: : : :

Offentlig utredning med Sören Öman :

Statens bidragsgivning till ungdomsorganisationer

(1990)

Övrigt ]

Departement: Civildepartementet

Ordförande / Utredare: Carin Götblad Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen: Utredare

Utredningen startade: 1990-01-25

Utredningen avslutades: 1990-04-26

Utredningen pågick: 3 månader och 1 dag

» Utredningens direktiv i form av regeringsuppdrag till Statens ungdomsråd

» Betänkandet Förslag till ett reformerat bidragssystem – Statsbidrag till central och lokal ungdomsverksamhet

Dela :

Kommande publika föredrag av Sören Öman :

I budgetpropositionen 1989/90 har regeringen bl a anmärkt att statens ungdomsråd kommer att få ett särskilt uppdrag att föreslå nya regler för fördelningen av bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet (prop 1989/90:100 bilaga 15 sid 146 ff). Regeringen har sedan i beslut 1990‑01‑25 uppdragit åt statens ungdomsråd att utreda och lämna förslag till en reformering av statsbidraget till central och lokal ungdomsverksamhet.

Kansliet vid statens ungdomsråd har av rådet fått i uppdrag att utreda och lämna förslag i enlighet med utredningsdirektiven. Utredningen har utförts av bidragssekreteraren Carin Götblad och hovrättsfiskalen Sören Öman.

Utredarna har till sin hjälp haft en referensgrupp inom rådet. I referensgruppen har ingått rådsledamöterna Anneli Hulthén, ordförande, John Hassler och Bo Forsberg samt kanslichefen Per-Uno Frank. (Vad som anförs i denna utredning och de förslag som lämnas står dock utredarna ensamma för.)

Bidragsassistenten Stefan Bengtsson har biträtt utredarna med främst olika sifferunderlag och diagram. Byråassistenten Liza Broström har biträtt med visst utskriftsarbete.

Under utredningsarbetets gång har utredarna haft kontakter och samråd med företrädare för Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Statskontoret och Sveriges Riksidrottsförbund. Därutöver har utredarna haft kontakter med en grupp bidragsansvariga från fyra landsting i södra Sverige.

Företrädare för de organisationer som f n erhåller bidrag från statens ungdomsråd har inbjudits till ett möte med utredarna och andra företrädare för statens ungdomsråd. Dessa organisationer har även beretts tillfälle att skriftligen lämna synpunkter till utredarna. Utredarna har således under utredningsarbetets gång vid mötet och skriftligen fått synpunkter på bidragssystemets utformning från ungdomsorganisationerna. Av tidsskäl har det emellertid inte varit möjligt att ge ungdomsorganisationerna tillfälle att yttra sig över innehållet i denna utredning. Det är dock rådets avsikt att tillställa ungdomsorganisationerna denna utredning i samband med att den överlämnas av statens ungdomsråd till regeringen. Flera ungdomsorganisationer har för övrigt redan aviserat att de avser att yttra sig över statens ungdomsråds förslag direkt till regeringen (civildepartementet).

Sammanfattning

Statens ungdomsråd har av regeringen fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till en reformering av statsbidraget till central och lokal ungdomsverksamhet. Det reformerade bidragssystemet skall bl a stimulera ungdomsorganisationerna att öka sin lokala aktivitet och få flera deltagare i verksamheten. Det reformerade bidragssystemet bör vidare vara så utformat att det ger en ökad möjlighet för nya organisationer och organisationer med generationsövergripande verksamhet att få del av stödet.

I utredningen lämnas förslag till ett reformerat bidragssystem. I ett sådant system bör det finnas två typer av bidrag; generellt bidrag och särskilt bidrag. Det generella bidraget är avsett att utgå enligt fastställda fördelningsgrunder som ett mera reguljärt stöd till stora rikstäckande ungdomsorganisationer (erkända statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer), medan det särskilda bidraget bör kunna fördelas mera fritt till bl a nya organisationer och organisationer med generationsövergripande verksamhet.

Reglerna om vilka organisationer som kan komma i fråga för generellt bidrag bör
behållas oförändrade, liksom reglerna om s k urtrappning.

