: : : :

Arbetsrättsligt förarbete:

Utbildningsanställning
SOU 2012:80

onsdagen den 28 november 2012 Utredningsförslag – SOU ]

» Länk till SOU 2012:80

» Sök remissvar på webben

Utredning: Utredningen om lärlingsprovanställning (A 2011:07)

Ordförande / Utredare: Claes Stråth

Departement: Arbetsmarknadsdepartementet

Relaterat :
Dela :

Utredningen ska lämna förslag på en ny anställningsform med utbildningsinnehåll för unga.

Utredningen kan konstatera att kravet på att anställningen ska innehålla utbildning medför att anställningsformen innehåller ett åtagande, som kan vara särskilt svårt för små företag att hantera.

Utredningen lämnar därför även förslag som innebär att den kommunala vuxenutbildningen kan lämna stöd när utbildningsinnehållet utformas. Ett sådant stöd ger också bättre möjligheter att kvalitetssäkra lärandet på arbetsplatsen.

För att stimulera företag att använda utbildningsanställning och kompensera arbetsgivaren för utbildningsåtagandet lämnar utredningen också förslag på ekonomiska incitament till arbetsgivaren.

Uppdraget

Av kommittédirektivet (dir. 2011:87) framgår följande. Utredningen ska föreslå en ny tidsbegränsad anställningsform med utbildningsinnehåll. Anställningen ska endast kunna erbjudas en person som är yngre än 23 år, under som längst 18 månader. Anställningen förutsätter en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om ett utbildningsinnehåll. Löne- och anställningsvillkor ska regleras på sedvanligt sätt genom avtal och ingår inte i utredningens uppdrag.

Av kommittédirektivet framgår även att den nya anställningsformen ska underlätta för unga kvinnor och män att etablera sig på arbetsmarknaden och särskilt stimulera mindre företag att anställa. Anställningsformen ”måste vara attraktiv för arbetsgivare så att dessa väljer att anställa, bland annat genom att vara lätt att förstå och använda sig av.”

Det finns redan i dag olika möjligheter till såväl arbetsplatsförlagt lärande som tidsbegränsade anställningar. Detta regleras dels i författning, dels i kollektivavtal. Den nya anställningsformen ska komplettera övriga möjligheter.

Inledning

Utredningen ska lämna förslag på en ny anställningsform med utbildningsinnehåll för unga. Utredningen kan konstatera att kravet på att anställningen ska innehålla utbildning medför att anställningsformen innehåller ett åtagande, som kan vara särskilt svårt för små företag att hantera. Utredningen lämnar därför även förslag som innebär att den kommunala vuxenutbildningen kan lämna stöd när utbildningsinnehållet utformas. Ett sådant stöd ger också bättre möjligheter att kvalitetssäkra lärandet på arbetsplatsen. För att stimulera företag att använda utbildningsanställning och kompensera arbetsgivaren för utbildningsåtagandet lämnar utredningen också förslag på ekonomiska incitament till arbetsgivaren.

Utredningens förslag innehåller åtgärder som kan få betydelse både på kort och lång sikt. Införandet av en ny anställningsform ger omgående möjlighet att träffa anställningsavtal med utbildningsinnehåll.

Förslaget om att den kommunala vuxenutbildningen kan medverka för att utveckla och stödja lärandet på arbetsplatserna vid en utbildningsanställning kan på lång sikt leda till en bättre samverkan mellan arbetsliv och skolväsende där utbildning i större utsträckning utformas i relation till arbetlivets krav, den enskildes behov av kompetensutveckling och arbetsgivares aktuella önskemål.

Anställningsformens benämning

I kommittédirektivet används benämningen lärlingsprovanställning. Utredningen ska om det bedöms lämpligt, föreslå en annan benämning.

Utredningen konstaterar att begreppet lärling används i många olika sammanhang. Lärlingsbegreppet är traditionellt kopplat till de yrkesutbildningar som kombinerar utbildning med anställning och som leder till ett bestämt yrke. I skolväsendet används benämningen lärling för elever i yrkesprogram, vars utbildning till stor del utförs på en arbetsplats. Dessa lärlingar är inte anställda. Benämningen används också av arbetsmarknadens parter i de kollektivavtal som reglerar utbildning eller färdigutbildning i ett yrke. Den nya anställningsformen kommer inte ha utbildning för ett visst yrke som mål.

