Sören Öman
070‑741 07 12
Mejla
Prejudikat från Arbetsdomstolen:
[ Företagsledare ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord Arbetsdomstolen ger själv sina avgöranden sökord. Dessa är ofta mer specifika än de sökord som finns ovan, men inte lika konsekventa : Advokat | Advokatbyrå | Företagsledare ]
Arbetsdomstolen leder rättsutvecklingen inom arbetsrätten genom sina prejudikat
» Alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )
AD 1998 nr 65Sammanfattning:
En advokat är anställd på en advokatbyrå vars verksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Advokaten är aktieägare i bolaget och är liksom de övriga sju aktieägarna ledamot av bolagsstyrelsen. Har advokaten haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning och därmed varit undantagen från anställningsskyddslagens tillämpningsområde?
Dom meddelad : Onsdagen den 27 maj 1998
Parter i Arbetsdomstolen P.A. i Stockholm mot H. & S. Advokatbyrå i Stockholm ( Privata sektorn ) : H. & S. Advokatbyrå Aktiebolag [] & P.A.
Överklagat mål [ mål nr B 27/97 ]
Underinstans : Stockholms tingsrätt Hemsida Onsdagen den 5 februari 1997
Ledamöter i tingsrätten ( ♀ 2 ♂ 1 ) : Lars Ivarsson [] Ulla Ljunggren-Thedéen [] Annika Åkerlind []
Dom meddelad :
[ 1 år 3 månader 22 dagar (476 dagar) efter tingsrättens avgörande ]
Ledamöter i ( 7 st. ♀ 3 ♂ 4 – allmän sammansättning ) :
Sekreterare : Håkan R:son Matz []
Lagrum : 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Anförda rättsfall ( 4 st. ) : AD 1979 nr 146 [ NJ ] | AD 1980 nr 92 [ NJ ] | AD 1982 nr 111 [ NJ ] | AD 1998 nr 22
Anförda förarbeten ( 4 st. ) :
Bet. 1981/82:AU11
Rättsfall som hänvisar till AD 1998 nr 65 ( 2 st. ) : AD 2013 nr 4 | AD 2023 nr 24
Klicka på länkarna till lagstiftning, rättsfall och förarbeten i domsreferatet nedan för att se dokumentet (öppnas i nytt fönster).
Innehållsförteckning ( AD 1998 nr 65 ) :
Har P.A:s anställning omfattats av anställningsskyddslagen?
Frågan om P.A:s talan är preskriberad
YRKANDEN OCH GRUNDER I MELLANDOMSDELEN
PARTERNAS UTVECKLANDE AV TALAN
Referat ( AD 1998 nr 65 ) :
Parter:
P.A. i Stockholm
mot
H. & S. Advokatbyrå i Stockholm
Överklagad dom : Stockholms tingsrätts, avd. 3, mellandom 1997‑02‑05 i mål nr T 3‑16‑96
[ Ledamöter : Ulla Ljunggren-Thedéen, Lars Ivarsson och Annika Åkerlind ]
Tingsrättens mellandom, se bilaga.
P.A. har yrkat att arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens mellandom ogillar den av H. & S. Advokatbyrå Aktiebolag (hädanefter advokatbyrån) i mellandomsdelen förda talan. P.A. har vidare yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.
Advokatbyrån har bestritt ändring samt yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.
P.A. har hörts på nytt. På hans begäran har även U.Å. hörts på nytt. På advokatbyråns begäran har hållits omförhör med L.S. Båda parterna har även i arbetsdomstolen åberopat skriftlig bevisning.
Tingsrätten har i den överklagade mellandomen tagit ställning till frågan om P.A. med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Enligt tingsrättens beslut skall mellandomsprövningen emellertid också, för den händelse anställningsskyddslagen är tillämplig, gälla frågan om P.A:s talan är preskriberad. Arbetsdomstolen återkommer senare till den saken.
Har P.A:s anställning omfattats av anställningsskyddslagen?
