv gjorde inför beställningarna hos de olika leverantörerna. Han bedömde också leverantörernas ekonomiska situation samt skötte den kommersiella sidan av förhandlingarna med dem.

N.B:s befattning utgjorde en inköpstjänst med ordinär lön, 17 600 kr per månad jämte s.k. fri bil. Genomsnittslönen för SIF-medlemmarna ligger på ca 16 000 kr per månad. Han hade ansvar för inköp och var underställd produktionschefen. Den i målet ingivna befattningsbeskrivningen återger i och för sig på ett i allt väsentligt korrekt sätt innehållet i N.B:s tjänst, men den är upprättad först efter det att tvisten uppkom. Hans befattning utgjorde dock inte någon förtroendepost eller liknande. Under den tid han själv var anställd som inköpsansvarig fanns det ingen skriven befattningsbeskrivning.

När N.B. kom till Sverige år 1977 var han utbildad jordbrukstekniker. Under anställningstiden vid bolaget genomgick han på kvällstid en treårig utbildning vid Institutet för Högre Marknadsutbildning och avlade examen som inköpsekonom. I arbetet gick det bra för N.B. – bolaget uppmuntrade hans nit och tillät honom avancera. Hans tjänstgöring var med andra ord väl vitsordad, vilket framgår bl.a. av ett i målet ingivet arbetsintyg. N.B. älskade sitt arbete och var med om att bygga upp inköpsfunktionen.

I N.B:s privatliv gick det emellertid inte lika bra. Hösten 1991 blev han av dåvarande hustrun polisanmäld för misshandel. Han själv anser att hustrun angett honom för brott på grund av att hon velat misskreditera honom i anledning av den vårdnadstvist, som föreligger rörande deras barn, så att han inte skall komma i fråga som vårdnadshavare. Han har hela tiden bedyrat att han aldrig har misshandlat sina barn. Han anser brottmålsdomen i sin helhet felaktig, men tror sig inte ha möjlighet att i arbetstvisten nå bättre framgång i skuldfrågan än i brottmålsprocessen, varför han accepterar att brottmålsdomen ligger till grund för bedömningen i uppsägningsfrågan. N.B. samlar dock nu material för en ansökan om resning i brottmålet.

Till följd av brottmålsdomen och bolagets uppsägning har N.B:s sociala situation helt förändrats. Hans hem har sålts på exekutiv auktion och han bor numera lite varstans. Han har ingen fast bostad och får inte heller någon sådan, eftersom han saknar arbete. Hans körkort har varit indraget med anledning av domen i brottmålet. Han har ett tidigare äktenskap bakom sig och i det äktenskapet en nu 14-årig dotter. Han har god kontakt med denna tidigare hustru och med dottern och får för tillfället bo hos dem. Med sin andra f.d. hustru har han – som sagts – en vårdnadstvist; av den hustrun förvägras han vårdnaden om och umgänge med barnen i det äktenskapet.

N.B. har inte gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin anställning hos bolaget. De gärningar för vilka han dömts är begångna utom tjänsten och har heller inte något samband med denna.

N.B. vidhåller att bolaget inte får åberopa frånvaron som grund för uppsägningen. Den 13 december 1991 underrättades han om att bolaget tänkte säga upp honom. Då hade tingsrättens brottmålsdom varit känd i elva dagar. Underrättelsen innehöll ingen antydan om att uppsägningen hade sin grund i frånvaro, utan endast att en förtroendekris förelåg mellan N.B. och bolaget. – Vid tvisteförhandlingarna mellan parterna den 10 respektive den 22 januari 1992 upprättades protokoll av E.H., som företrädde arbetsgivarsidan. Inte på något ställe i dessa protokoll framgår det att frånvaron skulle ha åberopats som grund för uppsägningen. Något åberopande av frånvaron skedde inte heller vid förhandlingarna, trots att den redan då var känd för bolaget. Ett uttryckligt åberopande av frånvarogrunden skedde först i bolagets skriftliga svaromål till tingsrätten. Bolaget har heller inte påstått att frånvaron sedermera skulle ha blivit mer besvärande för bolaget och att bolaget t.ex. därför skulle få åberopa denna först efter förhandlingarna i januari 1992.

När N.B. häktades i oktober 1991 löste bolaget den uppkomna situationen dels genom att omfördela hans arbetsuppgifter, dels genom att anlita en konsult. N.B:s frånvaro orsakade alltså ingen akut kris i bolaget. Detta förhållande hade inte ändrats när N.B. i januari 1992 blev uppsagd. – Redan efter sex månader av verkställigheten av fängelsestraffet, d.v.s. i juni 1992, var N.B. beredd att återvända till bolaget och träda i tjänst på nytt; han hade då kunnat beviljas s.k. frigång från kriminalvårdsanstalten. Bolaget vägrade dock att återta honom i arbete, varför han fick avtjäna ytterligare knappt tre månader av straffet. Om bolaget inte hade vägrat honom att komma tillbaka till tjänsten, hade han alltså kunnat återgå till sitt arbete som inköpsansvarig vid samma tidpunkt som efterträdaren kom att tillträda befattningen. Bolaget hade således kunnat agera på ett sätt som var till gagn även för bolaget, om man hade villfarit N.B:s önskan om att få återkomma i tjänst i juni 1992.

Sammanfattningsvis hävdar N.B. att bolaget saknat saklig grund för uppsägningen av honom. Han delar tingsrättens bedömning att hans brottsliga gärningar inte ensamma utgör saklig grund för uppsägningen. Frånvaron har åberopats för sent och skall därför inte få läggas till grund för bedömningen i tvisten. Även om bolaget skulle få åberopa frånvaron som uppsägningsgrund, har frånvaron i vart fall inte varit så belastande för bolaget att den skall påverka bedömningen i uppsägningsfrågan så att saklig grund anses föreligga. N.B. hade kunnat komma tillbaka till arbetet redan sex månader efter det att domen meddelades. Som också tingsrätten uttalat bör de rekryteringskostnader bolaget uppgett inte beaktas i detta sammanhang.

N.B. kan över huvud taget inte vare sig vitsorda eller förneka att bolaget har haft de uppgivna merkostnaderna för konsult till följd av att N.B. var frihetsberövad; av de åberopade fakturorna framgår inte att konsultkostnaderna enbart hänför sig till arbete som har samband med N.B:s frånvaro.

N.B. gör inte längre gällande att bolaget inte skulle ha fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt anställningsskyddslagen.

Bolaget

Bolaget bedriver verksamhet bestående i utveckling, tillverkning och försäljning av grönsaksskärare för restauranger och storhushåll i Sverige och utomlands. Bolaget är relativt litet; det har ca 50 anställda och omsätter årligen ungefär 47 milj.kr. Av de anställda är omkring hälften tjänstemän och resterande del s.k. kollektivanställda, som tillhör metallfacket.

