Hem: Teman: Arbetsrätt: Förarbeten om arbetsrätt:

Villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension
SOU 2016:51

Hem: Teman: Arbetsrätt: Förarbeten om arbetsrätt:

Villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension
SOU 2016:51

Omslaget till SOU 2016:51

Utredningsförslag – SOU ]

» Länk till SOU 2016:51

Utredning : Utredningen om intjänande och bevarande av tjänstepension ( A 2015:01 )

Ordförande / Utredare : Birgitta Ågren Böhlin []

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet

Dela :

Den 16 april 2014 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2014/50/EU om förbättrade villkor för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter. I direktivet fastställs regler som ska göra det lättare för arbetstagare att utöva rätten till fri rörlighet mellan medlemsstaterna genom att minska de hinder som följer av vissa bestämmelser om kompletterande pensionssystem knutna till ett anställningsförhållande. Vårt uppdrag har varit att analysera direktivet och lämna förslag på eventuella åtgärder som behöver vidtas för att genomföra direktivet i svensk rätt.

Direktivet omfattar tjänstepension enligt kompletterande pensionssystem. Vår bedömning är att med kompletterande pensions­system ska i ett svenskt sammanhang förstås de regleringar som ger arbetstagare rätt till tjänstepension, det vill säga huvudsakligen kollektivavtal och individuella avtal om tjänstepension.

Direktivet omfattar tjänstepension i form av ålderspension. Det omfattar inte andra förmåner som kan förekomma i kollektivavtal om tjänstepension, till exempel sjukpension. Direktivet innehåller även bestämmelser med betydelse för vilande efterlevandepension. Med vilande efterlevandepension avses pension till en efterlevande som bevaras som en vilande förmån fram till dess att den efterlevande uppnår viss ålder.

Direktivet innehåller bestämmelser om villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension samt bestämmelser om informa­tion. Vissa av direktivets bestämmelser ter sig för svenska förhållanden i viss mån främmande. Detta gäller bland annat direktivets bestämmelser som begränsar möjligheten att ställa upp villkor om viss anställningstid eller ålder som måste uppfyllas för att arbetstagaren ska tjäna in ackumulerade pensionsrättigheter. Sådana villkor för intjänande av pensionsrättigheter benämns i direktivet som villkor om förvärvandetid och om minimiålder för förvärvande, vilket inte förekommer i de svenska kollektivavtalen. En annan för svenska förhållanden främmande företeelse är att arbetstagaren till viss del själv betalar för sin tjänstepension, vilket direktivets återbetalningsbestämmelse tar sikte på. Även direktivets bestämmelser om behandling av och information om efterlevandes vilande pensionsrättigheter tar sikte på en pensionskonstruktion som för närvarande inte förekommer på den svenska arbets­marknaden. Vidare kan konstateras att de svenska kollektivavtalen redan synes uppfylla direktivets krav i de delar som är relevanta. Detta gäller även för individuella avtal. Det kan således konstateras att direktivets praktiska betydelse för svenska förhållanden är begränsad. Trots dessa förhållanden bedömer vi att det krävs en författningsreglering för att direktivet ska genomföras i svensk rätt. Det beror på att det i dag inte finns några rättsliga hinder mot att utforma villkor i avtal om tjänstepension som står i strid med direktivets bestämmelser.

Vi har övervägt om direktivets bestämmelser om intjänande och bevarande bör genomföras i befintlig lagstiftning. Vi har dock inte funnit en sådan lösning lämplig. För att tillförsäkra arbetstagare och efterlevande de rättigheter som framgår av direktivet, föreslår vi i stället att det införs en ny lag. Den lag vi föreslår riktar sig till arbetsgivaren och innehåller bestämmelser om villkor för intjänande och bevarande i avtal om tjänstepension. Lagen föreslås även innehålla bestämmelser om information. Informationsbestämmelserna föreslås dock endast bli tillämpliga om motsvarande information inte tillhandahålls på annat sätt, exempelvis av försäkringsgivaren eller en valcentral. Avvikelser från lagens bestämmelser föreslås i vissa fall kunna göras i kollektivavtal under förutsättning att avtalet respekterar det skydd direktivet ger.

Vi har övervägt om lagen endast bör omfatta avgående arbetstagare, det vill säga arbetstagare som flyttar till en annan medlemsstat, på samma sätt som direktivet gör. Vi har dock funnit att skälen för en reglering som gäller alla arbetstagare väger tyngre.

