Hem: Teman: Offentliga utredningar: Betänkanden med Sören Öman:

Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9

Hem: Teman: Offentliga utredningar: Betänkanden med Sören Öman:

Yttrandefrihet för privatanställda ( Ds 2001:9 )

Arbetsrätt | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Yttrandefrihet för privatanställda
Förstora
Betänkande avSören Öman
Sören Öman
» CV
» Föredrag

ISBN : 91-38-21419-9

Antal sidor : 182 sid.

Departement : Justitiedepartementet

Utredning : Yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verksamheter med anknytning till det allmänna ( Ju 2000:R )
» Utredningens sida

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Alla medverkande ( 1 st.  0  1 ) :

Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Utredare

Läs : » Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9)

» Läs texten ( html-text Fel kan förekomma )

Dela :

Privatanställda får säkrad yttrandefrihet

Privatanställda skall utan risk för ingripanden från arbetsgivaren få tala med journalister och publicera åsikter och upplysningar om verksamheter inom eller med anknytning till det allmänna. Det är den huvudsakliga innebörden av ett förslag till en ny lag om skydd för privatanställdas yttrandefrihet som chefsjuristen Sören Öman i dag överlämnat till demokratiminister Britta Lejon. (Ds 2001:9 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ])

Enligt förslaget förbjuds privata arbetsgivare att ingripa mot arbetstagare för att de utnyttjat tryck- och yttrandefriheten enligt grundlagarna i fråga om åsikter och upplysningar om verksamheter inom eller med anknytning till det allmänna. Det gäller bl.a. information om verksamhet som bedrivs av myndigheter och kommunala företag eller som utgör offentligt upphandlade driftentreprenader eller offentligt finansierad skolverksamhet och hälso- och sjukvård. Privata arbetsgivare förbjuds också att efterforska vem som har lämnat information i dessa hänseenden. Om arbetsgivaren enligt andra regler har rätt att ingripa, får han eller hon dock göra det om den avslöjade informationen avser t.ex. företagshemligheter, hemlig information om ekonomiska förhållanden hos kunder eller sådant som kan äventyra säkerheten. I dessa fall får arbetsgivaren också efterforska källan. Arbetsgivaren föreslås vidare bli skyldig att utreda och ingripa vid arbetskamraters trakasserier av den som utnyttjat tryck- och yttrandefriheten, t.ex. genom att lämna uppgifter till en journalist.

Uppsägningar och avskedanden i strid med lagen skall enligt förslaget kunna ogiltigförklaras av Arbetsdomstolen, och den arbetsgivare som bryter mot lagen får betala skadestånd till arbetstagaren. För olaglig efterforskning av källor kan det enligt förslaget bli böter eller fängelse i högst ett år.

Sammanfattning

Det är som huvudregel otillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att på grund av ett utnyttjande av yttrande- och meddelarfriheten vidta någon åtgärd som medför negativa konsekvenser för en offentliganställd, t.ex. uppsägning. Myndigheter och andra allmänna organ får inte heller efterforska meddelare och författare som utnyttjat yttrande- och meddelarfriheten. Myndigheter och andra allmänna organ får inte träffa avtal om tystnadsplikt med sina anställda. För offentliganställda gäller tystnadsplikt enligt sekretesslagen som föreskriver att vissa tystnadsplikter är så kvalificerade att de tar över meddelarfriheten.

För privatanställda finns det inte någon motsvarighet till sekretesslagen. I stället gäller som regel för dem en avtalsbaserad tystnadsplikt inom ramen för anställningsförhållandet som innebär att de inte får avslöja något som är ägnat att skada arbetsgivaren, utom när det är fråga om uppgifter om brott och allvarliga missförhållanden. I vissa fall kan privatanställda dock omfattas av författningsreglerad tystnadsplikt. En privat arbetsgivare får alltså avtala med sina arbetstagare om tystnadsplikt. Privata arbetsgivare får också efterforska författare och meddelare och kan vidta ingripanden, t.ex. uppsägning, för att anställda i strid med den avtalsbaserade tystnadsplikten har utnyttjat yttrande- och meddelarfriheten.