N.B. anställdes i december 1980. Han började som förman på bolagets elavdelning. Därefter avancerade han inom bolaget, uppbackad av verkställande direktören C.L. Vid uppsägningstillfället hade han under fem år arbetat som bolagets inköpsansvarige.

Den i målet ingivna befattningsbeskrivningen upprättades efter det att bolaget hade sagt upp N.B. och påbörjat rekryteringen av en ny inköpsansvarig. Beskrivningen ger en god bild av de arbetsuppgifter som N.B. hade. Den visar bl.a. att bolagets inköpsverksamhet bedrivs med ett mycket stort mått av självständighet och ansvar. Därav följer att bolaget måste kunna ha förtroende för sin inköpare. Det ställs stora krav på dennes omdöme och förmåga att upprätthålla förtroende såväl internt mot övrig personal som externt visavi dem som är leverantörer till bolaget. Den inköpsansvarige hanterar bolagets enskilt största utgiftspost – inköpen – som uppgår till ca 20 milj.kr per är. Befattningen har karaktären av en förtroendeställning.

I oktober 1991 häktades N.B. såsom misstänkt för grov våldsbrottslighet riktad mot hustrun och barnen. Han hade redan i augusti samma år anhållits som misstänkt för dessa brott. Fram till Huddinge tingsrätts dom i brottmålet den 2 december 1991 var N.B. frihetsberövad under 42 dagar. Han upprätthöll vissa kontakter med C.L. och med W.K., bolagets produktionschef, under tiden från det första frihetsberövandet i augusti fram till tiden för domen. För dem framställde N.B. brottsmisstankarna mot honom som en komplott iordningställd för att misskreditera honom i en pågående vårdnadstvist. Såväl C.L. som W.K. satte tro till vad N.B. uppgav och sökte stötta och biträda honom.

Huddinge tingsrätt bestämde straffet för N.B:s brottslighet till fängelse ett år åtta månader. Rätten tog enligt domen hänsyn till civilrättsliga sanktioner; vad man därvid närmast torde ha åsyftat var en uppsägning från anställning. – Svea hovrätt fastställde det straff som tingsrätters hade dömt ut. N.B. har således i två instanser överbevisats om synnerligen grov våldsbrottslighet; en brottslighet som bolaget gör gällande att N.B. faktiskt också har gjort sig skyldig till.

Med hänsyn till risken för fortsatt brottslighet förordnade både tingsrätten och hovrätten att N.B. skulle hållas kvar i häkte. Det innebar att han var oavbrutet frihetsberövad från den 24 oktober 1991 t.o.m. den 22 augusti 1992. Under motsvarande tid var han frånvarande från sin tjänst i bolaget.

När bolagsledningen tog del av Huddinge tingsrätts dom, stod följande klart. Brottsligheten vittnar om en sällsynt omdömeslöshet från N.B:s sida. Genom brottsligheten och genom att kategoriskt ha förnekat denna inför bolagets representanter hade N.B. förverkat förtroendet hos bolagsledningen. Från bolagets sida gjordes också den bedömningen, att bolagets anseende i förhållande till både leverantörer och anställda skulle påverkas menligt om N.B. återinträdde i tjänst efter avtjänat fängelsestraff. Dessutom skulle han på grund av frihetsstraffet under en avsevärd tid vara ur stånd att fullgöra sina arbetsuppgifter. Frånvaron var självförvållad av honom.

Det kunde inte begäras att bolaget under N.B:s fängelsetid skulle ersätta honom med en vikarie. Arbetsuppgifterna kräver mycket goda insikter om bolagets produktion och ett väl utvecklat kontaktnät på leverantörssidan. Det tar därför lång tid att sätta sig in i funktionen som inköpsansvarig. Det fanns inte någon annan anställd som kunde ta över arbetsuppgifterna. Att skaffa en vikarie som var villig att sätta sig in i de speciella arbetsuppgifterna och stanna kvar under hela den långa tid N.B. skulle vara borta skulle också vara svårt. Det fanns inte heller någon möjlighet att omplacera N.B. utan att samtidigt friställa annan personal.

Mot den angivna bakgrunden lämnade bolaget den 13 december 1991 underrättelse om den tilltänkta uppsägningen av N.B. och varsel till SIF. Vid den lokala tvisteförhandlingen den 10 januari 1992 i uppsägningsfrågan diskuterades straffpåföljden. Man angav även straffets längd. Frånvaron från arbetet berördes också vid förhandlingen. I vart fall ligger frånvaron i linje med vad som ostridigt avhandlades vid förhandlingen. Med andra ord är det inte riktigt som N.B. gjort gällande att frånvarokonsekvensen berördes först i bolagets skriftliga svaromål till tingsrätten. Fängelsevistelsen och därmed frånvaron – pågick för övrigt även när bolaget, enligt N.B:s påstående, första gången skulle ha åberopat frånvarogrunden. Med hänsyn till det sagda är bolaget under alla förhållanden berättigat att i målet åberopa frånvaron som en grund för uppsägningen av N.B.

Bolaget fick vidkännas betydande kostnader och olägenheter på grund av att N.B. var frånvarande. Under tiden fram till domen var N.B. frihetsberövad. Inköpsfunktionen upprätthölls dels med annan personal, dels med en extern konsult. Detta förde med sig extra kostnader för bolaget. Sammanlagt har bolaget på grund av N.B:s frånvaro åsamkats merutgifter i form av konsultkostnader och rekryteringskostnader till sammanlagt 389 184 kr. Bolaget påbörjade sin rekrytering av en efterträdare till N.B. tämligen omgående efter uppsägningen av honom.

Domskäl

Tvisten

Tvisten i målet gäller om bolaget har haft saklig grund för sin uppsägning av N.B. Bolagets ståndpunkt är i arbetsdomstolen liksom vid tingsrätten att sådan grund har förelegat med hänsyn dels till att N.B. förverkat förtroendet hos bolaget genom de brott han ådömts ansvar för, dels till den av honom självförvållade utevaron som var en följd av det ådömda fängelsestraffet. – N.B. å sin sida har gjort gällande att saklig grund för uppsägning inte har varit för handen. Han har i arbetsdomstolen vidhållit att bolaget inte i målet skall få åberopa frånvaron i sig som grund för uppsägningen. Enligt hans mening har det under alla förhållanden inte förelegat saklig grund för uppsägningen av honom. – Bolaget har stått fast vid att även frånvaron skall få åberopas som skäl för uppsägningen.

Får frånvaron åberopas som grund för uppsägningen?