Provanställning är en etablerad anställningsform i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och i kollektivavtal. Den befintliga anställningsformen är förknippad med särskilda förutsättningar som inte föreslås för den nya anställningsformen.

För att undvika ytterligare begreppsförvirring anser utredningen att den nya anställningsformen ska ha en annan benämning. Utredningen anser att det är utbildningsinnehållet som är det utmärkande för denna nya anställningsform. En lämplig benämning är därför utbildningsanställning.

I eller utanför LAS

Den nya anställningsformen ska enligt kommittédirektivet i första hand regleras i LAS.

LAS är den generellt tillämpliga lag som bland annat innehåller bestämmelser om tidsbegränsade anställningar. Huvudregeln i svensk rätt är att anställning ska vara tills vidare, endast i LAS särskilt angivna tidsbegränsade anställningar är tillåtna.

Det är möjligt att göra avsteg från LAS genom kollektivavtal. Ungefär 91 procent av löntagarna omfattades 2010 av kollektivavtal (inklusive s.k. hängavtal). Utredningen konstaterar att parterna i stor utsträckning använt möjligheten att göra avsteg från LAS såvitt avser tidsbegränsade anställningsformer.

Det är framför allt mindre företag som inte omfattas av kollektivavtal. Enligt kommittédirektivet ska anställningsformen utformas på sådant sätt att den är tillämplig på hela arbetsmarknaden, särskilt med beaktande av små företags behov. Anställningsformen ska vara lätt att förstå och använda sig av.

Utredningen har analyserat om det har någon betydelse för i vilken omfattning anställningsformen kan tillämpas om den placeras i LAS eller i speciallag. Utredningen har också analyserat om placeringen har någon betydelse för enkelheten.

Enligt många kollektivavtal, främst inom de branscher som har tradition av lärlingar, ska endast kollektivavtalets bestämmelser om tidsbegränsade anställningar tillämpas. Andra kollektivavtal innehåller formuleringen ”För andra tidsbegränsade anställningar gäller följande i stället för vad som anges i 5 och 6 §§ LAS”. Den mest vanliga formuleringen i kollektivavtalet är att LAS gäller ”med följande tillägg eller ändringar.”

Av Sveriges internationella åtaganden framgår att staten ska undvika att ingripa i befintliga kollektivavtal. Det är svårt att bedöma om en ny anställningsform skulle blir direkt tillämplig i större omfattning om den placerades i en speciallag istället för i LAS. Om en reglering i speciallag skulle leda till ett större genomslag innebär det ett större ingrepp i befintliga kollektivavtal. Detta motiverar en placering i LAS.

Även enkelhet motiverar en placering i LAS. Eftersom LAS är den generellt tillämpliga lag som innehåller tidsbegränsade anställningar leder en placering i LAS av en ny bestämmelse om en tidsbegränsad anställning till att tillåtna anställningsformer är samlade i en lag. Då kan de allmänna befintliga bestämmelserna i LAS stor utsträckning tillämpas även på den nya anställningsformen.

Åldersgränser

Utredningen ska enligt kommittédirektivet analysera för- och nackdelar med att införa en begränsning av i vilken ålder en arbetstagare tidigast ska kunna ingå en utbildningsanställning.

De befintliga anställningsformerna i LAS har inte någon nedre åldersgräns. En förklaring kan vara att det finns begränsningar i andra bestämmelser. Enligt arbetsmiljölagen, får en person inte arbeta före det kalenderår denne fyller sexton år eller fullgjort sin skolplikt. Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde skolåret, dock senast när en elev fyllt 18 år. Den som är under 18 år är omyndig och föräldrarna ska ge sitt samtycke för att ett anställningsavtal ska vara giltigt.

