: : : :

Utrednings­betänkande med Sören Öman :

Ändringar i Arbetsgiva­rverkets instruktion (Ds 2004:33)

 

Arbetsmarknadsrätt | Arbetsrätt | Övrigt ]

ISBN: 91-38-22176-4

Antal sidor: 101 sid.

Departement: Finansdepartementet

Utredning: Ny instruktion för Arbetsgivarverket m.m.

Ordförande / Utredare: Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen: Utredare

Dela :

Kommande publika föredrag av Sören Öman :

Arbetsgivarverket, som är en förvaltningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor, är organiserat som en medlemsstyrd förening bestående av myndigheterna under regeringen och försäkringskassorna samt några s.k. icke-obligatoriska medlemmar som inte är statliga myndigheter. Arbetsgivarverket leds i dag av ett arbetsgivarkollegium med 80 ledamöter som utses av regeringen efter förslag från medlemmarna. Arbetsgivarkollegiet utser i dag en styrelse med högst 15 ledamöter. Styrelsen utser i sin tur generaldirektör.

Regeringen anser att arbetsgivarkollegiet bör utvidgas till att omfatta alla chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och att regeringen skall utse ledamöterna i styrelsen för Arbetsgivarverket efter förslag av arbetsgivarkollegiet. Utredningsuppdraget har gått ut på att föreslå ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion och stadgar som gör detta möjligt och som kan träda i kraft den 1 januari 2005. Vidare har uppdraget omfattat att överväga dels om AP-fonderna, som är statliga myndigheter, bör vara medlemmar i Arbetsgivarverket och om cheferna för AP-fonderna bör ingå i arbetsgivarkollegiet, dels om icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket företräder bör vara företrädda i arbetsgivarkollegiet.

Jag anser att AP-fonderna inte bör vara obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket, främst eftersom Arbetsgivarverket inte har behörighet att sluta kollektivavtal för arbetstagarna hos AP-fonderna, och föreslår ändringar i den s.k. kollektivavtalsförordningen som tydliggör detta.

Jag anser att de icke-obligatoriska medlemmarna bör vara företrädda i arbetsgivarkollegiet efter samma principer som de obligatoriska medlemmarna. Det enda skäl jag funnit som skulle tala emot att de icke-obligatoriska medlemmarna skall vara företrädda i arbetsgivarkollegiet är att icke-statliga arbetsgivare genom att delta i arbetsgivarkollegiet skulle få ett formellt inflytande över den statliga arbetsgivarpolitiken. Det motverkas genom att det enligt mitt förslag i instruktionen för Arbetsgivarverket tas in en regel som garanterar att bara sådana arbetsgivare som bedöms ha intressegemenskap med statliga arbetsgivare får vara icke-obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket.

Av konstitutionella skäl bör samtliga ledamöter i arbetsgivarkollegiet på ett eller annat sätt vara utsedda av regeringen. Jag föreslår en regel om att den som förordnats av regeringen som chef för en myndighet som lyder omedelbart under regeringen utan särskilt förordnande är ledamot i arbetsgivarkollegiet. Jag föreslår vidare att cheferna för de icke-obligatoriska medlemmarna – och de fåtal chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen men som inte av regeringen förordnats till chef – särskilt förordnas av regeringen som ledamöter i arbetsgivarkollegiet.

När cheferna för samtliga medlemmar skall vara ledamöter i arbetsgivarkollegiet, kan man inte rimligen behålla principen att varje ledamot har en röst. Principerna för röstviktning bör emellertid baseras på vad som tillämpas i dag vid val av ledamöter och innebära att cheferna för de 10 största medlemmarna tillsammans har en fjärdedel av rösterna och att cheferna för de därefter 20 största medlemmarna också tillsammans har en fjärdedel av rösterna. Jag föreslår att det i instruktionen för Arbetsgivarverket anges hur ledamöternas röstetal beräknas. Sedan är det upp till Arbetsgivarverket att göra själva uträkningen.

I dag är arbetsgivarkollegiet beslutfört när minst 55 av 80 ledamöter är närvarande. Det har varit svårt att uppnå tillräcklig närvaro. Därför finns det skäl att som komplement pröva andra former för att öka aktiviteten bland ledamöterna, nämligen ett skriftligt omröstningsförfarande. Jag föreslår att arbetsgivarkollegiet skall vara beslutfört när minst 60 ledamöter är närvarande. För beslut i viktigare frågor skall det dessutom krävas att minst hälften av ledamöterna har röstat vid personlig närvaro eller genom skriftligt förfarande. Med viktigare frågor avses beslut om grunderna för Arbetsgivarverkets avgifter, om inriktningen av förhandlingsarbetet och andra arbetsgivarpolitiska frågor av principiell natur eller större ekonomisk betydelse och om förslag till styrelseledamöter.

I fråga om Arbetsgivarverkets styrelse innebär mina förslag följande. Regeringen förordnar styrelsens ledamöter för en bestämd tid efter förslag från arbetsgivarkollegiet. Arbetsgivarkollegiet beslutar om förslag till styrelseledamöter efter förslag från en valberedning. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Ersättningen till styrelseledamöterna bestäms enligt förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m.

» Se alla betänkanden med Sören Öman

Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter

Sören Öman har synner­ligen om­fattande och bred erfaren­het av offent­liga utred­ningar. Sedan början av 1990-talet har han i princip kontinuer­ligt an­litats för sådana utred­ningar av regeringar och ministrar med varierande politisk färg. Han har med­verkat i flera parla­men­tariska kommittéer, där politiker är leda­möter, och dess­utom många gånger själv utsetts till sär­skild utredare. Sören Öman har hittills gjort eller med­verkat i 24 offent­liga utred­ningar som av­givit 29 betänkanden om totalt 10 050 sidor och därvid sam­arbetat med 324 andra med­verkande.

Sören Öman är ord­förande i Arbets­domstolen. Han är också skilje­man, före­läsare och för­fattare. Han har lång er­faren­het från ar­bete i Regerings­kansliet och om­fattande erfaren­het av ut­red­ningar inom olika juridiska om­råden, såsom arbets­rätt och data­skydd.