Arbetsrättsligt förarbete:

Kameraövervakning – brottsbekämpning och integritetsskydd
Dir. 2015:125

torsdagen den 26 november 2015 [ Utredningsdirektiv ]

» Länk till dir. 2015:125

Ordförande / Utredare: Susanne Kaevergaard

Departement: Justitiedepartementet ( Ju 2015:14 )

Redovisas senast: 2017-06-15

• Sören Öman
• 2015-11-26

En särskild utredare ska utreda vissa frågor om kameraövervakning. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om integritetsskyddet på vissa platser dit allmänheten inte har tillträde, t.ex. arbetsplatser och skolor, behöver förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2017.

Behöver integritetsskyddet vid kameraövervakning på exempelvis arbetsplatser och skolor förbättras?

Vid kameraövervakning av platser dit allmänheten har tillträde garanteras integritetsskyddet bl.a. genom tillstånds- och anmälningsplikt. När det gäller platser dit allmänheten inte har tillträde gäller dock i dag varken krav på tillstånd eller anmälan. Det är Datainspektionen som utövar tillsyn över sådan kameraövervakning men eftersom det saknas krav på anmälan kan det vara svårt för Datainspektionen att få kännedom om vilken övervakning som bedrivs.

I samband med kameraövervakningslagens tillkomst förespråkade flera remissinstanser att det skulle införas en anmälningsplikt för vissa platser dit allmänheten inte har tillträde (prop. 2012/13:115 s. 82). En sådan anmälningsplikt skulle kunna bidra till en bättre bild av kameraövervakningen i samhället, underlätta Datainspektionens tillsynsarbete samt förstärka integritetsskyddet. Enligt regeringen finns det därför anledning att analysera om anmälningsplikt bör införas för kameraövervakning av exempelvis arbetsplatser och skolors inomhusmiljöer. I analysen bör det ingå en bedömning av om det i så fall finns anledning till undantag från anmälningsplikten i vissa fall. Det bör i detta sammanhang även analyseras vilka fördelar respektive nackdelar det skulle innebära att överlåta till Datainspektionen att föreskriva om vilken typ av platser som ska omfattas av en anmälningsplikt.

Kameraövervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde får ske antingen med samtycke från den som ska övervakas eller om det bedöms att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset. När det gäller kameraövervakning av anställda kan det förekomma att ett samtycke visserligen inhämtas men att det inte är givet att detta är giltigt. Det beror på att den anställde ofta befinner sig i ett sådant beroendeförhållande till arbetsgivaren att det kan ifrågasättas om samtycket är frivilligt. Det finns bl.a. med anledning av detta beroendeförhållande skäl att överväga ett förstärkt inflytande för arbetstagarorganisationer i frågor som rör kameraövervakning på arbetsplatser. I kameraövervakningslagen finns redan bestämmelser vars syfte är att särskilt tillvarata arbetstagares integritetsintressen (13 § första stycket 3 och 17 § andra stycket). De aktuella bestämmelserna gäller dock bara för platser dit allmänheten har tillträde. Flera remissinstanser förespråkade att regler som garanterade någon form av inflytande för arbetstagarorganisationer skulle införas också för arbetsplatser dit allmänheten inte har tillträde (prop. 2012/13:115 s. 78–84.). Några sådana regler infördes dock inte. I syfte att garantera ett starkt integritetsskydd för arbetstagare bör frågan nu utredas närmare.

Utredaren ska därför

• analysera om det finns skäl att låta kameraövervakning på vissa platser dit allmänheten inte har tillträde, exempelvis arbetsplatser och skolors inomhusmiljöer, omfattas av anmälningsplikt,
• bedöma om en eventuell reglering av vilka platser som ska omfattas av anmälningsplikt ska tas in i kameraövervakningslagen eller om det bör överlåtas till Datainspektionen att meddela föreskrifter om detta,
• utreda om det finns skäl att förstärka inflytandet för arbetstagarorganisationer i frågor som rör kameraövervakning på arbetsplatser dit allmänheten inte har tillträde, och
• lämna de författningsförslag som bedöms lämpliga.

Samråd och redovisning av uppdraget

Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som bedrivs inom Regeringskansliet, utredningsväsendet och inom EU. Under genomförandet av uppdraget ska utredaren ha en dialog med och inhämta upplysningar från de myndigheter och andra organisationer som kan vara berörda av aktuella frågor.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2017 [enligt tilläggsdirektiven dir. 2016:54].

(Justitiedepartementet)