Ett skäl för att införa en nedre åldersgräns för anställning skulle kunna vara att förhindra att ungdomar arbetar i stället för att läsa på gymnasiet. I enstaka fall kan det finnas förutsättningar för en arbetsgivare och en minderårig arbetstagare att ingå överenskommelse om en anställning med utbildningsinnehåll trots att möjligheterna för den minderårige att utföra arbete är begränsad bland annat enligt arbetsmiljöregler. En utbildningsanställning kan vara ett alternativ för ungdomar som inte önskar studera vidare. Utredningen anser att det är en fördel att inte införa en nedre åldersbegränsning för utbildningsanställning.

Enligt kommittédirektivet ska en utbildningsanställning vara lätt att förstå och använda sig av. Utredningen har vid kontakter under utredningstiden blivit uppmärksammad på att förekomsten av olika åldersgränser i samband med insatser för unga försvårar arbetsgivarens möjligheter att förstå och använda sig av dessa.

Utredningen ställer sig tveksam till om den i kommittédirektivet angivna åldersgränsen, anställning för den som är yngre än 23 år, är den mest lämpliga. Istället bör någon av de befintliga åldersgränserna användas. Enligt utredningens bedömning bör även en mer omfattande översyn av åldersrelaterade bestämmelser göras för att reglerna ska bli lättare att förstå och använda sig av. Även ur perspektivet av livslångt lärande kan det finnas behov av att se över åldersgränsen.

Likheter med provanställning

Enligt kommittédirektivet ska utredningen vid utformningen av den nya anställningsformen ta sin utgångspunkt i de nuvarande reglerna om provanställning i LAS. Provanställning är en tidsbegränsad anställning som kan avslutas med kort varsel utan angivande av skäl. Utredningen föreslår att utbildningsanställning också ska gå att avsluta med kort varsel utan angivande av skäl.

Utbildningsanställning skiljer sig från övriga anställningsformer i LAS genom att den ska innehålla utbildning. Arbetsgivaren kan behöva pröva om denne klarar av det extra åtagandet som kravet på utbildningsinnehåll innebär. Utredningen anser därför att det är rimligt att anställningen ska kunna avbrytas utan angivande av skäl. Genom att använda samma tidsfrister som för provanställning i LAS är reglerna enkla att förstå.

En provanställning övergår i en tillsvidareanställning om den inte avslutas före prövotidens utgång. Även de tidsbegränsade anställningsformerna allmän visstidsanställning och vikariat övergår efter en viss tid i tillsvidareanställning.

Utredningen föreslår att utbildningsanställning övergår i tillsvidareanställning om den inte avslutats före anställningstidens utgång. Övergångsregeln motiveras av att anställningen efter en tid med utbildning förväntas leda till att arbetstagaren får den kunskap och kompetens som arbetsgivaren efterfrågar och då ska anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning.

Företrädesrätt

Utbildningsanställning ska kunna pågå som längst 18 månader. Reglerna i LAS ger en arbetstagare företrädesrätt till återanställning efter mer än sammanlagt tolv månaders anställning under de senaste tre åren, under förutsättning att anställningen avslutats eller inte lett till fortsatt anställning på grund av arbetsbrist. Företrädesrätten gäller även för tidsbegränsat anställda enligt 5 § LAS, dock inte för arbetstagare över 67 år. Bestämmelserna om företrädesrätt är kompletterad med en rätt för tidsbegränsat anställda att få besked om huruvida arbetstagare har företrädesrätt till återanställning eller ej, när denne varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren.

En utbildningsanställning måste, enligt kommittédirektivet, vara attraktiv för arbetsgivare så att dessa väljer att anställa. Reglerna om företrädesrätt till återanställning anförs inte sällan som ett skäl till att arbetsgivare i vissa situationer väljer att inte anställa. En konsekvens av att låta även utbildningsanställning ge företrädesrätt efter tolv månaders anställning skulle kunna vara att arbetsgivare endast erbjuder tolvmånadersanställningar, för att förhindra att arbetstagaren får företrädesrätt. En företrädesrätt efter tolv månader i utbildningsanställning skulle även medföra att arbetsgivaren efter tolv månaders anställning måste motivera varför en anställning avslutas. Anställningen skulle då i själva verket endast kunna avslutas utan angivande av skäl under de första tolv månaderna.

Utredningen föreslår att arbetstagare med utbildningsanställning inte har företrädesrätt till återanställning.