N.B. har till stöd för sin inställning i frågan bl.a. hänvisat till 9 § anställningsskyddslagen och den praxis som arbetsdomstolen har utvecklat i anslutning härtill. Enligt bestämmelsen är arbetsgivaren skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

Av förarbetena till denna bestämmelse framgår att ett sådant besked som regel får den verkan att arbetsgivaren inte kan med framgång anföra några omständigheter som inte har angetts i beskedet, om saken förs till domstol (se prop. 1973:129 [ pdf ||Ikon för riksdagen ] s. 130 [  ]).

Av handlingarna i målet framgår att N.B. underrättades om uppsägning av personliga skäl genom en skrivelse daterad den 13 december 1991. I ett följebrev angavs bl.a. följande.

Befattningen som inköpsansvarig på Hällde Maskiner måste bygga på omdöme och ett grundmurat förtroende gentemot såväl företaget som dess leverantörer.

Med hänsyn till vad som förevarits har förutsättningarna för ett sådant förtroende totalt ödelagts.

Med anledning av ovanstående ser företaget ingen annan möjlighet än att agera i enlighet med bifogade handling.

Med anledning härav hölls den 10 januari 1992 s.k. varselöverläggning. Protokollet från denna förhandling, som inte kommit att bifogas tingsrättens dom, har det innehåll som framgår av bilaga 2 till arbetsdomstolens förevarande dom.

Det har inte påståtts från arbetstagarsidan att de omständigheter som vid denna överläggning lades N.B. till last inte får åberopas som grund för uppsägningen av N.B. (jfr för övrigt AD 1984 nr 119 [ Zeteo ] [ Karnov ]). Frän arbetsgivarsidan har inte heller påståtts att uppsägningen av N.B. grundats på andra omständigheter än vad som kan utläsas av följebrevet i december 1991 och vad som förevar vid varselöverläggningen och den efterföljande tvisteförhandlingen.

Av intresse för frånvarogrunden är därför främst vad som förevar vid överläggningen den 10 januari 1992. I denna del har C.L., E.H. och H.A. hörts på nytt och därvid i huvudsak berättat i överensstämmelse med vad som antecknats i tingsrättens dom.

Arbetsdomstolen ansluter sig till de skäl som tingsrätten anfört vid sin prövning av denna fråga (se tingsrättens dom s. 7) och finner därför att N.B:s frånvaro från arbetet skall läggas till grund för bedömningen om bolaget haft saklig grund för uppsägningen av honom.

Har bolaget haft saklig grund för att säga upp N.B.?

Bolaget har åberopat två omständigheter till stöd för uppsägningen, nämligen dels att N.B. på grund av den brottslighet han befunnits skyldig till har förverkat bolagets förtroende, dels hans frånvaro från arbetet på grund av de frihetsberövanden han utsatts för. Bolaget har förklarat att man gör gällande att var och en av dessa omständigheter utgör saklig grund för uppsägning och att de även sammantagna utgör sådan grund.

Parterna är ense om att prövningen i denna tvist skall utgå från den bedömning i skuldfrågan som har skett i brottmålsprocessen. Aven om N.B. vid förhöret med honom förklarat att han inte begått de brott han fällts till ansvar för, har det inte i arbetsdomstolen förebragts någon utredning i skuldfrågan. Det kan här tilläggas att den allmänna domstolens bedömning i brottmålet enligt arbetsdomstolens praxis normalt tillmäts betydande bevisverkan i arbetstvisten. Med hänsyn till vad som nu sagts utgår arbetsdomstolen därför vid sin prövning ifrån att N.B. begått de aktuella brotten.

Arbetsdomstolen prövar först frågan om saklig grund förelegat med hänsyn till påståendet att bolaget förlorat förtroendet för N.B.

Det är ostridigt att de brott som N.B. ådömts ansvar för begåtts utom tjänsten hos bolaget. Brotten har heller inte haft något samband med tjänsten i och för sig. Frågan huruvida en brottslighet av sådant slag över huvud taget kan läggas till grund för uppsägning kan inte besvaras generellt. Som framgår av arbetsdomstolens praxis (se bl.a. AD 1981 nr 51 [ Zeteo ] [ Karnov ], 158 och 168, 1984 nr 9 [ Zeteo ] [ Karnov ] samt 1986 nr 21 [ Zeteo ] [ Karnov ]) måste en prövning ytterst ske med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet, där en avvägning får göras mellan arbetstagarens intresse av att få ha anställningen kvar och arbetsgivarens intresse av att upplösa anställningsförhållandet. Som arbetsdomstolen uttalade i domen AD 1984 nr 9 [ Zeteo ] [ Karnov ] är det givet att i de fall där arbetsgivarens intresse är hänförligt till något förhållande som ligger vid sidan av arbetstagarens fullgörelse av arbetsuppgifterna, en uppsägning kan anses sakligt grundad endast om arbetsgivarens skäl är tungt vägande och en omplacering inte kan komma i fråga. Från N.B:s sida påstås inte längre att en omplacering hade kunnat ske.

Bolaget har påstått att det är av stor vikt att företaget kan ha fullt förtroende för den inköpsansvarige. Denna bolagets uppfattning har bekräftats av N.B. själv vid förhöret i arbetsdomstolen. Av såväl dennes som C.L:s och W.K:s uppgifter framgår att N.B. ensam svarat för kontakterna med bolagets samtliga leverantörer och härvid arbetat mycket självständigt. I funktionen har ingått också behörigheten att träffa avtal med leverantörer till betydande belopp. Enligt vad N.B. själv uppgett har han själv slutit avtal i ett enskilt fall värt en halv miljon kronor. Bolaget har med C.L:s ord en ”lätt organisation”, där inköpsfunktionen utgör en knutpunkt och där de anställda arbetar var och en med sin uppgift, men nära varandra. Enligt G.I. är bolaget speciellt på så vis att företaget inte har någon katalog för sina produkter. Bolaget säljer utrustning till restauranger och storhushåll efter kundernas speciella önskemål. Det innebär bl.a. att bolagets konstruktionsavdelning efter samråd med försäljaren tar fram de särskilda detaljer som behövs för att tillgodose kundens önskemål. För den inköpsansvarige blir det en uppgift att hitta leverantörer för de olika och många gånger speciella delar som behövs för bolagets tillverkning. Enligt G.I. har bolaget en mycket stor export och det ställs mycket höga krav på punktlighet i leveranserna. Det är därför enligt denne viktigt att det finns ett väl fungerande och förtroendefullt samarbete mellan den inköpsansvarige och övriga medarbetare i företaget. Såväl N.B. som C.L., W.K. och G.I. har också bekräftat att tjänsten som inköpsansvarig kräver ett väl utvecklat kontaktnät och ställer stora krav på goda kontakter med leverantörerna.

