Hem: Teman: Arbetsrätt: Förarbeten om arbetsrätt:

Tjänstepension – tryggandelagen och skattereglerna
SOU 2015:68

Hem: Teman: Arbetsrätt: Förarbeten om arbetsrätt:

Tjänstepension – tryggandelagen och skattereglerna
SOU 2015:68

Omslaget till SOU 2015:68

Utredningsförslag – SOU ]

» Länk till SOU 2015:68

Utredning : Tjänstepensionsbeskattningsutredningen ( Fi 2012:03 )

Ordförande / Utredare : Hases Per Sjöblom []

Departement : Finansdepartementet

Dela :

Utredningsuppdraget har bestått av att kartlägga graden av konkurrensneutralitet i skattereglerna och de civilrättsliga reglerna för olika former av tjänstepensionssparande och därefter föreslå hur reglerna kan göras mer neutrala. Utgångspunkten har varit de skatterättsliga reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229) och de civilrättsliga reglerna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse (tryggandelagen). I uppdraget har även ingått att göra en fullständig inventering av regler och praxis som gäller tjänstepension i syfte att identifiera i vilka avseenden regelsystemet är dels ofullständigt och oklart, dels onödigt betungande samt lämna förslag till ändring. Därutöver har uppdraget omfattat vissa särskilda frågor i tryggandelagen, bland annat den språkliga utformningen. Uppdraget har slutligen även omfattat en översyn av gränsdragningen mellan den del av livförsäkringsföretags verksamhet som beskattas med avkastningsskatt och den del som beskattas med inkomstskatt.

Utredningens förslag innebär bland annat en anpassning av regelverket till dagens tjänstepensionsplaner, som domineras av så kallade avgiftsbestämda utfästelser där pensionsborgenärerna står risken. Utredningen lämnar också förslag för att göra de olika sätten att trygga pensionsutfästelser mer neutrala gentemot varandra, samt för att underlätta byte av tryggandeform.

Skattereglerna och de civilrättsliga reglerna

Översynen av skattereglerna har föranlett förslag till ändringar i såväl de bestämmelser som reglerar arbetsgivarens tryggande av pensionsutfästelser till anställda som de så kallade kvalitativa reglerna för en pensionsförsäkring. Även vissa justeringar i den skatterättsliga definitionen av pension och i bestämmelsen som reglerar skattefriheten för förmånen av tryggad pension föreslås.

När det gäller de så kallade kvalitativa reglerna för pensionsförsäkringar föreslår utredningen i syfte att underlätta en mer flexibel pensionering att det ska vara möjligt att göra ett uppehåll i pensionsutbetalningar eller förlänga utbetalningstiden för temporär ålders- eller efterlevandepension. Det föreslås också vara möjligt för en arbetsgivare att ordna en avgångspension med avdragsrätt även om utbetalningstiden för avgångspensionen understiger tre år i andra fall än i fråga om pensionsutfästelser enligt allmän pensionsplan som den definieras i inkomstskattelagen. Den så kallade flyttregeln föreslås bli ändrad så att det blir möjligt att flytta hela eller en del av värdet i en pensionsförsäkring till en annan pensionsförsäkring med samma person som försäkrad. Kravet på att den mottagande försäkringen ska vara nytecknad tas bort. Likaså föreslås att kravet på att den mottagande försäkringen ska vara tecknad av samma försäkringstagare som den flyttade försäkringen tas bort. Slutligen föreslås att utländska försäkringar som huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller efterlevandepension ska godtas som pensionsförsäkringar i Sverige utan en prövning mot de svenska kvalitativa kraven. Detsamma ska gälla avtal om tjänstepension med utländska tjänstepensionsinstitut inom ESS som är jämförbara med försäkring. Definitionen av pension renodlas så att ersättningar enligt vissa tjänstepensionsavtal inte ska vara dubbelreglerade. I bestämmelsen om skattefrihet för förmån av tryggad pension klargörs att den gäller motsvarande utländskt tryggande.