Enligt 1 § andra stycket p.1 anställningsskyddslagen undantas från lagens tillämpningsområde arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen har uttalats att den nu aktuella undantagsbestämmelsen avser tjänstemän som direkt företräder arbetsgivaren och därigenom har en utpräglad arbetsgivarfunktion. Bestämmelsen skall tillämpas restriktivt (prop. 1973:129 [ pdf |
Arbetsdomstolen har tidigare uttalat att bestämmelsen förutsätter som huvudregel att det i rörelsedrivande företag finns åtminstone en företagsledare, i varje fall om företaget har fler än några enstaka anställda (se avgörandet 1979 nr 146 [ NJ ]). Vid tillämpningen av bestämmelsen blir det därför ofta av intresse att undersöka vem som kan vara företagsledare i företaget. Som domstolen också har uttalat i tidigare avgöranden är det i och för sig inte nödvändigt att företagsledaren är anställd i företaget. Den företagsledande funktionen kan i ett visst givet fall utövas av en styrelse, dess arbetsutskott eller av en ordförande i styrelsen eller arbetsutskottet som inte är anställd (se domarna 1980 nr 92 [ NJ ] och 1998 nr 22). Det är emellertid också tänkbart att den företagsledande funktionen utövas av en styrelse, som består av anställda i företaget. Att den företagsledande funktionen i ett sådant fall utövas av styrelsen i dess helhet innebär inte utan vidare att var och en av ledamöterna i styrelsen undantas från lagens tillämpning enligt den aktuella lagbestämmelsen.
Under den i målet aktuella tiden hade advokatbyrån omkring 40 anställda, varav cirka 20 jurister. Mot den bakgrunden står det klart att advokatbyrån utgör ett sådant mindre företag där det inte bör komma i fråga att undanta mer än en arbetstagare med tillämpning av lagbestämmelsen.
Beträffande frågan om hur företagsledningen bedrivits i praktiken har i målet framkommit följande. Advokatbyråns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Bolagets styrelse bestod under den i målet aktuella tiden av bolagets åtta aktieägare, däribland P.A. Aktiebolaget saknade verkställande direktör, och enligt vad advokatbyrån har uppgett fanns det inte heller någon särskilt utsedd ordförande för styrelsen.
Advokatbyrån har i målet gjort gällande att företagsledarfunktionen utövades uteslutande av styrelsen. P.A. har på sin sida menat att företagsledningen i praktiken utövades av delägarna K.H. och L.S. såsom huvudansvariga för advokatbyråns obestånds- respektive värdepappersgren. Utredningen i målet kan inte sägas ge klart försteg för någotdera av dessa synsätt. Det saknas emellertid anledning för arbetsdomstolen att ta ställning till denna fråga. Det avgörande för mellandomsprövningen är nämligen huruvida P.A:s ställning i bolaget har varit sådan att han kan anses ha varit företagsledare i den mening som avses med undantagsbestämmelsen.
Advokatbyrån har inte gjort gällande att P.A. har haft någon annan ställning i bolaget med vidare befogenheter i företagsledarhänseende än de övriga sju styrelseledamöterna. Om P.A. skulle anses ha varit företagsledare, synes konsekvensen bli att detsamma skall gälla även de övriga styrelseledamöterna och att advokatbyrån alltså har haft åtta företagsledare i anställningsskyddslagens mening. En sådan slutsats är inte förenlig med den restriktiva inställning som kommer till uttryck i lagens förarbeten och arbetsdomstolens praxis (se exempelvis domen 1982 nr 111 [ NJ ]).
Det är ostridigt att P.A. efter sitt inträde i delägarkretsen i princip hade en självständig ställning såvitt gällde hans egna arbetsuppgifter och att han åtminstone formellt sett inte stod under någon annans förmansskap. Dessa omständigheter kan dock inte i sig föranleda slutsatsen att han har haft en företagsledande ställning. En sådan slutsats är berättigad endast om det kan konstateras att P.A. ensam har utövat en ledningsfunktion avseende advokatbyråns verksamhet som helhet. Som arbetsdomstolen har uppfattat saken är det ostridigt i målet att denna förutsättning inte är uppfylld. Det kan tilläggas att utredningen i målet ger klart belägg för att P.A:s inflytande över företagsledningen i praktiken var starkt begränsad. Som exempel på detta kan nämnas att advokatbyrån, sedan den tappat förtroendet för P.A., fråntog honom huvuddelen av hans arbetsuppgifter och i stor utsträckning hindrade honom från att skaffa sig nya uppdrag.