Av utredningen framgår sålunda att den inköpsansvarige har en viktig nyckelposition. En brist i förtroendet mellan ledningen och den inköpsansvarige måste med hänsyn härtill antas medföra särskilt menliga effekter för bolaget. Det kan inte heller helt uteslutas att bolagets kontakter med leverantörerna till följd av brottmålsdomen mot N.B. kan påverkas negativt, även om risken härför inte får överdrivas.

Sammanfattningsvis delar arbetsdomstolen tingsrättens bedömning att brotten i sig inte utgör tillräcklig grund för uppsägning, men att de ändå måste med hänsyn till svårighetsgraden, risken för problem i relationen till leverantörer och till den effekt brotten haft på N.B:s möjligheter till samarbete med framför allt W.K. anses väga tungt mot en fortsatt anställning som inköpsansvarig.

Arbetsdomstolen övergår nu till att pröva vilken betydelse det har att N.B. varit frånvarande från arbetet på grund av frihetsberövandet. Som arbetsdomstolen uttalat i domen AD 1986 nr 21 [ Zeteo ] [ Karnov ], kan ett frihetsberövande visserligen sägas vara i viss mening självförvållat, men det är likväl inte fråga om att arbetstagaren utan giltig anledning åsidosätter sin arbetsskyldighet. Sett från arbetsgivarens synpunkt kan denne inte anses bli försatt i någon extraordinär situation genom att en arbetstagare döms till frihetsstraff. För arbetsgivaren är det med hänsyn till de olika situationer som uppkommer då en arbetstagare på grund av lag har rätt till ledighet nödvändigt att ha en beredskap för hur en sådan situation skall bemästras. Frånvaro för avtjänande av ett frihetsstraff bör, enligt vad domstolen uttalat (AD 1978 nr 86 [ Zeteo ] [ Karnov ] och 1986 nr 21 [ Zeteo ] [ Karnov ]), bedömas mot denna bakgrund och i övrigt med hänsyn till arbetstagarens person och arbetsuppgifter, till hur han har skött sitt arbete och till arbetsgivarens möjligheter att ersätta arbetstagaren under dennes frånvaro. En allmän utgångspunkt har ansetts vara att ju längre en arbetstagare är frånvarande för att avtjäna ett frihetsstraff, desto större möjligheter bör det finnas för arbetsgivaren att säga upp honom.

Att inköpsfunktionen hos bolaget fungerar måste, som också tingsrätten uttalat, vara helt avgörande för bolagets verksamhet. Otvivelaktigt har N.B:s frånvaro från arbetet redan sedan hösten 1991 försatt bolaget i en mycket bekymmersam situation, låt vara att bolaget genom sin egen organisatoriska uppbyggnad försatt sig i ett sårbart läge. Av de uppgifter som C.L. och G.I. lämnat framgår att det måste ha varit förenat med beaktansvärda svårigheter för bolaget att finna en vikarie för N.B. Dels därför att befattningen kräver ingående kännedom om bolaget, dess produktion och inköpsverksamhet och det tar tid att skaffa sig denna kunskap. Dessa förhållanden får i sig antas vara avhållande för intresset hos en utomstående att erhålla endast ett vikariat. Dels därför att en vikarie hade behövt binda upp sig för en förhållandevis lång tjänstgöringstid och vikarien under denna tid skulle komma att syssla med mycket företagsspecifika frågor. Bolagets val att i stället säga upp N.B. och anställa en eftertrådare måste ses i belysning härav.

N.B. har hävdat att det även för bolaget hade varit bättre om man inte sagt upp honom för att rekrytera en ny, icke erfaren inköpschef. Enligt hans mening hade bolaget i stället bort avvakta hans villkorliga frigivning, som kunnat ske i juni 1992, d.v.s. vid samma tid som ersättaren tillträdde hans befattning. Han hade alltså då kunnat börja arbeta i bolaget på nytt och i motsats till efterträdaren hade han erfarenhet av arbetet.

Av utredningen framgår att bolaget påbörjade arbetet med nyrekrytering kort tid efter uppsägningen av N.B. Redan vid uppsägningstillfället hade denne varit frånvarande från bolaget under drygt två månader. Visserligen borde bolaget kunnat räkna med att N.B. skulle komma att friges villkorligt före utgången av den utdömda strafftiden, men om frigivningen skulle komma att ske redan i juni 1992 eller någon tid senare är inget som bolaget med säkerhet kunde veta redan i januari samma är.

Situationen efter brottmålsdomen var sålunda för bolagets del att man med ett kortare avbrott varit utan inköpschef sedan augusti 1991. Utredningen visar att det inom företaget inte fanns någon annan anställd som kunde gå in och ensam temporärt ta över N.B:s arbetsuppgifter. Först genom domen stod det klart för bolaget att N.B. skulle vara fortsatt frånvarande en förhållandevis lång tid. Bolaget befann sig då otvivelaktigt i en pressad situation genom att man fram till dess valt en provisorisk lösning för uppgifterna som inköpschef. Möjligheterna att få fram en vikarie som kunde bli en avlastning för bolaget måste bedömas som mycket små. Som också tingsrätten uttalat måste bolaget anses ha haft betydande olägenhet av N.B:s frånvaro.

N.B. har otvivelaktigt ett starkt intresse av att få behålla sin anställning. Av utredningen framgår att han varit anställd hos bolaget sedan år 1980 och att han varit en omtyckt medarbetare, som skött sitt arbete mycket väl. Han har varit med och byggt upp inköpsfunktionen till den centrala position den kom att ha vid den tidpunkt då han sades upp och har uppenbarligen själv tyckt mycket bra om sitt arbete. Efter brottmålsdomen har han kommit att leva i en svår social situation, bl.a. genom att han inte längre har någon fast bostad.

Även i beaktande härav måste dock enligt arbetsdomstolens mening bolagets intresse av att avsluta anställningsförhållandet anses väga över. N.B. har innehaft en sådan position i bolaget att hans frånvaro från arbetet i förening med det rubbade förtroende som brottmålsdomen medfört måste anses utgöra saklig grund för bolagets uppsägning av honom. Arbetsdomstolen finner således att N.B:s överklagande skall avslås och att tingsrättens domslut skall stå fast.

Rättegångskostnader

Eftersom N.B. har förlorat målet i arbetsdomstolen, skall han ersätta bolagets rättegångskostnader här. Den ersättning som bolaget sålunda har fordrat får anses skälig.

Domslut

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.

2. N.B. förpliktas att ersätta Aktiebolaget Hällde-Maskiners rättegångskostnader i arbetsdomstolen med tjugoentusen (21 000) kr, allt avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 1993‑07‑07, målnummer B‑13‑1993

Ledamöter: Nina Pripp, Lars Johan Eklund, Inga Britt Lagerlöf, Christian Tydén, Hans Horn af Rantzien (förre sektionschefen i Svenska Kommunförbundet; tillfällig ersättare), Ingvar Jansson (förre förbundsordföranden i Svenska Pappersindustriarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Erik Adolfsson (förste ombudsman i Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare). Enhälligt.