När det gäller tryggandekostnader föreslår utredningen att avdragstaket för att trygga pensionsutfästelser genom en överföring till pensionsstiftelse ska bestämmas av förmögenheten i stiftelsen på kollektiv nivå och utan en kvotering till 80 procent av kapitalunderlaget. Vid en värdenedgång får stiftelsen fyllas på med avdragsrätt upp till en nivå som motsvarar de pensionsutfästelser som tryggas med avdragsrätt. Därutöver föreslås att den så kallade kompletteringsregeln ska få användas även om kostnaden för pensionsutfästelsen överstiger avdragsutrymmet enligt den så kallade huvudregeln och att avdragsutrymmet i båda reglerna kopplas till inkomstbasbeloppet i stället för prisbasbeloppet. Utredningen föreslår även av förenklingsskäl en justering av löneregeln och en kodifiering av praxis vad gäller avdragstidpunkten för tryggandekostnaden. För att uppnå en större neutralitet mellan olika tryggandformer föreslår utredningen att begränsningen i avdragsrätt till den ersättning som erhålls från pensionsstiftelsen vid byte av tryggandeform från stiftelsetryggande inte ska gälla om arbetsgivaren tar ut högsta möjliga ersättning från pensionsstiftelsen för den nya tryggandekostnaden. Av neutralitetsskäl föreslås också att avdragrätten för kostnader att trygga en pensionsutfästelse till den anställdes efterlevande efter att den anställde dött utvidgas till att även omfatta andra tryggandeformer än pensionsförsäkring. För att underlätta rationaliseringar föreslås ett tillägg i reglerna om avdrag för en ersättning som lämnas vid ett övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser som gör det möjligt att under vissa förutsättningar överföra ansvaret för en pensionsutfästelse på en arbetsgivare till vilken det överlåtande företaget får ge koncernbidrag med avdragsrätt utan att en näringsverksamhet förs över. Avdragsreglerna föreslås även bli kompletterade med en bestämmelse som gör det möjligt att trygga pensionsutfästelser till lokalt anställd personal i en näringsverksamhet i utlandet vilken beskattas i Sverige om vissa förutsättningar är uppfyllda. Utredningen föreslår därutöver att avtappningsreglerna avseende disponibla pensionsbelopp tas bort.

Översynen av skattereglerna avseende tryggande av pensionsutfästelser har även gett upphov till vissa ändringsförslag i tryggandelagen. I syfte att uppnå en bättre överensstämmelse mellan inkomstskattelagen och tryggandelagen föreslår utredningen att begreppet pensionsreserv i tryggandelagen anpassas till skattereglerna och att bestämmelser om hur pensionsreserven ska värderas endast ska finnas i tryggandelagen. För att göra tryggandelagen mer neutral när det gäller tryggandeformer föreslås att även pensionsutfästelser till personer med ett bestämmande inflytande över företaget ska få tryggas i balansräkningen under förutsättning att det föreligger en kreditförsäkring. Detsamma föreslås gälla för arbetsgivare som enligt gällande rätt endast får trygga pensionsutfästelser enligt allmän pensionsplan i balansräkningen. Vidare klargörs att det även civilrättsligt ska kunna gå att byta tryggandeform från tryggande i pensionsstiftelse till en redovisning i balansräkning avseende pensionsutfästelser som följer av en allmän pensionsplan. I syfte att anpassa tryggandelagen till rådande förhållanden på arbetsmarkanden föreslås en utvidgning av definitionen av allmän pensionsplan till att även omfatta avgiftsbaserade pensionsplaner. Samtidigt klargörs att avgiftsbaserade pensionsutfästelser omfattas av lagen endast om arbetsgivaren minst granterar avgifterna. Reglerna om värdering av pensionsutfästelser tas in i tryggandelagen. Finansinspektionens förseskriftsrätt ersätts med en rätt att utfärda verkställighetsföreskrifter. Ändringsförslag avseende tryggandelagen syftar även till att anpassa terminologin till vad som gäller på redovisningsområdet och att modernisera språket. I övrigt föreslås vissa bestämmelser som är avsedda att förstärka skyddet för pensionsborgenärer som är destinatärer i gemensamma pensionsstiftelser och ge utökade befogenheter för tillsynsmyndigheten att vid behov ingripa.

Livförsäkringsföretagens beskattning

Livförsäkringsföretag beskattas i dag i princip schablonmässigt med avkastningsskatt. Enligt utredningens uppfattning kan det emellertid ifrågasättas om det inte vore principiellt mer riktigt, i en miljö där associations- och näringsrätten medför att hela företagsvinsten kan bli föremål för utdelning till delägarna, att hela vinsten beskattas konventionellt. Utredningen anser att det vore särskilt angeläget att säkerställa att i vart fall vinster som i vinstutdelande livförsäkringsföretag uppkommer i förvaltningen av livförsäkringar som försäkringstagarna står den finansiella risken för beskattas konventionellt. Av skäl som närmare utvecklas i det följande har utredningen emellertid valt att avstå från att lägga fram några förslag. Utredningen har i stället valt att föreslå att frågan om livförsäkringsföretagens beskattning ska tas upp inom ramen för en ny utredning.

» Om Sören Öman