Den föreslagna lagen reglerar att villkor om anställningstid för intjänande av pensionsrättigheter inte får överstiga tre år. Det betyder att det varken får uppställas tidsvillkor överstigande tre år för att arbetstagaren ska börja omfattas av avtalets bestämmelser om ålderspension eller motsvarande tidsvillkor för att arbetstagaren ska tjäna in ackumulerade pensionsrättigheter. Inte heller sådana villkor i kombination får vara högre än tre år. Om ålder uppställs som villkor för att arbetstagaren ska tjäna in ackumulerade pensionsrättigheter får den åldern inte vara högre än 21 år. Den föreslagna lagen reglerar däremot inte villkor om ålder för att börja omfattas av avtalets bestämmelser om ålderspension, vilket förekommer i flera av de svenska kollektivavtalen. Direktivet uppställer inget hinder mot sådana villkor. Eftersom direktivet föreskriver att arbetstagaren ska ha rätt att återfå avgifter i vissa fall innehåller lagen en motsvarande bestämmelse. Bestämmelsen kan endast bli tillämplig om det i avtalet om tjänstepension ställts upp villkor för intjänande i kombination med villkor om att arbets­tagaren till någon del själv ska finansiera tjänstepensionen.

Om arbetstagaren avslutar anställningsförhållandet av annan anledning än att denne erhåller tjänstepension i form av ålderspension ska av villkoren för tjänstepensionen följa att de intjänade pensionsrättigheterna bevaras. I enlighet med direktivet, som anger att engångsutbetalning under ett visst gränsvärde får tillåtas, föreslås att avtalet om tjänstepension får medge en engångsutbetalning. En sådan utbetalning förutsätter dels att värdet av intjänade pensionsrättigheterna inte överstiger ett prisbasbelopp, dels arbetstagarens samtycke. Regleringen innebär således att det är upp till avtalsparterna att avtala om möjligheten till engångsbelopp.

Pensionsrättigheterna som bevaras ska enligt lagen behandlas på ett sätt som motsvarar villkoren för värdeutvecklingen av pensionsrättigheter för arbetstagare som är kvar i anställningen. Villkoren kan dock i stället följa utvecklingen som sker för förmåner som är under utbetalning eller utformas på annat sätt som är att anse som rättvist. Om avtalet om tjänstepension ger rätt till vilande pensionsrättigheter för efterlevande ska också sådana pensionsrättigheter behandlas på ett rättvist sätt.

Genom lagen införs bestämmelser om att arbetsgivaren på arbetstagarens begäran ska lämna information om hur anställ­ningens upphörande skulle påverka tjänstepensionen. Framför allt ska information lämnas om villkoren för intjänande och dess konsekvenser om anställningen upphör, om värdet av intjänade pensionsrättigheter och om villkoren för värdeutvecklingen av intjänade pensionsrättigheter för tid efter anställningsförhållandets upphörande. Information ska även lämnas till blivande förmåns­tagare och till efterlevande om deras vilande pensionsrättigheter.

Tjänstepension som regleras i förordningsform omfattas inte av den föreslagna lagens bestämmelser då denna reglerar avtal om tjänstepension. Något särskilt förslag gällande villkor för tjänstepension som regleras i förordning lämnar vi inte. För sådana statliga pensionsbestämmelser föreslår vi dock att det införs en bestämmelse i förordningen om handläggning av ärenden om statliga tjänstepensionsförmåner att Statens tjänstepensionsverk ska ha i princip motsvarande informationsansvar som den som framgår av den föreslagna lagen.

Ett avtalsvillkor som strider mot den föreslagna lagens bestämmelser ska kunna jämkas eller förklaras ogiltigt på begäran av en arbetstagare. Det ska finnas en rätt till ekonomiskt och allmänt skadestånd vid brott mot lagens bestämmelser. En tvist enligt lagen ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Direktivet ska enligt artikel 8 införlivas i svensk rätt senast den 21 maj 2018. Lagen föreslås dock träda i kraft vid ett årsskifte och därför redan den 1 januari 2018. Lagen gäller för anställnings­perioder som infaller efter ikraftträdandet. I enlighet med direktivet gäller lagen inte avtal till vilka arbetstagare efter den 19 maj 2014 inte längre kunde anslutas.

Den föreslagna lagen bedöms inte ge några ökade pensions­kostnader för arbetsgivarna. Arbetsgivaren måste sätta sig in i en ny reglering vilket i sig kan antas medföra viss tidsåtgång och vissa kostnader. Eftersom arbetsgivaren endast har skyldighet att lämna information enlig lagen om arbetstagaren inte tillhandahålls information på annat sätt bedöms lagen inte medföra mer än obetydligt ökade kostnader för arbetsgivarna i den delen.

» Om Sören Öman