Sekreterare: Erik Mosesson

BILAGA

Tingsrättens dom tisdagen den 22 december 1992

[ Ledamöter : Anders Kinberg, Ulrika Tengelin och Anders Weihe ]

BAKGRUND

N.B. har varit anställd hos AB Hällde-Maskiner (bolaget) sedan år 1980. Under de senare åren av anställningstiden var N.B. ensam ansvarig för inköpen hos bolaget. Parterna är ense om att N.B:s arbetsuppgifter var de som anges i en av bolaget åberopad befattningsbeskrivning, se bilaga nr 1. Denna beskrivning har upprättats efter det att N.B. sades upp.

N.B. skötte sitt arbete till bolagets belåtenhet. C.L. har utfärdat ett arbetsintyg, se bilaga nr 2.

N.B. dömdes den 2 december 1991 av Huddinge tingsrätt för misshandel, grov misshandel och övergrepp i rättssak till fängelse, ett år och åtta månader. Brotten var begångna mot N.B:s hustru och barn. Svea hovrätt meddelade dom den 12 februari 1992 och ändrade tingsrättens dom endast på det sättet att en av två åtalspunkter avseende misshandel av barnen rubricerades som misshandel i stället för grov misshandel och åtalet för övergrepp i rättssak ogillades i vad det gällde hot om våld, Tingsrättens dom fastställdes i fråga om påföljd. N.B. har i detta mål godtagit domstolarnas bedömning i skuldfrågan. Bolaget sade upp N.B. den 10 januari 1992.

Det har förts förhandlingar mellan bolaget och Svenska Industritjänstemannaförbundet i anledning av bolagets underrättelse och varsel om uppsägning av N.B. samt i anledning av uppsägningen, dels den 10 januari 1992 dels den 22 januari samma år, se bilagorna 3–4.

YRKANDEN

N.B. har yrkat att uppsägningen av honom förklaras ogiltig samt allmänt skadestånd med 30 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker.

Bolaget har bestritt yrkandena men vitsordat sättet att beräkna ränta.

Bolaget har yrkat att tingsrätten intill dess domen vinner laga kraft skall förordna att N.B:s anställning har upphört.

Parterna har fordrat ersättning för rättegångskostnader,

GRUNDER

N.B. har gjort gällande att saklig grund för uppsägning inte föreligger. Bolaget har gjort gällande att saklig grund för uppsägning förelåg.

PARTERNAS TALAN

Bolaget har anfört i huvudsak följande. Bolaget bedriver verksamhet med tillverkning av grönsaksskärare och har en omsättning om 47 miljoner kr årligen. Bolaget har 50 anställda varav cirka 25 är tjänstemän. Bolaget gör inköp för cirka 20 miljoner kr årligen. Den inköpsansvarige är direkt underställd produktionschefen. N.B:s arbete som ensam ansvarig för inköpen innebar att han arbetade under stor självständighet och hade ett stort ansvar. Det är en förutsättning för tjänsten att innehavaren kan upprätthålla ett stort förtroende såväl internt som externt. Tjänsten innebär täta kontakter med bolagets leverantörer. När bolaget fick reda på att N.B. hade anhållits och häktats trodde företagsledningen först på honom. När bolaget fick del av Huddinge tingsrätts dom ansåg företagsledningen att N.B:s förtroende var förverkat. Företagsledningen ansåg att N.B. genom att begå brotten hade visat en sällsynt brist på omdöme och befarade att bolagets anseende både i förhållande till leverantörer och egna anställda skulle skadas om N.B. fick förbli anställd. Vidare insåg bolaget med hänsyn till det långa fängelsestraffet att N.B. skulle vara förhindrad att arbeta under lång tid. Bolaget måste därför söka en permanent lösning för inköpsfunktionen. Bolaget anlitade därför Eldin & Partners för att rekrytera en ny inköpsansvarig. Till dess bolaget hade ersatt N.B. anlitade det en konsult för upprätthållande av inköpsfunktionen. Bolagets merkostnader i anledning av N.B:s utevaro och nyrekryteringen uppgår till 389 184 kr, varav 97 200 kr avser rekryteringskostnader. Det faktum att N.B. har förverkat bolagets förtroende för honom och den självförvållade utevaron utgör var för sig och tillsammans saklig grund för uppsägning. Bolaget har undersökt möjligheten att omplacera N.B. Det fanns inga lediga befattningar hos bolaget. Det var i stället så att bolaget vid tillfället för uppsägningen hade en överkapacitet med hänsyn till rådande konjunktur och bolaget har varit tvunget att avveckla anställningar. N.B. kunde alltså inte beredas annat arbete hos bolaget med mindre annan personal frisställdes.

N.B. har anfört i huvudsak följande.

Han anställdes inte på någon särskild förtroendepost. Det fanns ingen befattningsbeskrivning eller någon annan handling som angav att tjänsten krävde särskilt förtroende. Hans lön var genomsnittlig med hänsyn till de arbetsuppgifter han hade. Han var mycket uppskattad på arbetet. Han har skött sitt arbete hos bolaget mycket väl under 11 år. Genom att han har dömts hårt har hans tillvaro i stor utsträckning raserats. Han har förlorat hem, familj, körkort och hans ekonomi är ödelagd. Det skulle drabba honom orimligt hårt om han dessutom förlorade sitt arbete, vilket är det enda han har kvar. De brott han har begått har inte riktats mot bolaget och inverkar inte på hans förmåga att utföra en fullgod arbetsinsats hos bolaget. Det är osannolikt att bolagets leverantörer känner till att han har dömts varför bolagets anseende inte kan skadas utåt. En leverantör som känner till vad som har inträffat har stött honom under fängelsetiden. Bolagets farhågor i fråga om förlorat anseende är inte bekräftade och är alltför löst grundade och överdrivna för att ges någon avgörande betydelse. Bolaget angav inte vid förhandlingarna att det åberopade frånvaron som en grund för uppsägning. Bolaget åberopade enbart att brotten inverkade menligt på förtroendet för honom både i förhållande till leverantörer och andra anställda i bolaget. Bolaget har därför inte i rätt tid åberopat frånvaron varför den grunden har prekluderats. Även om frånvaron skulle få åberopas finns inte saklig grund för uppsägning. Bolaget var tvunget att så organisera sin verksamhet att plötslig oförutsedd frånvaro kunde bäras. Han stod till bolagets förfogande redan sex månader efter det att han berövades friheten eftersom han fick frigång. Bolaget beredde honom inte arbete då, vilket innebar att han fick sitta tre månader extra i fängelse. I vart fall kunde bolaget inte räkna med att han skulle vara borta mer än halva strafftiden med hänsyn till reglerna om halvtidsfrigivning, vilka bolaget borde ha känt till. Han har inte vållat rekryteringskostnaderna.

