: : : :

Arbetsrättsligt förarbete:

Ny kamerabevakningslag

torsdagen den 8 mars 2018 Lagrådsremiss ]

» Länk till lagrådsremissen

Departement: Justitiedepartementet

Relaterat :
Dela :

Kamerabevakningslagen ska innehålla en bestämmelse som upplyser om att det i fråga om arbetsgivares kamerabevakning av en arbetsplats finns bestämmelser om förhandlingsskyldighet i 11–14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Ett förstärkt integritetsskydd vid kamerabevakning på arbetsplatser

Nuvarande integritetsskydd och behovet av förstärkning

Kamerabevakning av arbetsplatser är mycket vanligt förekommande i vissa branscher och kan samtidigt medföra särskilda risker för de anställdas personliga integritet. Många anställda måste vistas regelbundet på platser som kamerabevakas av arbetsgivaren och kan samtidigt känna olust inför att invända mot kamerabevakningen eller påtala brister på grund av det särskilda beroendeförhållande som anställningsförhållandet innebär.

Enligt kameraövervakningslagen krävs som huvudregel tillstånd till kameraövervakning av platser dit allmänheten har tillträde. Om övervakningen avser en arbetsplats ska ett yttrande från skyddsombudet, skyddskommittén eller en organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen lämnas in tillsammans med ansökan. Denna reglering ger enligt regeringens bedömning ett tillfredsställande skydd för den personliga integriteten vid kameraövervakning av sådana arbetsplatser. Även enligt kamerabevakningslagen kommer det att finnas ett krav på att yttrande från skyddsombudet, skyddskommittén eller en organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen ska lämnas in tillsammans med en ansökan om tillstånd till kamerabevakning, eller en ansökan om undantag från upplysningskravet (se avsnitt 6.4 och 7.2). Samtidigt innebär förslaget att tillståndsplikten inte kommer att omfatta privata arbetsgivare, om de inte utför en uppgift av allmänt intresse. Det finns därför skäl att överväga åtgärder för att säkerställa integritetsskyddet vid kamerabevakning på sådana arbetsplatser.

Det har vidare framkommit att det finns brister i tillämpningen av den nuvarande lagen vid kameraövervakning av utrymmen på arbetsplatser dit allmänheten inte har tillträde. När det gäller kameraövervakning av sådana platser finns det i kameraövervakningslagen inte något krav på yttrande eller överenskommelse med skyddsombud, skyddskommitté eller en organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen. Enligt Integritetskommittén har tillsynsmyndigheterna bl.a. uppmärksammat fall där informationen till de anställda är bristfällig eller obefintlig, där övervakningen felaktigt grundar sig på anställdas samtycke och där inspelat material används för att kontrollera hur de anställda arbetar (se SOU 2016:41 s. 232–234). Det finns därför skäl att överväga om skyddet för den personliga integriteten bör förstärkas på arbetsplatser.

Förhandlingsskyldighet vid kamerabevakning av arbetsplatser

Enligt 11 § MBL ska en arbetsgivare innan denne beslutar om en viktigare förändring av sin verksamhet på eget initiativ förhandla med en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Detsamma ska iakttas innan en arbetsgivare beslutar om en viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Om synnerliga skäl föranleder det får arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslut innan han eller hon har fullgjort denna förhandlingsskyldighet.

Även i annat fall ska enligt 12 § MBL en arbetsgivare förhandla med kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation innan han eller hon fattar eller verkställer beslut som rör en medlem i denna, om organisationen påkallar detta. Om särskilda skäl föranleder det får arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslutet innan han eller hon har fullgjort denna förhandlingsskyldighet. Av 13 § MBL följer att en arbetsgivare på motsvarande sätt kan vara skyldig att förhandla med en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal. I enlighet med 14 § MBL ska förhandlingsskyldigheten enligt 11–13 §§ i första hand fullgöras genom förhandling med en lokal arbetstagarorganisation förutsatt att en sådan finns. Om enighet vid förhandlingen inte uppnås ska arbetsgivaren på begäran förhandla även med en central arbetstagarorganisation.