Om anställningen övergår i en tillsvidareanställning, eller arbetstagaren senare får en annan anställning enligt LAS hos samma arbetsgivare, är utredningens bedömning att även den tidigare anställningstiden som utbildningsanställd får tillgodoräknas för företrädesrätt.

Utbildningsinnehållet

Den nya anställningsformen kommer att skilja sig från övriga anställningsformer i LAS genom att anställningen ska innehålla utbildning. Det är upp till arbetsgivaren och arbetstagaren att komma överens om vad detta utbildningsinnehåll ska bestå av.

Erfarenheterna visar att det arbetsplatsförlagda lärandet måste kvalitetssäkras. En sådan kvalitetssäkring kan ske genom en utvecklad stödstruktur. Utbildningsplanering, handledning, uppföljning och dokumentation är viktiga byggstenar i den stödstruktur som behöver byggas upp kring utbildningsanställningen.

Utredningen föreslår att utbildningsplanen ska vara skriftlig. Planen ska innehålla detaljer om utbildningen mål, olika delmoment och uppgifter om hur utbildningen ska genomföras och följas upp samt hur stor andel av den genomsnittliga arbetstiden som utbildningens beräknas omfatta under olika perioder av anställningen. Av planen ska även framgå vem eller vilka som är handledare.

Målet för utbildningen ska arbetstagaren och arbetsgivaren gemensamt komma överens om.

Genom att uppställa krav på att planen ska ha ett visst innehåll ges en struktur för lärandet. Arbetsgivaren får också bättre förutsättningar att tillhandahålla det överenskomna utbildningsinnehållet.

Utbildning enligt utbildningsplan

Utredningen föreslår att anställning endast är tillåten så länge utbildning enligt gällande utbildningsplan pågår.

Utgångspunkten är att utbildning ska lämnas under hela anställningstiden. I en utbildningsanställning kommer utbildningen, formerna för denna och målen att variera mellan såväl individer som arbetsplatser. Det är troligt att även omfattningen av utbildning kommer variera under anställningstiden.

Utbildningsinnehållet är en del av anställningsavtalet. Anställningen bygger på att arbetsgivaren och arbetstagaren är överens om utbildningsinnehållet. Till skillnad från såväl utbildning på arbetsplats inom den gymnasiala lärlingsutbildningen, som lärlingsutbildning enligt kollektivavtal, kommer det inte finnas någon tredje part som avgör hur utbildningsinnehållet ska se ut eller om det är tillräckligt i form av tid och innehåll. Arbetsgivaren är ansvarig för att utbildning genomförs enligt anställningsavtalet.

Om den överenskomna utbildningen endast är förlagd till inledningen av en 18-månadersperiod är anställningen endast tillåten under den inledande perioden. Om det av planen framgår att utbildningen ska genomföras med vissa intervall anses anställningen tillåten även under de mellanliggande perioderna.

Om arbetstagaren anser att utbildning inte lämnas enligt överenskommen utbildningsplan kan arbetstagaren genom yrkande i domstol begära förklaring om att anställningen gäller tillsvidare. Arbetstagaren kan även begära ersättning för eventuell skada till följd av att överenskommelsen inte fullgjorts.

För den arbetsgivare som vill undvika att anställningen betraktas som en tillsvidareanställning är det viktigt att utbildningsplanen är tydlig och innehåller inslag av utbildning under hela anställningstiden.

Stödfunktion

Utredningens bedömning är att det kan behövas en stödfunktion till arbetsgivare som vill erbjuda anställning med utbildningsinnehåll till unga. Flertalet arbetsgivare har en klar bild av företagets kompetensbehov, men de kan ändå behöva ett stöd för att beskriva utbildningsmål och identifiera de möjligheter till lärande som finns på arbetsplatsen. I utvärderingar av försöket med gymnasial lärlingsutbildning och av projekt inom ramen för Ungdomsstyrelsen uppges att det även finns behov av stöd för att hantera de sociala spänningar som kan uppstå när ungdomar ställs inför de regler och normer som gäller på en arbetsplats.