Arbetsdomstolen finner på grund av det anförda att P.A. inte har haft en sådan företagsledande eller därmed jämförlig ställning som avses i 1 § anställningsskyddslagen. Tingsrättens mellandom skall alltså ändras i enlighet härmed.
Frågan om P.A:s talan är preskriberad
Tingsrätten har med hänvisning till sin slutsats att P.A:s anställning inte har omfattats av anställningsskyddslagen inte funnit skäl att pröva det andra mellandomstemat, dvs. frågan om P.A:s talan är preskriberad.
Med hänsyn till att tingsrätten inte har prövat preskriptionsfrågan bör det inte komma i fråga att arbetsdomstolen efter överklagande tar ställning till denna tvistefråga. Frågan bör i stället prövas av tingsrätten efter målets återupptagande där, antingen genom en ny mellandom eller i samband med avgörande av målet i dess helhet.
Rättegångskostnader m.m.
S.F. har i egenskap av rättshjälpsbiträde åt P.A. yrkat ersättning enligt rättshjälpslagen bl.a. för 95 timmars arbete. Arbetsdomstolen anser att målet inte har varit av sådan omfattning eller beskaffenhet i övrigt att denna tidsåtgång har varit skäligen påkallad för tillvaratagande av P.A:s rätt. S.F. bör tillerkännas ersättning för 40 timmars arbete.
Frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motparts rättegångskostnad i arbetsdomstolen eller kostnad för motparts allmänna rättshjälp bör prövas av tingsrätten efter målets återupptagande.
1. Med ändring av tingsrättens domslut fastställer arbetsdomstolen att P.A. i sin anställning hos H. och S. Advokatbyrå Aktiebolag inte har haft en sådan företagsledande eller därmed jämförlig ställning som avses i 1 § anställningsskyddslagen.
2. Arbetsdomstolen fastställer att ersättning enligt rättshjälpslagen skall utgå till S.F. med fyrtiotvåtusenfem (42 005) kr, varav 40 160 kr för arbete, 1 365 kr för tidsspillan och 480 kr för utlägg.
3. Det åligger tingsrätten att efter målets återupptagande pröva frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motparts rättegångskostnad i arbetsdomstolen eller kostnad för motparts allmänna rättshjälp.
Dom 1998‑05‑27, målnummer B‑27‑1997
Ledamöter: Michaël Koch, Brita Swan, Margit Strandberg, Mats Holmgren, Inger Mattsson Kasserud, Göte Larsson och Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare: Håkan R:son Matz
[ Ledamöter : Ulla Ljunggren-Thedéen, Lars Ivarsson och Annika Åkerlind ]
P.A. anställdes den 15 juli 1991 som biträdande jurist hos H. & S. Advokatbyrå AB (Advokatbyrån). Det var en tillsvidareanställning. Den 2 april 1993 antogs P.A. som ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Under 1994 var advokaterna K.H., L.S., E.S., C.S., M.C. och U.B. delägare i Advokatbyrån. Det fördes under slutet av 1994 diskussioner om att ytterligare två advokater, nämligen P.A. och D.E., skulle inträda som delägare.
Den 1 januari 1995 träffades ett avtal mellan nämnda advokater avseende samarbetet i Advokatbyrån. Avtalet benämns i det följande samarbetsavtalet och fogas till domen som bilaga 1. Samtidigt träffades ett avtal, bilaga 2, enligt vilket P.A. och D.E. från övriga delägare mot vederlag förvärvade ett visst antal aktier i Advokatbyrån. På det sättet blev P.A. fr.o.m. den 1 januari 1995 en av åtta delägare i Advokatbyrån. Enligt samarbetsavtalet ägde delägarna aktierna i Advokatbyrån till lika delar.