Utredningsuppdraget går ut på att finna vägar att uppnå ett skydd för privatanställdas yttrande- och meddelarfrihet beträffande verksamheter med anknytning till det allmänna. Det som krävs för att privatanställda skall få ett motsvarande skydd för yttrande- och meddelarfriheten som offentliganställda är en ordning som hindrar privata arbetsgivare från att a) efterforska om anställda är författare och meddelare och b) vidta ingripanden för att anställda utnyttjat yttrande- och meddelarfriheten. En sådan ordning kan i princip åstadkommas på tre olika sätt:

1. Avtal mellan privata rättssubjekt

2. Lagstiftning som riktar sig till det allmänna

3. Lagstiftning som riktar sig till enskilda

Det finns inga garantier för att ett avtalsbaserat skydd gäller alltid och för alla berörda. Det är bland annat därför inte tillräckligt att bara lämna frågan om skydd för privatanställdas yttrande- och meddelarfrihet till avtalsreglering. Kollektivavtal skulle dock kunna vara värdefullt på den privata arbetsmarknaden som komplement till och förstärkning av ett grundläggande författningsreglerat skydd.

Lagstiftning som riktar sig till det allmänna innebär att enskilda arbetstagare inte kan grunda några rättigheter direkt på lagstiftningen. Därför och på grund av regleringstekniska problem bör man i första hand se om det i stället är möjligt att använda lagstiftning som riktar sig direkt till enskilda.

En lagstiftning som riktar sig till alla privata arbetsgivare och privatanställda och som garanterar privatanställda yttrande- och meddelarfrihet i fråga om åsikter och upplysningar om verksamhet inom eller med anknytning till det allmänna förordas.

Det finns i nuläget inte tillräckliga skäl för att grundlagsreglera skyddet för privatanställdas yttrande- och meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren. Man bör pröva en reglering i vanlig lag innan en grundlagsreglering övervägs.

Förslag till en ny lag om skydd för privatanställdas yttrandefrihet

Den föreslagna lagen bygger på den avtalsbaserade tystnadsplikt som normalt ingår i ett anställningsförhållande och föreskriver inskränkningar i denna tystnadsplikt. Den föreslagna lagen innehåller således inga bestämmelser om att arbetstagare skall ha tystnadsplikt.

Den föreslagna lagen byggs upp efter mönster av modern antidiskrimineringslagstiftning på arbetsmarknadens område när det gäller sanktioner, preskriptions- och rättegångsbestämmelser samt skyldighet för arbetsgivaren att utreda och vidta åtgärder mot arbetskamraters trakasserier. Lagförslaget bygger i princip också på begrepp som redan finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Den föreslagna lagen tillämpas inte på arbetstagare

1. hos myndigheter och andra allmänna organ,

2. som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

3. som tillhör arbetsgivarens familj, eller

4. som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll.

Den föreslagna lagen omfattar privatanställdas utnyttjande av tryck- och yttrandefriheten i fråga om åsikter och upplysningar om sådan verksamhet

1. som bedrivs av myndigheter och andra allmänna organ,

2. som anges i bilagan till sekretesslagen (privata företag med verksamheter som har allmänna handlingar, t.ex. därför att de sysslar med myndighetsutövning),

3. som bedrivs av organ som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (kommunala företag som har allmänna handlingar),

4. avseende driftentreprenad som har upphandlats av myndigheter och andra allmänna organ, och

5. avseende förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning för barn och ungdom som avses i skollagen, hälso- och sjukvård och tandvård som bedrivs av privata rättssubjekt som för detta tar emot bidrag eller annan ersättning från det allmänna.

Den föreslagna lagen skyddar dock inte avslöjanden av information som avser

1. företagshemlighet som skyddas av lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter,

2. uppgift om enskilds personliga förhållanden eller fysisk persons privata ekonomiska förhållanden när det kan antas att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider skada eller men om uppgiften avslöjas,

3. uppgift, som arbetsgivaren håller hemlig, om ekonomiska förhållanden och affärs- och driftförhållanden i övrigt hos privata rättssubjekt som avser att träda i eller har trätt i affärsförbindelse eller annan liknande förbindelse med arbetsgivaren,

4. uppgift som arbetsgivaren håller hemlig och som tillkommit eller inhämtats med anledning av facklig förhandling, facklig stridsåtgärd eller arbetsgivarens rättstvist,

5. uppgift som det kan medföra fara för någons personliga säkerhet att avslöja,

6. uppgift om åtgärd för att skydda mot brott när ett avslöjande skulle kunna motverka syftet med åtgärden,

7. kod, chiffer och andra metoder för att skydda information, och

8. meddelande under befordran.

