AD 2019 nr 12

Parterna har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande.

Revisorsgruppen

C.S. är fortfarande hälftenägare till Revisorsgruppen. Hans anställning som verkställande direktör där omfattas inte av anställningsskyddslagen. Parterna har inte avtalat om någon uppsägningstid för C.S. varför han har en skälig uppsägningstid.

Det framgår av flera domar från Arbetsdomstolen att delägare i revisionsbyråer är skyldiga att iaktta sex månaders uppsägningstid (se t.ex. AD 2016 nr 14). Enligt Arbetsdomstolens praxis är uppsägningstiden vid arbetsgivares uppsägning av en verkställande direktör, när avtal om något annat saknas, minst sex månader (se t.ex. AD 1989 nr 133 [ NJ ] [ Karnov ] och AD 1991 nr 86 [ NJ ] [ Karnov ]). Inom kontraktsrätten gäller en princip om ömsesidighet. Om utgångspunkten är att arbetsgivaren har att iaktta en uppsägningstid om sex månader, bör motsvarande gälla för den verkställande direktören. Även den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen borde därvid kunna tas som intäkt för att det inte ska föreligga någon skillnad mellan aktieägarna i en situation när någon av dem ska lämna företaget.

En verkställande direktör är en anställd med utpräglad förtroendeställning och som deltar i arbetet med att utforma bolagets strategier, affärsplaner m.m. Han eller hon besitter därmed typiskt sett omfattande kunskap om bolaget och dess företagshemligheter. Arbetsgivaren har därför ett intresse av att en verkställande direktör inte inom kort tid kan lämna sin anställning och stå fri att röja och utnyttja vad han eller hon känner till om arbetsgivarens verksamhet, exempelvis genom att bedriva konkurrerande verksamhet. I Svenskt Näringslivs ”Vägledning avseende ersättningar till VD och ledande befattningshavare” (september 2006) anges att det ”är i anställningskontrakt ofta angivet att sex månader utgör en ömsesidig uppsägningstid men att vid uppsägning från bolagets sida utges ytterligare x månaders lön i form av avgångsvederlag”.

C.S. har kunnat avstå från den uppsägningstid Revisorsgruppen har haft att iaktta men inte från den uppsägningstid han själv varit förpliktad att iaktta.

Mot bakgrund av ovanstående är en ömsesidig uppsägningstid om sex månader skälig. C.S. ska därför anses vara anställd hos Revisorsgruppen till och med den 11 juni 2019.

C.S. har under uppsägningstiden en lojalitetsplikt, vilken inkluderar en skyldighet att inte konkurrera med Revisorsgruppen. C.S. har sedan november 2018 planerat att bedriva en med Revisorsgruppen konkurrerande verksamhet. Han förde diskussioner med två andra anställda hos Revisorsgruppen om att de tillsammans skulle lämna Revisorsgruppen och då ta med sig ett stort antal av Revisorsgruppens kunder. Han har sedan försökt värva Revisorsgruppens kunder och han hade redan vid årsskiftet lyckats få ett tjugotal av dessa att välja honom som revisor i stället för Revisorsgruppen, vilket uppskattas medföra att Revisorsgruppen kommer att förlora nästan fem miljoner kronor per år. Därefter har han registrerats som revisor i ca 40 ytterligare bolag.

Den konkurrerande verksamhet, som C.S. bedriver under sin uppsägningstid, medför skada för Revisorsgruppen. Vid en sammanvägning av C.S:s intresse av att bedriva sin konkurrerande verksamhet med Revisorsgruppens kunder och Revisorsgruppens intresse av att inte lida skada, måste utan vidare anses att Revisorsgruppens intresse väger tyngre. Det finns inget intresse för C.S. att under sin uppsägningstid bedriva med Revisorsgruppen konkurrerande verksamhet. Det gäller även de uppdrag där han är personvald revisor i egen regi. Han är endast i mindre omfattning personvald revisor. Revisorsgruppen har erbjudit honom att sköta sina personvalda uppdrag hos Revisorsgruppen men han har inte velat acceptera detta förslag. Det är av vikt för Revisorsgruppen att C.S. vid vite förbjuds att bedriva med Revisorsgruppen konkurrerande verksamhet under uppsägningstiden. Mot bakgrund av det betydande värde som står på spel och då C.S. aktivt värvar kunder från Revisorsgruppen bör vitet bestämmas till två miljoner kronor.

C.S.