Samtliga delägare var enligt registreringsbevis styrelseledamöter i Advokatbyrån. Firman tecknades två i förening av U.B., M.C., K.H., C.S., E.S. och L.S., eller en av dem i förening med P.A. eller D.E.
Enligt P.A. blev han uppsagd, i första hand den 22 april 1995 och i andra hand den 8 september 1995, från sin tillsvidareanställning hos Advokatbyrån. I stämningsansökan, som kom in den 4 januari 1996 till tingsrätten, har P.A. yrkat förpliktande för Advokatbyrån utge allmänt skadestånd med 60 000 kr, lön med 1 374 552 kr samt ekonomiskt skadestånd med 626 308 kr. I andra hand har P.A. yrkat allmänt skadestånd med 60 000 kr. På samtliga belopp har yrkats ränta.
P.A. har som grund för sina yrkanden i huvudsaken åberopat bl.a. att bestämmelser i lagen om anställningsskydd (LAS) är tillämpliga på hans anställning.
Advokatbyrån har helt bestritt P.A:s yrkanden. I det sammanhanget har Advokatbyrån gjort gällande att LAS inte är tillämplig på anställningsförhållandet. För det fall LAS är tillämplig, har Advokatbyrån gjort gällande att de krav som hänför sig till den påstådda uppsägningen den 22 april 1995 är preskriberade.
På hemställan av parterna har tingsrätten beslutat att i mellandom pröva de frågor som framgår av det följande.
1. Advokatbyrån har yrkat att tingsrätten skall fastställa att P.A. var en arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning efter den 31 december 1994, i den mening som avses i LAS.
2. För det fall LAS anses tillämplig på anställningsförhållandet har Advokatbyrån yrkat att tingsrätten skall fastställa att den del av P.A:s talan som hänför sig till påstådd uppsägning den 22 april 1995 är preskriberad.
P.A. har bestritt dessa yrkanden.
Som grunder för sin talan i mellandomsdelen har Advokatbyrån åberopat de omständigheter som anges under punkterna 1 och 2.
P.A. har gjort gällande att LAS är tillämplig på anställningsförhållandet och att hans talan inte till någon del är preskriberad.
Advokatbyrån har anfört bl.a. följande.
År 1991 var det ca 25 anställda hos Advokatbyrån. Antalet anställda är nu ca 40 personer, varav ca 21 är jurister.
Fram till 1995 sysslade P.A. som biträdande jurist huvudsakligen med konkursärenden. Under 1994 tog handläggningen av ett ärende, Capital Line AB:s konkurs, i stort sett all hans tid. Som biträdande jurist hade P.A., förutom viss annan ersättning, en fast lön på 20 000 kr per månad.
Företagsledningen för Advokatbyrån utövas av styrelsen. I och med de avtal som undertecknats den 1 januari 1995, har P.A. blivit delägare i Advokatbyrån. I enlighet med samarbetsavtalet ingår i styrelsen de åtta advokater, som är delägare. Advokatbyrån har ej haft rätt att leda och fördela P.A:s arbete. Inte heller har P.A. som delägare någon lydnadsplikt i förhållande till Advokatbyrån.
Sedan samarbetsavtalet ingåtts, har P.A. inte erhållit någon fast lön. Innan tvisten i målet uppkom, begärde inte heller P.A. någon fast lön. Med anledning av delägarskapet är P.A. berättigad till en åttondel av biträdande juristers överskott.
Inom Advokatbyrån arbetar varje delägare i princip självständigt med sina egna ärenden. Under del av 1995 fortsatte P.A. att åta sig uppdrag från andra delägare. Detta var inte uttryck för någon styrning från Advokatbyråns sida utan P.A:s eget val av arbetsuppgifter. Det uppkom sedermera vissa motsättningar, vilket ledde till att han från hösten 1995 inte utfört några arbetsuppgifter.
Vad angår preskriptionsfrågan görs gällande att P.A. inte inom fyra månader från den påstådda uppsägningen den 22 april 1995 underrättat Advokatbyrån om att han avsåg att yrka skadestånd. Först den 20 september 1995 lämnades sådan underrättelse av P.A.