Han påstår att bolaget inte tillräckligt har utrett frågan om omplacering. Eftersom såväl han som Svenska Industritjänstemannaförbundet saknar insyn i bolaget kan han inte påstå att det fanns viss tjänst till vilken han skulle ha omplacerats.

Bolaget har i fråga om åberopandet av frånvaron anfört. Vid förhandlingarna angav bolaget att N.B:s frånvaro var ett problem och den frågan diskuterades mellan parterna. Frånvaron får åberopas i rättegången även om tingsrätten skulle finna att parterna inte närmare än vad som framgår av protokollen från förhandlingarna diskuterade frågan. Bolaget har som grund för uppsägningen åberopat N.B:s brottslighet och det honom ådömda straffet. Att N.B. skulle vara frånvarande från arbetet är en naturlig konsekvens av fängelsestraffet och får således åberopas oavsett om frånvaron särskilt angavs vid förhandlingarna. Enligt arbetsdomstolens praxis får inte alltför höga krav ställas. Arbetsgivaren får åberopa omständigheter som ligger i linje med vad som uppgetts i uppsägningsbesked eller vid förhandlingar.

BEVISNING

Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning.

På N.B:s begäran har han själv, T.P. och H.A. hörts.

På bolagets begäran har C.L., W.K., G.I. och E.H. hörts.

DOMSKÄL

Frågan om N.B:s frånvaro får åberopas

C.L. och E.H. har berättat att fängelsestraffets längd och bolagets problem i samband därmed diskuterades vid förhandlingarna. E.H. har uppgivit att det endast var korta konstateranden och att parterna inte uppehöll sig någon längre tid vid denna fråga.

H.A. har berättat att hon före förhandlingarna hade haft ett telefonsamtal med J.S. vid bolaget och att denne hade uppgivit att frånvaron inte var något större problem samt vidare att Huddinge tingsrätts dom gicks i genom varvid det konstaterades att N.B. hade ådömts ett fängelsestraff om ett år och åtta månader. H.A. har uppgivit att bolaget inte åberopade frånvaron som grund för uppsägningen utan endast att det mist förtroendet för N.B.

De uppgifter om grunden för uppsägningen som arbetsgivaren lämnar i ett uppsägningsbesked i enlighet med 9 § lagen om anställningsskydd eller vid en förhandling får i princip den verkan att andra omständigheter än de uppgivna inte med framgång kan åberopas vid domstol. Syftet med arbetsgivarens skyldighet att ge fullständiga besked om grunderna för en uppsägning är att arbetstagaren inte skall behöva sväva i tvivelsmål rörande grunderna för uppsägningen om han önskar dra denna under rättslig prövning. I förarbeten och rättspraxis har emellertid ansetts att arbetsgivaren i viss utsträckning kan åberopa även andra omständigheter, om de ligger i linje med vad som angivits som grund för uppsägningen.

I protokollet från den 10 januari 1992 anges att C.L. på Svenska Industritjänstemannaförbundets begäran redogjorde för bakgrunden till uppsägningen, se bilaga 3. Protokollet ger vid handen av N.B. sades upp för att han gjort sig skyldig till misshandel, grov misshandel och övergrepp i rättssak och därför dömts till fängelse ett är och åtta månader samt att bolaget angav det bristande förtroendet för N.B. som det huvudsakliga skälet för uppsägningen. Av den muntliga bevisningen framgår att Huddinge tingsrätts dom gicks i genom vid förhandlingarna Att N.B. skulle vara förhindrad att utföra arbete under tiden han avtjänade fängelsestraff är självklart Det måste även för N.B. ha framstått som uppenbart att detta var en olägenhet för bolaget eftersom han ensam var ansvarig för bolagets inköp. Denna konsekvens har ett sådant samband med brotten och straffet att frånvaron enligt tingsrättens mening måste anses ligga i linje med vad bolaget har åberopat vid förhandlingarna. Även frånvaron skall därför läggas till grund för bedömningen.

Frågan om saklig grund för uppsägning förelåg

N.B. har gjort sig skyldig till brott av mycket allvarlig natur. Brotten har ett högt straffvärde. Brotten har riktats mot N.B:s hustru och barn. De brott N.B. har begått, särskilt den gärning som rubricerats som grov misshandel, är av sådant slag att det är rimligt att tro att brotten kan väcka avsky, vilket kan drabba bolaget. Den slutsatsen kan emellertid inte dras att N.B. genom sin brottslighet har stängt sig ute från arbetslivet. En bedömning måste göras med utgångspunkt i det enskilda fallet. N.B:s arbetsuppgifter innefattar i stor utsträckning kontakter med leverantörer. Bolagets farhågor att dess anseende skulle kunna skadas kan därför inte anses obefogade men betydelsen därav skall inte överdrivas.

Bolaget har vidare gjort gällande att N.B:s tjänst förutsätter att företagsledningen och övriga anställda har ett obrutet förtroende för innehavaren samt att förtroendet är förbrukat, Någon utredning angående de övriga anställdas inställning har inte förebringats varför några säkra slutsatser angående N.B:s möjligheter till fortsatt samarbete med dessa inte kan dras. Bolagets påstående i den delen kan därför inte tillmätas någon betydelse. Bolagets verkställande direktör, C.L., och produktionschefen, W.K., har förklarat att de stöttade och trodde på N.B. ända till dess de fick del av Huddinge tingsrätts dom men att de då tappade allt förtroende samt att det vore omöjligt för N.B. att inneha tjänsten nu. Även T.P., som hörts på N.B. begäran, har uppgivit att det är självklart att den som sköter bolagets inköp är beroende av företagsledningens förtroende samt att det vore svart för N.B. att sköta dessa arbetsuppgifter nu. W.K. har berättat att N.B. självmant tog kontakt med honom och berättade om sina problem men då berättade oriktigt och att hans förtroende därför är än mindre än om N.B. inte hade tagit sådan kontakt. Av vad som är ostridigt angående N.B:s arbetsuppgifter framgår att tjänsten ställer krav på innehavaren såväl i fråga om kunskap som erfarenhet och omdöme. Brotten i fråga har inte begåtts mot bolaget men är av sådant slag att N.B:s omdöme med fog kan ifrågasättas. Till N.B:s fördel talar att han varit anställd under lång tid och har utfört sitt arbete som inköpare till bolagets fulla belåtenhet Genom vad C.L. och W.K. har berättat står klart att N.B. i förhållande till dem rent praktiskt skulle ha mycket svårt att upprätthålla sin tjänst hos bolaget. Att tillmäta företagsledningens subjektiva uppfattning helt avgörande betydelse skulle dock innebära att skyddet för anställningen blev illusoriskt. Vad tingsrätten lägger till grund för bedömningen är således att N.B. har begått brott som föranlett att bolagets förtroende för honom har försvunnit samt att bristen på förtroende i viss utsträckning är berättigat. Särskilt i beaktande av att N.B. tidigare skötte sitt arbete mycket bra kan det emellertid inte anses att han genom att begå brotten har visat sig helt olämplig för sitt arbete

Brotten i sig utgör därför inte tillräcklig grund för uppsägning men måste ändå med hänsyn till svårighetsgraden, risken för problem i relationen till leverantörer och till den effekt brotten haft på N.B:s möjligheter till samarbete med framför allt W.K. anses väga tungt mot en fortsatt anställning som inköpsansvarig.