Sådant utnyttjande av tryck- och yttrandefriheten som en myndighet skulle få ingripa mot är heller inte skyddat av den föreslagna lagen.

En arbetsgivare får inte ingripa mot en arbetstagare för att han eller hon har utnyttjat tryck- och yttrandefriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i fråga om sådan information som omfattas av den föreslagna lagen. En arbetsgivare som bryter mot förbudet att ingripa skall betala skade­stånd till arbetstagaren för den förlust som uppkommer och för den kränkning som åtgärden innebär. Om det är skäligt, kan skade­ståndet sättas ned eller helt falla bort. En rättshandling, t.ex. en uppsägning eller ett avskedande, som sker i strid med förbudet för arbetsgivaren att ingripa skall vidare på begäran av arbetstagaren förklaras ogiltig.

En arbetsgivare får inte efterforska vem som har utnyttjat tryck- och yttrandefriheten i fråga om sådan information som omfattas av den föreslagna lagen. Den som bryter mot förbudet mot efterforskning döms, om efterforskningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.

En arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på grund av ett enligt den föreslagna lagen skyddat utnyttjande av tryck- och yttrandefriheten av en annan anställd skall utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Med trakasserier på grund av ett utnyttjande av tryck- och yttrandefriheten avses sådant uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetstagares integritet och som har samband med arbetstagarens utnyttjande av tryck- och yttrandefriheten enligt den föreslagna lagen. En arbetsgivare som inte utreder och vidtar åtgärder vid arbetskamraters trakasserier skall betala skade­stånd till arbetstagaren för den kränkning som underlåtenheten innebär.

Det allmänna får inte ingripa mot någon för att en arbetstagare har utnyttjat yttrande- och meddelarfriheten enligt den föreslagna lagen. Det innebär bl.a. att det allmänna inte får säga upp ett entreprenadavtal för att entreprenörens anställda har uttalat sig i medier om verksamheten.

Vid talan med anledning av uppsägning eller avskedande skall tillämpliga preskriptionsbestämmelser i anställningsskyddslagen gälla. Vid annan civilrättslig talan skall tillämpliga preskriptionsbestämmelser i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) i princip gälla.

Mål om tillämpning av den föreslagna lagen skall, utom när det gäller brottmål, handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister. Det innebär bl.a. att organisation kan föra tala för medlem och att Arbetsdomstolen är slutinstans. Skiljeavtal som har träffats på förhand skall inte få göras gällande i tvister enligt den föreslagna lagen.

Några särskilda bestämmelser om tillsyn föreslås inte. Det får anses ankomma på de fackliga organisationerna att bevaka att lagen följs och se till att arbetstagare kommer till sin rätt.

Det behövs inte några övergångsbestämmelser till lagen. Lagen bör kunna träda i kraft under 2002.

Tillämpningen bör utvärderas sedan den nya lagen varit i kraft 3–5 år.

» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 131 st. )

Visselblåsarlagen – En kommentar till lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden av Sören Öman (Norstedts Juridik första upplagan 2021 & regelbundet uppdaterad internetkommentar i Juno)
Visselblåsarlagen – En kommentar till lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden av Sören Öman (Norstedts Juridik första upplagan 2021 & regelbundet uppdaterad internetkommentar i Juno)

Vissel­blåsar­lagen­ – En kommen­tar till lagen om skydd för personer som rapporterar om miss­för­hållanden

1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internet­version 2022
Norstedts Juridik

Lagen om anställningsskydd – En kommentar av Sören Öman (Karnov Group andra upplagan 2017 & regelbundet uppdaterad internetkommentar i Lexino)
Lagen om anställningsskydd – En kommentar av Sören Öman (Karnov Group andra upplagan 2017 & regelbundet uppdaterad internetkommentar i Lexino)

Lagen om anställ­nings­skydd – En kommen­tar

2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internet­version 2023
Karnov Group / Lexino

Anställningsskyddspraxis av Sören Öman (11 uppl. Jure Förlag 2022)
Anställningsskyddspraxis av Sören Öman (11 uppl. Jure Förlag 2022)