P.A. har anfört bl.a. följande.
Under åren 1992 – 1994 ökade Advokatbyråns omsättning från ca 27 milj kr till ca 52 milj kr. Advokatbyrån hade och har fortfarande huvudsakligen två verksamhetsgrenar, nämligen obestånd och värdepapper. K.H. är ansvarig för obeståndsgrenen, medan L.S. är ansvarig för värdepappersgrenen.
Under den första tiden av anställningen erhöll P.A. som handläggare tilldelning av konkursärenden från den s.k. byråpotten. I september 1993 slutade den biträdande juristen U.Å. sin anställning hos Advokatbyrån. P.A. övertog då som handläggare arbetet med Capital Line AB:s konkurs. På grund av komplexiteten och omfattningen av konkursen upptog det ärendet i stort sett all hans tid. Han blev därför befriad från den allmänna tilldelningen av konkursärenden från byråpotten.
Det förekom en minskning av antalet konkurser under 1993 och 1994. Advokatbyrån föreslog under 1994 att P.A. skulle söka egna konkursförvaltarförordnanden trots att han då inte var delägare. Advokatbyrån begärde i samband med det att han skulle skriva under en s.k. konkurrensklausul. Han avstod dock under 1994 från att söka egna förordnanden.
Efter det att P.A. den 1 januari 1995 inträtt som delägare har han inte haft något arbetsgivaransvar. Han har inte lett och fördelat arbetet. Enligt hans uppfattning har han haft en ställning som, trots delägarskapet, i praktiken varit den biträdande juristens. Med något undantag har han inte kunnat ackvirera uppdrag till Advokatbyrån. Under 1995 fråntogs han handläggningen av Capital Line AB:s konkurs. Han fick inte arbetsuppgifter i tillräcklig omfattning. Detta utvisas av att han 1994 hade fakturerat för ca 3,8 milj. kr. Under tiden den 1 januari – 8 september 1995 fakturerade han emellertid för endast 165 000 kr.
Av samarbetsavtalet framgår att han inte har samma inflytande som de ursprungliga sex delägarna. I § 2 andra stycket anges att de ursprungliga delägarna alltid skall väljas såsom styrelseledamöter i Advokatbyrån och att dessa delägare inte kan entledigas vid bolagsstämma. Övriga styrelseledamöter, däribland han själv, skall väljas in i styrelsen under vissa förutsättningar. Det är också skillnader i firmateckningsrätten mellan de sex ursprungliga delägarna och övriga delägare. Vidare har K.H. och L.S. vetorätt såvitt avser ändring av Advokatbyråns firma.
Vid uppsägningen den 22 april 1995 erhöll P.A. inte någon besvärshänvisning enligt formaliaföreskrifterna i 8 § LAS. Han har därför varit bibehållen sin rätt att föra skadeståndstalan. Den 20 september 1995 underrättade han Advokatbyrån om sin avsikt att ogiltigförklara uppsägningen. Senare underrättade han Advokatbyrån om att han i stället skulle föra skadeståndstalan.
P.A. och L.S. har hörts under sanningsförsäkran. Vittnesförhör har på begäran av P.A. ägt rum med U.Å. Parterna har även åberopat skriftlig bevisning.
Av bestämmelserna i 1 § första stycket LAS framgår att lagen gäller för arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. I andra stycket görs undantag från lagens tillämpningsområde för vissa arbetsgrupper. Såvitt nu är av intresse föreskrivs att LAS inte gäller för arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I förarbetena till lagstiftningen anges att det undantaget bör ges en restriktiv tolkning (se prop. 1981/82:71 [ pdf |
I förevarande fall tar tingsrätten hänsyn till följande omständigheter.