Det är riktigt att han fortfarande är hälftenägare i Revisorsgruppen. Det är också riktigt att hans anställning som verkställande direktör där inte omfattas av anställningsskyddslagen och att parterna inte har avtalat om någon uppsägningstid för honom, varför han har en skälig uppsägningstid. Han har själv förklarat att han avstår från uppsägningstid från sin sida.

Mot bakgrund av att uppsägningstid främst är till för att säkerställa arbetstagarens rätt till ekonomiskt skydd och då det inte finns någon branschpraxis eller obligationsrättslig princip om ömsesidig bundenhet gällande uppsägningstidens längd, är en skälig uppsägningstid för honom som arbetstagare i den nu aktuella situationen, där han själv sagt upp sin anställning, inte längre än den tid som redan förflutit. I realiteten har han endast varit verkställande direktör under år 2018 fram till tiden för Revisorsgruppens uppsägning av honom. Revisorsgruppen har under minst en månad innan Revisorsgruppen sade upp honom varit medveten om att han önskade lämna bolaget. Det har inte funnits någon berättigad förväntan om att han skulle utföra arbetsuppgifter som verkställande direktör under någon uppsägningstid, varför Revisorsgruppen inte har rätt till någon viss omställningstid. Eftersom omständigheterna i Arbetsdomstolens dom, AD 2016 nr 14, var annorlunda än i nu aktuellt fall, kan ledning inte hämtas från den domen.

Anställningsförhållandet mellan honom och Revisorsgruppen har upphört. Revisorsgruppen har inte betalat någon lön till honom för januari 2019 och har inte heller begärt in någon tidredovisning för fakturering i Revisorsgruppens namn. Detta tyder på att även Revisorsgruppen anser att anställningsförhållandet har upphört. Eftersom anställningsförhållandet har upphört har han inte längre någon lojalitetsplikt mot Revisorsgruppen.

För det fall anställningsförhållandet inte upphört, har han inte avtalat om lojalitetsplikt eller konkurrensklausul med Revisorsgruppen. Någon lojalitetsplikt gäller därför inte heller på den grunden för honom.

Han har i vart fall inte förfarit illojalt mot Revisorsgruppen. Han har inte agerat i syfte att få Revisorsgruppens kunder att övergå till någon av honom nystartad och konkurrerande verksamhet innan han sades upp av Revisorsgruppen. Han har inte heller efter uppsägningen försökt få kunder eller andra anställda i Revisorsgruppen att lämna Revisorsgruppen. Att enskilda kunder hos Revisorsgruppen bytt revisor till honom, efter det att de fått kännedom om att han lämnat Revisorsgruppen, är inte något som han initierat, påverkat eller uppmuntrat.

T.J. och han hade i vart fall sedan sommaren 2018 haft olika visioner om Revisorsgruppens framtid. Redan i november 2018 meddelade C.S. till T.J. att han ville lämna Revisorsgruppen. Revisorsgruppen sade upp honom den 11 december 2018. Han fråntogs då tillgång till Revisorsgruppens server och till dess fysiska lokaler. Han kunde därför inte fullfölja sina åtaganden som revisor och som verkställande direktör. Eftersom han inte visste hur Revisorsgruppens kunder, särskild de som han var utsedd till revisor för, hade informerats, ansåg han sig tvungen att meddela dem att hans engagemang, bl.a. anställningen, upphört. Han lämnade därvid endast information om att engagemanget hade upphört och om hans nya kontaktuppgifter. En vecka efter Revisorsgruppens uppsägning började kunder höra av sig till honom med anledning av att Revisorsgruppen skickat in ändringsanmälningar till Bolagsverket i vilka han bytts ut som revisor i de bolag som han stod som huvudansvarig revisor. Han sade sedan själv upp sig den 19 december 2018. Dagen därefter påbörjade han arbetet med att registrera ett bolag vid namn S. Revision AB, vilket var en naturlig åtgärd eftersom han blivit uppsagd och utestängd. Han skickade e-postmeddelanden till de kunder som han haft kontakt med och där han fortfarande var registrerad som huvudansvarig revisor, varvid han meddelade dessa att han lämnat Revisorsgruppen och gav dessa information om var de kunde nå honom. Hans ageranden mot kunderna var i enlighet med rekommendation från föreningsjuristen på branschorganisationen FAR. Hans planer är att i framtiden driva en egen revisionsbyrå. Han har inte förhyrt något lokal. F-skattsedel erhölls först den 16 januari 2019. Han har inte utfört något arbete i detta bolag som skulle kunna anses vara av konkurrerande karaktär med Revisorsgruppens verksamhet.

Yrkat vite är i vart fall för högt. Som skäligt vite vitsordas 100 000 kr.