Det generella bidraget bör ha följande konstruktion.

Huvuddelen av det generella bidraget bör utgå i form av aktivitetsbidrag. Organisationerna stimuleras härigenom att öka sin lokala aktivitet, eftersom det generella bidraget utgår med främst den lokala aktiviteten som fördelningsgrund. På detta sätt fördelas också det generella bidraget närmast automatiskt i första hand till den verksamhet som engagerar barn och ungdomar.

Invandrarorganisationerna, som i allmänhet har en hög lokal aktivitet, bör erhålla generellt bidrag med samma belopp som övriga organisationer. Handikapporganisationerna, som i allmänhet har speciella svårigheter och kostnader p g a medlemmarnas handikapp, bör däremot erhålla generellt bidrag med förhöjda belopp i förhållande till övriga organisationer.

Det generella bidraget kan ses som ett stöd till organisationen som helhet. Organisationen bör själv få bestämma helt fritt över användningen av bidraget och hur det skall fördelas mellan de olika nivåerna inom organisationen. Om bidraget används så att det inte stimulerar lokalavdelningarna att öka sin lokala aktivitet, gör bidragssystemets konstruktion att organisationens bidrag automatiskt minskar. Detta bör vara en garanti för att även lokalavdelningarna får del av det generella bidraget.

De bidragsberättigade organisationerna behöver med det reformerade bidragssystemet inte lämna flera uppgifter till bidragsmyndigheten än med det nuvarande. Organisationerna behöver dock med det reformerade bidragssystemet bara lämna uppgifter en gång varje bidragsår i stället för två gånger. Det reformerade bidragssystemet blir därför inte ”krångligare” för de bidragsberättigade organisationerna.

Det särskilda bidraget bör kunna fördelas lika fritt som hittills, varvid man särskilt bör beakta att nya ungdomsrörelser och s k generationsövergripande organisationer som engagerar många ungdomar i sin verksamhet bör kunna få stöd i form av särskilt bidrag. Genom att beräkna det särskilda bidragets storlek efter antalet genomförda sammankomster, bör det bli möjligt att ge dessa organisationer ett anpassat stöd som tar hänsyn till bl a omfattningen av ungdomsverksamheten och organisationens storlek och tillväxttakt.

Den nuvarande regeln om att det bidrag som utgår till en organisation inte får överstiga 75 procent av organisationens centrala kostnader, föreslås bortfalla i det reformerade bidragssystemet, där det generella bidraget kan ses som ett stöd till organisationen som helhet och där organisationen själv får bestämma till vilken nivå inom organisationen bidraget skall fördelas.

I utredningen redovisas beräkningar av vilka förändringar i fråga om bidragsbelopp som det föreslagna generella bidraget skulle kunna innebära. Därvid behandlas också frågan om de organisationer som kommer att erhålla sänkt bidrag med det föreslagna generella bidraget bör erhålla kompensation för detta under en övergångstid.

Utredningen föreslår att det reformerade bidragssystemet skall börja tillämpas tidigast bidragsåret 1991/92.

I utredningen görs slutligen vissa uttalanden om hur uppföljning och utvärdering av det reformerade bidragssystemet skall kunna ske.

» Se alla offentliga utredningar med Sören Öman

Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter

Sören Öman har synner­ligen om­fattande och bred erfaren­het av offent­liga utred­ningar. Sedan början av 1990-talet har han i princip kontinuer­ligt an­litats för sådana utred­ningar av regeringar och ministrar med varierande politisk färg. Han har med­verkat i flera parla­men­tariska kommittéer, där politiker är leda­möter, och dess­utom många gånger själv utsetts till sär­skild utredare. Sören Öman har hittills gjort eller med­verkat i 24 offent­liga utred­ningar som av­givit 28 betänkanden om totalt 9 738 sidor och därvid sam­arbetat med 324 andra med­verkande.

Sören Öman är ord­förande i Arbets­domstolen. Han är också skilje­man, före­läsare och för­fattare. Han har lång er­faren­het från ar­bete i Regerings­kansliet och om­fattande erfaren­het av ut­red­ningar inom olika juridiska om­råden, såsom arbets­rätt och data­skydd.