Av § 1 samarbetsavtalet följer att de åtta delägarna äger aktierna i Advokatbyrån till lika delar. För upptagande av ytterligare delägare i Advokatbyrån krävs enighet. Så länge antalet delägare är begränsat till åtta ingår samtliga i styrelsen för Advokatbyrån. Samarbetsavtalet utvisar att ingen av de åtta delägarna kan anses vara företagsledare i egentlig mening. I stället anges i § 5 samarbetsavtalet att varje delägare inom Advokatbyrån har sin rörelsegren. Genom den utredning som i övrigt lagts fram är det enligt tingsrättens mening inte visat att K.H. och L.S., såsom P.A. påstått, varit ansvariga för var sin verksamhetsgren. Det förhållandet att K.H. och L.S. har vetorätt mot ändring av Advokatbyråns firma föranleder inte annat bedömande.
Det nu anförda leder till slutsatsen att företagsledningen hos Advokatbyrån utövas av dess styrelse.
I det avtal som träffats samtidigt med samarbetsavtalet anges att P.A. skall betala nästan 3,4 milj kr för förvärvet av delägarskapet (§ 2 i bilaga 2). I likhet med vad som gäller för övriga delägare har efter årsskiftet 1994/95 inte utbetalats någon fast lön till P.A. Eftersom P.A. blivit delägare, har Advokatbyrån inte längre haft någon rätt att leda och fördela hans arbete. Inte heller har P. A. haft någon lydnadsplikt i förhållande till Advokatbyrån som arbetsgivare. När det särskilt gäller förordnanden som konkursförvaltare bör dock sägas att dessa självfallet är personliga. Vid handläggningen av en konkurs är det den advokat som utsetts som förvaltare som närmast är ansvarig för att leda arbetet i det ärendet.
Advokatbyrån har ca 40 anställda, varav ca 21 är jurister. Sedan P.A. den 1 januari 1995 blivit delägare, fortsatte han att arbeta med i stort sett samma arbetsuppgifter som tidigare. Visserligare kan sägas att P.A:s arbete kom att drastiskt minska under 1995. Det är emellertid enligt tingsrättens mening inte visat att Advokatbyrån under 1995 lett och fördelat de arbetsuppgifter som skulle ankomma på P.A. Den omständigheten att delägarna, med hänsyn till erfarenhet och kontakter med klienter, haft olika förutsättningar för att ackvirera uppdrag till Advokatbyrån föranleder inte annat bedömande.
Av betydelse är även att P.A. inom sin rörelsegren på Advokatbyrån har rätt till andel i biträdande juristers överskott. I den mån P.A. som delägare anlitat biträdande jurister har han haft en arbetsledande funktion.
En samlad bedömning av omständigheterna kring P.A:s delägarskap utvisar enligt tingsrättens mening att han efter den 31 december 1994 varit en sådan arbetstagare hos Advokatbyrån som med hänsyn till anställningsvillkor och arbetsuppgifter får anses ha haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Advokatbyråns yrkande under punkten 1 skall därför bifallas.
Med hänsyn till att LAS inte är tillämplig på anställningsförhållandet saknas anledning att ta ställning till yrkandet under punkten 2.
Tingsrätten fastställer att P.A. var en arbetstagare hos H. & S. Advokatbyrå AB som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor efter den 31 december 1994 får anses ha haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning, i den mening som avses i lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, 103 11 Stockholm.
» Se och sök bland alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )
» Se alla prejudikat med Sören Öman
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 jobbat som domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
![[ ]](https://filedn.com/ljdBas5OJsrLJOq6KhtBYC4/forarbeten/sid-bilder/prop-1973-129/prop-1973-129-sid-130.png){kind=link}
![[ ]](https://filedn.com/ljdBas5OJsrLJOq6KhtBYC4/forarbeten/sid-bilder/prop-1973-129/prop-1973-129-sid-230.png){kind=link}
![[ ]](https://filedn.com/ljdBas5OJsrLJOq6KhtBYC4/forarbeten/sid-bilder/prop-1981-82-71/prop-1981-82-71-sid-94.png){kind=link}
![[ ]](https://filedn.com/ljdBas5OJsrLJOq6KhtBYC4/forarbeten/sid-bilder/prop-1981-82-71/prop-1981-82-71-sid-112.png){kind=link}