Frågor som rör ett förstärkt integritetsskydd i arbetslivet har utretts flera gånger utan att det har lett till lagstiftning. Integritetsutredningen (N 1999:10) föreslog i sitt betänkande Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18) en särskild lag om skydd för personlig integritet i arbetslivet. Enligt förslaget skulle lagen bl.a. innehålla en bestämmelse som upplyser om att 11–14 §§ MBL gäller i fråga om arbetsgivarens skyldighet att förhandla före beslut som rör verksamheten. Syftet med förslaget var att framhäva vikten av att arbetstagarnas inflytande uppmärksammas i frågor som innefattar integritet i arbetslivet. Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet (N 2006:07) föreslog i sitt betänkande Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44) en särskild lag om integritet i arbetslivet. Förslaget innehåller bl.a. en bestämmelse om att en arbetsgivare som avser att besluta om en övervaknings- eller kontrollåtgärd som är ägnad att på ett påtagligt sätt påverka en eller flera arbetstagares personliga integritet först ska förhandla med berörd arbetstagarorganisation på det sätt som anges i 11–14 §§ MBL.

Det behövs en upplysningsbestämmelse

Visserligen medför dataskyddsförordningen, som bl.a. Svensk Handel och Svenskt Näringsliv framhåller, en förstärkning av integritetsskyddet för arbetstagare. Regeringen anser emellertid inte att denna generella förstärkning av integritetsskyddet är tillräcklig med tanke på de brister som har uppmärksammats i tillämpningen av den nuvarande regleringen. Det är därför angeläget att den nya lagen leder till ett förstärkt integritetsskydd vid kamerabevakning på arbetsplatser. Regeringen anser att detta bör ske genom att det i kamerabevakningslagen införs en hänvisning till reglerna i lagen om medbestämmande i arbetslivet, en uppfattning som delas av bl.a. Datainspektionen.

En hänvisning till regleringen i lagen om medbestämmande i arbetslivet kan utformas på två sätt, antingen som en materiell bestämmelse som syftar till att reglera en förhandlingsskyldighet eller som en upplysningsbestämmelse. Utredningen föreslår en bestämmelse som innebär en materiell reglering av förhandlingsskyldigheten som gäller vid kamerabevakning på arbetsplatser som inte omfattas av kravet på tillstånd. Som flera remissinstanser påtalar, däribland Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco), innebär emellertid regleringen i 11–14 §§ MBL att en förhandlingsskyldighet för arbetsgivare i de allra flesta fall redan föreligger inför kamerabevakning av arbetsplatser.

Vidare finns det, som bland andra Arbetsgivarverket påpekar, fördelar med en bestämmelse av upplysningskaraktär. En sådan ordning stämmer för det första bättre överens med övrig arbetsrättslig reglering. För det andra blir det också tydligt att det är den materiella regleringen i lagen om medbestämmande i arbetslivet som gäller fullt ut också i övrigt. Exempelvis bör frågor om hur förhandlingen ska gå till, rätten till information, skadestånd, preskription och sanktioner styras av den arbetsrättsliga regleringen och inte av regleringen i dataskyddsförordningen. Det skulle därmed inte finnas något behov av någon sådan ytterligare reglering i kamerabevakningslagen som Arbetsdomstolen efterfrågar. En upplysningsbestämmelse skulle också råda bot på den okunskap om regelverket som LO pekar ut som den främsta orsaken till de brister i tillämpningen som konstaterats.

Enligt regeringens uppfattning måste förhandlingsskyldigheten i 11 § MBL normalt anses gälla inför arbetsgivares beslut om kamerabevakning som innebär att anställda varaktigt eller regelbundet bevakas. Dessutom har arbetstagarorganisationerna en möjlighet att påkalla förhandling på eget initiativ enligt 12 § MBL. En upplysningsbestämmelse av det aktuella slaget kan till skillnad mot utredningens förslag också omfatta kamerabevakning på arbetsplatser generellt.

Regeringen anser sammanfattningsvis att kamerabevakningslagen bör innehålla en bestämmelse som upplyser om att det i fråga om arbetsgivares kamerabevakning av en arbetsplats finns bestämmelser om förhandlingsskyldighet i 11–14 §§ MBL.

Dela :

» Se alla nyare förarbeten om arbetsrätt

Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter

Sören Öman har samlat referenser till nyare för­ar­beten till lag­stift­ning (offent­ligt tryck) av mer central arbets­rättslig be­tydelse (148 st. hittills). Det gäller på­gående ut­red­ningar, ut­red­nings­för­slag, lag­råds­remisser och propo­si­tioner sedan 2010.

Sören Öman har synner­ligen om­fattande och bred erfaren­het av offent­liga ut­red­ningar och ut­arbetande av lag­förslag sedan början av 1990-talet. Han har också gett ut flera böcker om arbets­rätt, bl.a. en kommen­tar till an­ställ­nings­skydds­lagen som finns i bokform och upp­dateras löpande på inter­net och en om­fattande bok om rätts­praxis kring an­ställ­nings­skyddet som kommit ut i åtta upp­lagor hittills.