För att arbetsgivare ska välja att använda utbildningsanställning och därmed förplikta sig till att lämna utbildning enligt en plan under anställningen är utredningens bedömning att det behövs en tillgänglig stödstruktur. För de arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal kan visst stöd sannolikt hämtas från arbetsgivarorganisationen eller i förekommande fall yrkesnämnderna. När arbetstagaren är arbetslös och anmäld hos Arbetsförmedlingen kan troligen Arbetsförmedlingen ge visst stöd t.ex. genom validering och matchning. För de ungdomar som uppbär försörjningsstöd kan kommunerna medverka. Det finns också privata aktörer som arbetsgivaren kan anlita bland annat för bedömning av vilken kunskap och kompetens en arbetstagare har.

Det finns emellertid ingen annan aktör som i dagsläget har lika goda förutsättningar att inom ramen för en redan etablerad verksamhet ge ett så pass kvalificerat och mångfacetterat stöd som den kommunala vuxenutbildningen. Inom den kommunala vuxenutbildningen bedrivs verksamhet som validering, upprättande av individuella studieplaner, uppföljning, utfärdande av intyg för att dokumentera och synliggöra resultatet av arbetsplatsförlagt lärande.

Utredningens bedömning är att den verksamhet som bedrivs inom den kommunala vuxenutbildningen skulle kunna användas som en stödstruktur för att utforma utbildningsinnehåll i en utbildningsanställning.

Den kommunala vuxenutbildningen

För att ge förutsättningar för lärande på arbetsplatsen behöver utbildningsinnehållet i anställningen anpassas till den unge arbetstagarens förutsättningar och intressen och till arbetsgivarens behov av kunskap och kompetens.

Utredningen föreslår att den kommunala vuxenutbildningen ska kunna anlitas i anslutning till en utbildningsanställning. En ändring behövs i bestämmelserna om vuxenutbildning så att även den som är under 20 år kan antas som elev. Ett särskilt statsbidrag föreslås som ska täcka kostnaderna när vuxenutbildningen tar emot en elev i samband med en utbildningsanställning. Kommunens resurser påverkas således inte av att dessa elever antas. Bestämmelserna för den kommunala vuxenutbildningen föreslås reglerade i en särskild förordning med bestämmelser om statsbidrag. Urvalsbestämmelserna i 3 kap. 7 § förordning (2011:1108) om vuxenutbildning ska inte tillämpas. Av den föreslagna förordningen ska framgå att utbildningen ska medverka till att ge eleverna utbildning för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.

Statsbidrag ska även lämnas för utbildning av handledare.

Ekonomiska incitament till arbetsgivaren

Det är ett stort åtagande för en arbetsgivare att ta på sig ett utbildningsansvar inom ramen för en anställning. Utredningen föreslår att stöd ska lämnas till de företag som utbildningsanställer, som inkluderar ersättning för handledarkostnader.

Utredningens förslag innebär att det ska finnas handledning för den utbildning som lämnas på arbetsplatsen. Kommunen ska anordna utbildningsinsatser för handledare som företag med utbildningsanställda ska få del av.

Övrigt

För att stimulera användning av den nya anställningsformen bedömer utredningen att det behövs informationsinsatser.

Utredningen lämnar också förslag om att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bör ges i uppdrag att följa upp och utvärdera den nya anställningsformen utbildningsanställning.

Dela :

» Se alla nyare förarbeten om arbetsrätt

Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter

Sören Öman har samlat referenser till nyare för­ar­beten till lag­stift­ning (offent­ligt tryck) av mer central arbets­rättslig be­tydelse (148 st. hittills). Det gäller på­gående ut­red­ningar, ut­red­nings­för­slag, lag­råds­remisser och propo­si­tioner sedan 2010.

Sören Öman har synner­ligen om­fattande och bred erfaren­het av offent­liga ut­red­ningar och ut­arbetande av lag­förslag sedan början av 1990-talet. Han har också gett ut flera böcker om arbets­rätt, bl.a. en kommen­tar till an­ställ­nings­skydds­lagen som finns i bokform och upp­dateras löpande på inter­net och en om­fattande bok om rätts­praxis kring an­ställ­nings­skyddet som kommit ut i åtta upp­lagor hittills.