Anställdas integritet, yttrande- och meddelarfrihet i kommunal och offentlig verksamhet

Frågor om integriteten i arbetslivet har diskuterats länge. Två lagförslag om integritetsskydd i arbetslivet har lagts fram. På den offentliga sidan gäller särskilda regler enligt grundlag och Europakonventionen förutom den allmänna principen om att arbetsgivaren måste hålla sig till god sed på arbetsmarknaden. Även personuppgiftslagen reglerar möjligheterna till övervakning och kontroll av anställda.

Att yttra sig i massmedier eller att lämna upplysningar och tips till dem är en grundlagsskyddad rättighet som gäller också för anställda. Anställda i offentlig verksamhet får till och med i viss utsträckning lämna ut sekretessbelagda uppgifter på det sättet. Det är inte alldeles lätt att hålla reda på när skyddet gäller och vilka sekretessbelagda uppgifter som får spridas på vilket sätt.

De skyddade yttranden som anställda i offentlig verksamhet gör kan ibland ställa till med störningar i verksamheten eller leda till bristande förtroende eller samarbetssvårigheter. Huvudregeln är att arbetsgivaren inte får hindra eller ingripa. Det är inte heller lätt att bedöma vad arbetsgivaren faktiskt får och kan göra.

Målgrupp: Chefer, arbetsledare, föreståndare, personalansvariga, verksamhetsansvariga, nämndssekreterare, jurister, administrativ personal, säkerhetsansvariga och andra personalgrupper av intresse för frågorna.

Ur innehållet:

• Arbetstagares personliga integritet i offentlig verksamhet
• Skyddet enligt grundlagen och Europakonventionen.
• Vad innebär god sed på arbetsmarknaden i fråga om integritetskänsliga åtgärder?
• När får arbetsgivaren drogtesta eller begära hälsoundersökning?
• Får eller ska arbetsgivaren begära att arbetssökande visar upp utdrag ur belastningsregistret?
• Får man öppna personadresserad post?
• Kameraövervakning på arbetsplatsen.
• Vad gäller enligt personuppgiftslagen?
• – Får arbetsgivaren läsa arbetstagares e-post eller arbetsdokument?
• – Hur får arbetsgivaren kontrollera att gällande policy för e-post och internet följs?
• Yttrande- och meddelarfrihet i offentlig verksamhet
• Skyddet för yttrandefriheten i regeringsformen och Europakonventionen.
• Den särskilda yttrande- och meddelarfriheten i förhållande till vissa medier (tidningar, radio, TV, vissa webbsidor etc)
• Förhållandet till sekretesslagstiftningen – Yttrande i tjänsten eller privat?
• Förbudet mot att hindra och mot att ingripa för att någon utnyttjat yttrande- och meddelarfriheten — vad kan/får man göra?
• – Exempel från JO
• Särskilt om kommunala företag och kommunala entreprenader.
• När kan uppsägning, omplacering eller andra arbetsrättsliga åtgärder bli aktuella?
• – Förhållandet till anställdas lojalitetsplikt
• – Exempel från Arbetsdomstolen

Utbildare
Sören Öman, vice ordförande i Arbetsdomstolen och föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet.

Sören har tidigare arbetat på grundlagsenheten på Justitiedepartementet som har ansvar för frågor om yttrande- och meddelarfrihet samt sekretess och behandling av personuppgifter.

Han har åt regeringen gjort en utredning om yttrandefrihet för privatanställda och sett över personuppgiftslagen. Sören har även deltagit i två offentliga utredningar om integritetsskydd i arbetslivet och är medförfattare till lagkommentaren om personuppgiftslagen.

» Se alla kommande föredrag av Sören Öman

Sören Öman an­litas ofta som före­drags­hållare / ut­bildare av både pro­fessionella ut­bild­nings­organ, såsom kurs­före­tag och aka­demiska institu­tioner, och privata före­tag, t.ex. advokat­byråer och inter­nationella koncerner, stat­liga myndig­heter, kommuner och lands­ting samt in­tresse­organisa­tioner (totalt 562 före­drag sedan 2004).

Sören Öman är ord­förande i Arbets­domstolen. Han är också skilje­man, före­läsare och för­fattare. Han har lång er­faren­het från ar­bete i Regerings­kansliet och om­fattande erfaren­het av ut­red­ningar inom olika juridiska om­råden, såsom arbets­rätt och data­skydd.