Anställ­nings­skydds­praxis

11 uppl. 2022 ( 619 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag

Kommentar till arbetstvistlagen Sören Öman medverkat i (2 uppl. 2005 Norstedts Juridik)
Kommentar till arbetstvistlagen Sören Öman medverkat i (2 uppl. 2005 Norstedts Juridik)

Rätte­gången i arbets­tvister ( medförfattare )

2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik

LAS-handboken av Sören Öman och Lars Åhnberg (10 uppl. 2022 Åhnberg Förlag)
LAS-handboken av Sören Öman och Lars Åhnberg (10 uppl. 2022 Åhnberg Förlag)

LAS-hand­boken – Lagtext, kommentarer, AD-domar

10 uppl. 2022 ( 616 sidor )
Talbok 2022
Åhnberg Förlag

AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande av Sören Öman (3 uppl. 2021 Åhnberg Förlag)
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande av Sören Öman (3 uppl. 2021 Åhnberg Förlag)

AD om upp­sägning av person­liga skäl och av­skedande

3 uppl. 2021 ( 255 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag

AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt av Sören Öman (3 uppl. 2022 Åhnberg Förlag)
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt av Sören Öman (3 uppl. 2022 Åhnberg Förlag)

AD om arbets­brist, tur­ordning och före­trädes­rätt

3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag

AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS av Sören Öman (3 uppl. 2023 Åhnberg Förlag)
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS av Sören Öman (3 uppl. 2023 Åhnberg Förlag)

AD om skade­stånd, lön och pre­skrip­tion enligt LAS

3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag

AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning av Sören Öman (3 uppl. 2024 Åhnberg Förlag)
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning av Sören Öman (3 uppl. 2024 Åhnberg Förlag)

AD om arbets­tagar­begreppet och tids­begränsad an­ställ­ning

3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag

Lärobok i kollektiv arbetsrätt Sören Öman medverkat i
Lärobok i kollektiv arbetsrätt Sören Öman medverkat i

Den kollek­tiva arbets­rätten – En läro­bok

3 uppl. 2022 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag

Vad är lagligt? – En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst (Kompetensrådet för utveckling i staten (krus) 2011)
Vad är lagligt? – En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst (Kompetensrådet för utveckling i staten (krus) 2011)

Vad är lagligt? – En arbets­rättslig väg­led­ning om sex­köp och porr­konsum­tion i sam­band med statlig tjänst

2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)

Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap (Arbetslivsinstitutet 2005)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap (Arbetslivsinstitutet 2005)

Juridiska aspekter på samledar­skap – hinder och möjlig­heter för delat ledar­skap

2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet

Karnov Group
Karnov Group

Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet

Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino

Blendow Lexnova
Blendow Lexnova

Expert­kommen­tarer

70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova

» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )

Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)
Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

Översyn av lex Laval

SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52)
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52)

Uppdrags­tagare i arbets­lös­hets­för­säkringen

SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Flyttningsbidrag och unionsrätten (SOU 2010:26)
Flyttningsbidrag och unionsrätten (SOU 2010:26)

Flyttnings­bidrag och unions­rätten

SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)
Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Integritets­skydd i arbets­livet

SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2008:83)
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2008:83)

Avgifter inom arbets­lös­hets­för­säkringen

SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54)
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54)

Obligatorisk arbets­lös­hets­för­säkring

SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald (SOU 2005:115)
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald (SOU 2005:115)

Avidentifiera jobb­an­sök­ningar – en metod för mång­fald

SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finans­departe­mentet

Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion (Ds 2004:33)
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion (Ds 2004:33)

Ändringar i Arbets­givar­verkets instruk­tion

Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finans­departe­mentet

Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9)
Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9)

Yttrandefrihet för privat­anställda

Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitie­departe­mentet

Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa (SOU 1995:2)
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa (SOU 1995:2)

Arbetsföretag – En ny möjlig­het för arbets­lösa

SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté (SOU 1994:141)
Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté (SOU 1994:141)

Arbetsrättsliga utred­ningar – Bak­grunds­material utarbetat av sekre­tariatet vid 1992 års arbets­rätts­kommitté

SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten (SOU 1994:141)
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten (SOU 1994:141)

Övergång av verksamheter och kollek­tiva upp­säg­ningar – EU och den svenska arbets­rätten

SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32)
Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32)

Ny anställningsskyddslag

SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

» Om Sören Öman