Vad gäller betydelsen av N.B:s frånvaro på grund av det honom ådömda fängelsestraffet är följande att beakta. N.B. hade tidigare skött sitt arbete bra. Han hade varit anställd lång tid. Hans arbetsuppgifter var kvalificerade. Att bolagets inköpsfunktion fungerar är helt avgörande för bolagets verksamhet. N.B. skulle vara borta från arbetet under lång tid även om bolaget hade att gå ut från att han skulle friges villkorligt efter halva strafftiden. En ersättare måste med nödvändighet besitta kunskaper om inköpsverksamhet samt ges tid att lära känna bolagets speciella behov för att kunna utföra en fullgod arbetsinsats. Bolaget har fått vidkännas betydande kostnader i anledning av N.B:s utevaro även om rekryteringskostnaderna inte bör beaktas i sammanhanget. Enligt tingsrättens mening måste bolaget anses ha haft betydande olägenhet av N.B:s självförvållade frånvaro.

Sammantaget finner tingsrätten att brotten och frånvaron i anledning av straffet innebär att det inte kan begäras att bolaget skulle ersätta N.B. med vikarie under frånvaron. Bolaget hade därför skäl att skilja N.B. från tjänsten som inköpsansvarig.

C.L., W.K. och G.I. har samstämmigt uppgivit att det saknades möjlighet att omplacera N.B. eftersom ingen ledig befattning fanns samt att bolaget har sagt upp personal på grund av den rådande konjunkturen. N.B. har uppgivit att omplaceringsfrågan är oklar och att han saknar insyn i bolaget varför han inte ens kan påstå att det fanns någon ledig tjänst. Bolaget har visat att det inte fanns möjlighet att bereda N.B. annat arbete.

På anförda skäl finner tingsrätten att bolaget hade saklig grund för uppsägning. Käromålet skall därför ogillas.

Vid denna utgång skall N.B. ersätta bolaget dess rättegångskostnader. Om yrkat belopp råder inte tvist.

DOMSLUT

1. Käromålet ogillas.

2. N.B. skall ersätta AB Hällde-Maskiner för rättegångskostnader med sextiosjutusenfemhundra (67 500) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

3. Tingsrätten förordnar utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft att N.B:s anställning upphör denna dag,

Bilaga 1

Ehdin & Partners

INKÖPSFUNKTIONEN

Inköpsfunktionen ansvarar för allt inköp till Hällde Maskiner. Detta innefattar såväl allt material till produktionen (95 %) som alla förnödenheter och utrustning till kontoret (5 %) Produktionsmaterialet består av legotillverkade komponenter, standardkomponenter, legotillverkat pressgjutgods och råmaterial (5 %). Lagret innehåller ca 2500 artiklar.

Inköpsfunktionen ansvarar för såväl tecknande av ramavtal med leverantörer som beställningar och avrop under dessa avtal. Funktionen har ett intimt samarbete med produktionsplaneringen och produktutvecklingen. Ansvaren fördelar sig enligt följande:

Funktion Ansvar

--------------------------------------------

Produktionsplanering mängd, tillfälle

Produktutveckling vad

Inköp pris, kvalitet, tid

Då stor del av produktionen idag är utlagd på lego och den egna fabriken i stort sett enbart arbetar med ihopsättning, så har Hällde Maskiner ramavtal med ett antal underleverantörer, vilka syftar till långvariga samarbeten. En anledning till detta är att initialkostnaderna för bägge parter är höga vid byte av underleverantör.

Inköpsfunktionen består idag bara av en inköpsansvarig. Funktionen kan eventuellt på sikt utökas med en medarbetare.

Hällde Maskiner använder Ericsson/Nokia System 2500 med standardsystemet Mimer för sina inköpsrutiner.

ORGANISATION

Moderbolaget AB Hällde Maskiner har 52 anställda, varav 27 är tjänstemän och 25 är kollektivanställda. Organisationen framgår av bilaga 1. De kollektivanställda är representerade av Metall. Arbetsledarna är representerade av SALF. För övriga tjänstemän är inte någon facklig organisation representerad, utan företaget har bara en intern fackklubb. Tjänstemännen och de kollektivanställda är representerade i företagets styrelse.

5 KRAVPROFIL

ANSVARSOMRÅDE

Den Inköpsansvarige ansvarar, i enlighet med beskrivningen av inköpsfunktionen, för allt inköp till Hällde Maskiner. Ansvaret omfattar pris och kvalitet på inköpta produkter, samt att de finns tillgängliga i företaget i rätt tid

Den Inköpsansvarige rapporterar till produktionschefen.

ARBETSUPPGIFTER

Den Inköpsansvariges roll i Hällde Maskiner indelas i följande arbetsuppgifter:

Arbetsuppgift Del av arbetstiden %

----------------------------------------------------

Förhandlingar med nya och gamla leverantörer 20

Sökning efter nya leverantörer och alternativa lösningar 20

Inköpsadministration, inkl beställningar, avrop och kontering 20

Samarbete med planering och produktutveckling (koordinering) 25

Hantering av reklamationer till leverantörer 10

Datarutinbearbetning (registervård) 5

VIKTIGA MÅL FÖR TJÄNSTEN

Viktiga mål för tjänsten som inköpsansvarig kan vara:

1. Att Hällde Maskiner har inköpta produkter tillgängliga i lager i rätt tid och att de är av rätt kvalitet.

2. Att avtal görs med leverantörer, där man når sådana villkor, framför allt vad gäller pris, att avtalet är till gagn för bägge parter, och att det syftar till långvarigt samarbete.

3. Att produktutvecklingen förses med förslag om alternativa lösningar med andra material, kvaliteter, standardlösningar, etc., vilka syftar till att effektivisera produktionen.

PLACERINGSORT

Den Inköpsansvarige är placerad vid Hällde Maskiners kontor i Kista norr om Stockholm.

ARBETSLIVSERFARENHET

Lämpliga kandidater bör ha erfarenhet från arbete som inköpare i mindre tillverkande företag, antagligen inom verkstadsindustrin, gärna med export av sina produkter. De bör vara vana att arbeta självständigt och ha kännedom om produktions- och tillverkningsprocesser.

UTBILDNING

Lämpliga kandidater har antagligen en teknisk utbildning på gymnasial nivå med påbyggnad av viss ekonomisk utbildning. Lämplig sådan utbildning är inköpsekonom.

SPRÅK

Lämpliga kandidater bör ha sådana kunskaper i engelska att de kan använda språket i sitt arbete i såväl tal som skrift.

PERSONLIGA EGENSKAPER

En lämplig kandidat är en kreativ person med ett affärsmässigt tänkande och ett uttalat affärsmannaskap. Personen bör ha en förmåga att se till helheten och att kunna arbeta självständigt. Personen bör vara målinriktad. Personen bör vidare vara flexibel och situationskänslig. Personen bör även vara ödmjuk och prestigelös. För att fungera internt i Hällde Maskiner bör även personen ha en mycket god samarbetsförmåga, vara vidsynt, öppen och positiv.

Bilaga 2

HÄLLDE

Vegetable Preparation

Fast and Easy

ARBETSINTYG

Härmed intygas att N.B. pers.nr. xxxxxx-xxxx, är anställd vid vårt företag sedan 80‑12‑08.

N.B. anställdes som förman på vår elavdelning. I arbetet ingick viss inköpsverksamhet. Då N.B. visade gott handlag med inköpsfrågor utvidgades hans ansvar inom detta område. Sedan ca 5 år ägnar han hela sin tid åt vår inköpsfunktion med ansvar för årliga inköp till ett belopp av 20 miljoner kr. Arbetet kräver förutom goda fackkunskaper personliga egenskaper såsom arbetsamhet, pålitlighet samt samarbetsförmåga såväl internt som externt.

Parallellt med sitt arbete som inköpsansvarig har N.B. med ekonomiskt stöd från företaget på sin fritid avlagt inköpsekonomexamen med goda betyg.

Vår uppfattning är att N.B. sköter sina arbetsuppgifter med skicklighet, ambition och gott omdöme. N.B. är en värdefull och uppskattad medarbetare.

Kista den 21 augusti 1991

C.L.

Verkställande direktör

Bilaga 3

Protokoll fört vid förhandling mellan Svenska Industritjänstemannaförbundet och Hällde Maskiner AB den 22 januari 1992

Närvarande:

Arbetstagareparten:

H.A., Svenska Industritjänstemannaförbundet

Arbetsgivareparten:

C.L., VD Hällde maskiner AB

W.K., produktionschef Hällde maskiner AB E.H., SINF

§ 1 Inledning

Arbetstagareparten hade påkallat förhandling med anledning av att företaget sagt upp N.B. från sin anställning.

§ 2 Uppsägningen

Parterna konstaterade att de uppfattningar som redovisats i samband med förhandlingen den 10 januari kvarstod oförändrade och att enighet i frågan därför ej går ätt uppnå, varefter arbetsgivaren förklarade att man hade för avsikt att fullfölja uppsägningen.

§ 3 SIF

Förklarade SIF uppsägningen ogiltig och meddelade att man kommer att stämma arbetsgivaren.

§ 4 Avslutning

Avslutades förhandlingarna.

Vid protokollet E.H.

Justeras

C.L. H.A.

Bilaga 4

Protokoll fört vid lokal förhandling mellan Svenska Industritjänstemannaförbundet och Hällde maskiner AB den 10 januari 1992 på SIF:s kansli i Stockholm

Närvarande:

Arbetstagareparten:

H.A., Svenska Industritjänstemannaförbundet

Arbetsgivareparten:

C.L., VD Hällde maskiner AB

W.K., produktionschef Hällde maskiner AB

E.H., SINF

§ 1 Inledning

Arbetstagareparten hade påkallat förhandling med anledning av företagets underrättelse och varsel om uppsägning av N.B. p.g.a. personliga skäl.

§ 2 Uppsägningsgrund

På begäran av SIF redogjorde C.L. för bakgrunden till uppsägningen, nämligen den att N.B., som dömts till ett år och 8 månaders fängelse för misshandel, grov misshandel och övergrepp i rättssak mot hustru och minderåriga barn, genom sina brott gjort det omöjligt för företaget att behålla honom anställd i företaget. Detta eftersom brottet inverkat menligt på förtroendet för N.B. och företagets anseende såväl utåt, mot i första hand leverantörer, som internt i förhållandet till övrig personal, särskilt kvinnlig. I detta sammanhang framhölls även att N.B. har en särskild ställning som inköpsansvarig och ansvarig för kontakter med underleverantörer. Denna funktion är mycket känslig med hänsyn till det nära arbetsförhållande Hällde har till mänga av sina under leverantörer.

§ 3 SIF

Förklarade arbetstagarparten att men ansåg att saklig grund för uppsägning ej förelåg. Detta mot bakgrund av att de händelser som arbetsgivarparten åberopar enligt SIF ej påverkar N.B:s förutsättningar att fullgöra sina arbetsuppgifter.

§ 4 Avslutning

Efter viss ytterligare diskussion, vid vilken parterna konstaterade att enighet ej kunde uppnås, avslutades förhandlingarna, varefter arbetsgivaren överlämnade SIF:s exemplar av uppsägningshandlingen

Vid protokollet: E.H.

Justeras:

C.L. H.A.

(med protokollsanm enl. bilaga)

Lokal förhandling mellan SIF och Hällde Maskiner AB ang. varsel om uppsägning p.g.a. personliga skäl av SIF:s medlem N.B.

Protokollsanmärkning

§ 2 andra meningen: SIF invänder mot uttrycket ”särskilt kvinnlig”, vilket antyder att kvinnlig personal, p.g.a. domen, nu skulle ha anledning att känna sig särskilt hotade av N.B:s närvaro.

§ 3: SIF förklarade att man inte anser en uppsägning av N.B. sakligt grundad. De brott som N.B. dömts för har inte riktats mot AB Hällde Maskiner. N.B. har arbetat i företaget sedan 1980 och utfört sina arbetsuppgifter utan anmärkningar. N.B:s privatliv har inte påverkat hans förutsättningar att fullgöra sina arbetsuppgifter. Om uppsägning ändå vidtas av N.B., kommer SIF att ogiltigförklara denna.

SVENSKA INDUSTRITJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET

STOCKHOLMSAVDELNINGEN

H.A.

Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, , tfn 08‑617 66 00, fax 08‑617 66 15, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, 103 11 Stockholm.

Dela :

» Se och sök bland alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )

» Se alla prejudikat med Sören Öman

Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter