AD 2018 nr 78

Bakgrund och tvisten

Bolaget, som är ett lettiskt byggbolag, tecknade ett s.k. hängavtal till byggavtalet år 2011. Avtalet ingicks frivilligt, utan stridsåtgärder. Av hängavtalet framgår att tvister hänförliga till avtalet ska avgöras med tillämpning av svensk rätt.

Under första halvåret 2016 utförde bolaget, som underentreprenör, byggnadsarbeten på byggprojektet kvarteret Alnen i Linköping. Bolaget utförde arbetet med egna anställda, vilka hade hemvist i Lettland. Under sommaren 2016 inledde förbundet ett granskningsärende avseende de anställningsvillkor som tillämpades av bolaget för arbetstagarna på den aktuella arbetsplatsen. Förbundet hade inga medlemmar bland arbetstagarna.

Enligt förbundet fick det av bolaget del av listor med uppgifter över vilka arbetstagare hos bolaget som arbetat på projektet, vilken timlön de haft och när de arbetat. Enligt förbundet visar detta material att bolaget inte följt byggavtalet på flera punkter, däribland lönebestämmelserna.

Bolaget har gjort gällande att det fullföljt sina förpliktelser gentemot arbetstagarna enligt de villkor som gällde mellan bolaget och arbetstagarna och att bolaget följt de regler som följer av lettisk rätt, t.ex. avseende olika tillstånd och intyg, socialförsäkringsreglering och skatteregler. Enligt bolaget har arbetstagarna inte haft några invändningar mot de löner och ersättningar som de fått för sitt arbete på den aktuella arbetsplatsen och de har skriftligen förklarat att de inte har några klagomål eller krav med anledning av det utförda arbetet. Bolaget har poängterat att utöver lön betalade bolaget bl.a. resorna till och från arbetet i Sverige, bostad i Sverige, dagliga resor till och från arbetsplatsen och traktamente.

Bolaget har medgett att det genom hängavtalet varit skyldigt att tillämpa bestämmelserna i byggavtalet, men invänt att det material, som enligt förbundet visar att bolaget inte följt kollektivavtalets regler, inte härrör från bolaget och att bolaget inte brutit mot bestämmelser i byggavtalet på sätt förbundet har gjort gällande.

Mellan parterna är tvistigt om bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att

– inte tillämpa byggavtalets regler om prestationslön och lokal löneförhandling,

– inte betala avtalsenlig timlön, ob-ersättning och övertidsersättning,

– inte följa byggavtalets regler om arbetstid,

– inte löpande lämna granskningsuppgifter till förbundet, och

– inte lämna lönespecifikationer till arbetstagarna i anslutning till utbetald lön.

Därutöver är det tvistigt om bolaget brutit mot sin förhandlingsskyldighet.

Har bolaget underlåtit att tillämpa byggavtalets regler om prestationslön som huvudlöneform och löneförhandling?

Av § 3 punkten 2.2.1 i byggavtalet framgår att prestationslön är huvudlöneform vid bl.a. trä-, betong- och mureriarbeten (TBM-arbeten). Vidare följer av § 3 punkten 3 – om gemensamma bestämmelser vid prestationslön – att arbetsgivaren, vid en arbetsplats där arbetena i sin helhet beräknas överstiga 900 timmar, ska kalla förbundets lokalavdelning till lokal löneförhandling.

Det har inte ifrågasatts att bolagets arbeten vid arbetsplatsen kvarteret Alnen avsåg TBM-arbeten och att de beräknades överstiga 900 timmar. Bolaget var därmed skyldigt att tillämpa byggavtalets regler om prestationslön. Av dessa följer en skyldighet att kalla till lokal löneförhandling.

Bolaget har uppgett följande. Bolaget lämnade viss information om arbetena till ombudsmannen M.B. innan arbetena påbörjades. Bolagets platschef och M.B. träffades i januari 2016. De kom då överens om löner, arbetstider och arbetsvillkor.

Enligt förbundet har det inte träffats någon löneöverenskommelse.

M.B. har i förhör uppgett bl.a. följande. Han fick kännedom om bolaget genom att arbetsplatsen där bolaget utförde arbeten var belägen mitt emot förbundets lokaler i Linköping. Han noterade, sent våren eller tidigt sommaren 2016, att det ofta arbetades sent på kvällen och på helger. Han bestämde sig därför för att inleda ett granskningsärende. Han sökte i förbundets rapporteringssystem för granskningsunderlag – underlag som ska ges in av arbetsgivarna – men där fanns inga uppgifter från bolaget. Han bestämde sig därför för att göra ett besök på arbetsplatsen. Han har inte löneförhandlat eller överenskommit om tidlön med bolaget och såvitt han känner till har inte heller någon annan hos förbundet gjort det.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Bolaget har uppgett att dess platschef har löneförhandlat med ombudsmannen M.B. Denne har förnekat att han löneförhandlat med bolaget och uppgett att ingen annan hos förbundet heller har gjort det, såvitt han vet. Arbetsdomstolen noterar att om en förhandling hade skett och en löneöverenskommelse träffats borde en sådan överenskommelse skett i skriftlig form, t.ex. i ett förhandlingsprotokoll. Något skriftlig bevisning i denna del har inte åberopats av bolaget.

Arbetsdomstolen finner, med beaktande av dessa omständigheter, att förbundet har visat att bolaget inte tillämpat byggavtalets regler om prestationslön som huvudlöneform och därvid inte kallat till lokal löneförhandling.

Har bolaget betalat lägre timlön, ob-ersättning och övertidsersättning än som följer av byggavtalet?

Tillämplig timlön enligt byggavtalet

I § 3 punkten 3.1.2.3 i byggavtalet anges att om överenskommelse om prestationslön inte träffas ska arbetsgivaren tillämpa den centralt fastställda utbetalningsnivån på orten för berörd arbetstagare.

Förbundet har gjort gällande att utbetalningsnivån för Linköping under aktuell period år 2016 var 179 kr per timme och att bolaget därmed, gentemot förbundet, åtagit sig att betala en timlön med detta belopp till arbetstagare som är yrkesarbetare. Bolaget har inte invänt mot lönebeloppets storlek i sig.

Har arbetstagarna fått lägre timlön än som följer av byggavtalet?

Förbundet har påstått att bolaget till 20 av arbetstagarna betalade en för låg lön åtminstone för viss tid de var och en utförde arbete perioden januari–maj 2016. Till stöd för detta har förbundet åberopat listor som förbundet uppgett att bolaget lämnat till förbundets lokalavdelning med anledning av det granskningsärende som M.B. inledde. I listorna – en för var månad – anges i tabellform arbetstagarnas namn, vilken timlön de haft och när de arbetat, vilka dagar och vilka tider.

Bolaget har invänt att det inte betalat löner i strid med byggavtalet och att de listor som förbundet åberopat till stöd för sitt påstående inte härrör från bolaget. Bolaget har anfört bl.a. följande. De listor med tabeller med uppgifter om arbetad tid och löner m.m. som förbundet har åberopat har inte undertecknats eller lämnats ut av bolaget eller dess ställföreträdare. Domstolen kan därför inte utgå från dessa uppgifter vid sin prövning. Tillförlitliga uppgifter om arbetad tid hade kunnat tas fram ur inpasseringssystemet på arbetsplatsen, till vilket arbetstagarna hade personliga ID06-kort.

M.B. har i förhöret med honom uppgett bl.a. följande. Vid sitt besök på arbetsplatsen samtalade han med två personer, varav en företrädde bolaget och den andre dess uppdragsgivare. Han begärde att få se dokumentation över arbetstider och övertidsarbete på arbetsplatsen och fick därefter uppgifter skickade till sig via mejl. Första gången angavs inte arbetstagarnas timlön, men när han fick listorna på nytt hade bolaget lagt till timlönen för varje anställd.

Förbundet har åberopat två mejl av den 7 juli 2016 skickade från bolagets adress btk@btkbuve.com till M.B. och ett mejl skickat samma dag från M.B. till samma mejladress. Inget av mejlen från bolaget är undertecknat med namn.

I det första mejlet, skickat kl. 07.35, anges att till mejlet är bilagt ”our working hours timesheet regarding the project: Kv Alnen, Linkoping”. Enligt förbundet fanns bilagt en excelfil med uppgifter avseende maj 2016, som också getts in till domstolen.

I mejlet från M.B. anges följande.

Som svar skickades från bolagets mejladress, kl. 15.24, den andra mejlet vari anges följande.

Enligt förbundet fanns bifogat en likadan excelfil som tidigare, men med en ytterligare kolumn för timlöner.

M.B:s uppgifter om hur mejlen kommit förbundet tillhanda bekräftas alltså av den skriftliga bevisningen. Arbetsdomstolen finner utrett att mejlen sänts från bolaget och finner inte anledning att ifrågasätta M.B:s uppgifter att listorna med tabeller i fråga bifogades mejlen.

Arbetsdomstolen finner utrett att M.B. har mottagit listorna med tabellerna i fråga från bolagets mejladress kort tid efter att han besökt arbetsplatsen och bett bolagets representant där om löneuppgifter. Oavsett vem inom bolaget som har översänt uppgifterna saknas det skäl att utgå från annat än att de härrör från bolaget. Det bör för övrigt noteras att bolaget inte har presenterat någon egen sammanställning av arbetad tid och utbetalda löner, trots att det måste förfoga över sådana uppgifter. Arbetsdomstolen finner därmed att de åberopade listorna med tabeller kan läggas till grund för domstolens prövning.

Av listorna framgår att bolaget uppgett att timlöner har betalats till de aktuella 20 arbetstagarna, under den aktuella perioden, i ett spann mellan 5,35–15,20 euro. Vid en valutakurs om 1 euro lika med 9,5 SEK, innebär det timlöner i spannet 51–145 kr. Bolaget har inte invänt mot valutakursen i sig.

Förbundet har vid sin beräkning av vilken förtjänst som bolaget gjort genom att inte betala avtalsenliga löner utgått från att arbetstagarna tillhört kategorin ”övriga arbetstagare 1” som har rätt till lön med fördelningstalet 0,88, dvs. med 88 procent av lönen till en yrkesarbetare med fördelningstalet 1. Den avtalsenliga timlönen skulle då vara 157,52 kr (179 kr x 0,88). Det kan då konstateras att timlöner om 5,35–15,20 euro (ca 51–145 kr) är alltför låga.

Bolaget har alltså betalat lägre timlön till de 20 arbetstagarna, än som följer av byggavtalets bestämmelser.

Har bolaget underlåtit att betala ob-ersättning och övertidsersättning?

I § 2 punkten 5 respektive § 2 punkten 6 i byggavtalet finns regler om vilken ersättning som ska utgå för arbete på obekväm arbetstid (ob-ersättning) och på övertid (övertidsersättning).

Förbundet har påstått att bolaget inte har betalat ob-ersättning och övertidsersättning enligt byggavtalet. Bolaget har tillbakavisat detta och anfört att avtalsenliga ersättningar har betalats.

Av de listor som förbundet åberopat, och som Arbetsdomstolen bedömt ska ligga till grund för bedömningen, framgår att flera av de 20 arbetstagarna arbetat på obekväm arbetstid och mer än 40 timmar per vecka. Av byggavtalets regler följer då en skyldighet att betala både ob-ersättning och övertidsersättning.

Mot bakgrund av att bolaget till flertalet av arbetstagarna inte har betalat avtalsenlig timlön framstår det som mindre sannolikt att ob-ersättning och övertidsersättning skulle ha utgått med rätt procentsatser beräknat på den avtalsenliga timlönen. Arbetsdomstolen kan dock konstatera att förbundet inte har åberopat någon utredning som särskilt belyser frågorna om ob-ersättning och övertidsersättning har betalats. Det har till exempel inte lagts fram några lönespecifikationer eller liknande. Förhöret med M.B. har inte heller bidragit med specifika uppgifter i denna del.

Enligt Arbetsdomstolens mening har förbundet inte uppfyllt sin bevisbörda för påståendet att bolaget inte betalat avtalsenlig ob- och övertidsersättning.

Har bolaget agerat i strid med byggavtalets arbetstidsregler?

I § 2 i byggavtalet finns regler om arbetstid. Av dessa följer bl.a. att ordinarie arbetstid är 40 timmar per helgfri vecka och att den ordinarie arbetstiden är åtta timmar per dag måndag t.o.m. fredag klockan 06.45–16.00. Genom skriftlig överenskommelse med en representant för arbetslaget kan arbetstiden förläggas på annat sätt under tiden måndag t.o.m. söndag med början tidigast klockan 05.00 och slut senast 22.00.

Det framgår av de åberopade tabellerna att arbetstagare har arbetat efter kl. 16.00 samt i viss utsträckning även på lördagar och helgdagar, betydligt mer än åtta timmar per dag och mer än 40 timmar per vecka. Arbetstidsförläggningen har enligt byggavtalets regler förutsatt en skriftlig överenskommelse med en representant för arbetslaget. Bolaget har inte påstått att det träffats någon sådan överenskommelse. Som domstolen redan har konstaterat är det inte heller utrett, som bolaget har påstått, att någon överenskommelse slutits i januari 2016 mellan bolaget och förbundet, genom M.B., om bl.a. arbetstidens förläggning.

Arbetsdomstolen finner således visat att bolaget inte följt byggavtalets regler om ordinarie arbetstid och om arbetstidens förläggning.

Har bolaget underlåtit att lämna granskningsuppgifter?

Enligt § 3 punkten 10 äger lokalavdelning rätt att fortlöpande granska att arbetstagare får avtalsenlig lön. En arbetsgivare ska varannan månad se till att förbundet får tillgång till vissa i bestämmelsen angivna granskningsuppgifter.

Förbundet har påstått att bolaget över huvud taget inte lämnat granskningsuppgifter till förbundet. Bolaget har invänt att de uppgifter som ska lämnas har lämnats, dels via förbundets webbformulär, dels genom att uppgifter överlämnats till M.B.

Som redan redovisats har M.B omvittnat att han, i förbundets rapporteringssystem för granskningsunderlag, sökte efter inrapporterade uppgifter från bolaget, men att det inte fanns några sådana. Domstolen har inte skäl att ifrågasätta hans uppgifter, särskilt med beaktande av att han uppgett att bristen på uppgifter var en orsak till att han bestämde sig för att besöka arbetsplatsen. Bolaget har dock uppgett att det har lämnat granskningsuppgifter i webbformulär. Det har åberopat utskrifter, vari finns uppgifter om bl.a. löner, och uppgett att utskrifterna avser till förbundet inrapporterade uppgifter. M.B har uppgett att dessa utskrifter inte ser ut som utdrag ur förbundets rapporteringssystem. Arbetsdomstolen finner inte anledning att betvivla M.B:s uppgifter.

Slutsatsen av det anförda är att Arbetsdomstolen finner utrett att bolaget inte i förbundets digitala system eller på annat sätt löpande lämnat sådana uppgifter som följer av avtalsbestämmelsen i fråga.

När det gäller de uppgifter som bolaget överlämnat till M.B. har det framgått att de inte varit sådana lönegranskningsuppgifter som arbetsgivaren enligt avtalet ska lämna självmant varannan månad. Det har varit fråga om handlingar som M.B. har begärt för den särskilda granskning av bolaget som han hade påbörjat.

Bolaget har alltså inte löpande lämna granskningsuppgifter till förbundet, på sätt som anges i byggavtalet.

Har bolaget underlåtit att lämna lönespecifikationer?

Enligt § 7 punkten 2 i byggavtalet ska varje arbetstagare i anslutning till avlöningsdagen för varje löneperiod få en lönespecifikation med uppgifter om avlöningsdag, lönebelopp antal arbetstimmar/arbetsdagar samt löneavdrag.

Förbundet har gjort gällande att bolaget inte har lämnat lönespecifikationer till arbetstagarna i anslutning till utbetald lön. Bolaget har invänt att varje arbetstagare har fått ett årsbesked avseende sin lön i enlighet med vad som är brukligt i Lettland och att de arbetstagare som har begärt det har fått en lönespecifikation varje månad samt att månadsuppgifter har skickats till den lettiska skattemyndigheten.

Bolagets uppgifter måste anses innebära att det vidgått att det inte gett alla arbetstagarna lönespecifikationer i samband med utbetalning av lönen till arbetstagarna. Bolaget har således inte följt avtalsbestämmelsen i fråga.

Har bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten?

Förbundet har gjort gällande att bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten som följer av 10 § medbestämmandelagen och har anfört sammanfattningsvis följande. Den 11 augusti 2016 skickades en förhandlingsframställning till bolaget. Bolaget inställde sig till förhandling den 7 september 2016, vilken ajournerades på bolagets begäran. Efter att två gånger ha senarelagt den fortsatta förhandlingen lämnade bolaget slutligen återbud till det överenskomna förhandlingstillfället den 31 oktober 2016. Den 11 november 2016 meddelade bolaget att det återkallat fullmakten för sitt ombud. Bolaget återkom inte med förslag till nytt förhandlingstillfälle. Sedan förbundets lokalavdelning frånträtt förhandlingen och förbundet kallat till central förhandling inställde sig bolaget till förhandling den 5 januari 2017, vilken ajournerades på bolagets begäran. Bolaget inställde sig inte till fortsatt förhandling den 26 januari 2017. Bolagets agerande innebär att det gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran på såväl lokal som central nivå.

Bolaget har medgett att det gått till på det sätt som förbundet har beskrivit.

Arbetsdomstolen kan konstatera att bolaget varit skyldigt att tvisteförhandla enligt byggavtalets förhandlingsordning. Förbundet har dock gjort gällande att bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 10 § medbestämmandelagen. Av den bestämmelsen följer en rätt till förhandling för en arbetstagarorganisation med en arbetsgivare i en fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och en medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Bolaget har inte anfört att just 10 § medbestämmandelagen inte skulle ha varit tillämplig, utan invänt att bolaget har varit förhindrat att fullfölja förhandlingarna på grund av ekonomiska svårigheter samt sjukdom hos såväl ställföreträdaren som ombudet.

Arbetsdomstolen finner inte anledning att betvivla att bolagets ekonomiska svårigheter och ställföreträdarens sjukdom har försvårat för bolaget att inställa sig till förhandlingarna. Det har dock kunnat krävas av bolaget att under den långa tid som förhandlingarna har ajournerats anlita ett ombud i Sverige för att fullgöra sin förhandlingsskyldighet.

Enligt Arbetsdomstolens mening har bolaget genom att inte fullfölja förhandlingarna gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.

Skadeståndsskyldighet för kollektivavtalsbrott

Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte tillämpat byggavtalets regler om prestationslön och om lokal löneförhandling samt om att lämna granskningsuppgifter till förbundet. Domstolen har vidare funnit att bolaget betalat lägre timlöner till arbetstagarna än vad som följer av byggavtalet och inte följt byggavtalets regler om ordinarie arbetstid och dess förläggning och inte heller till alla arbetstagarna lämnat lönespecifikationer i anslutning till utbetald lön.

Förbundet har gjort gällande att bolaget genom hängavtalet har varit förpliktat gentemot förbundet att tillämpa byggavtalet, även såvitt avser att tillämpa avtalets löneregler och andra anställningsvillkor på bolagets arbetstagare på den aktuella arbetsplatsen, som alltså inte var medlemmar i förbundet.

I AD 2010 nr 87 har Arbetsdomstolen uttalat bl.a. följande. I svensk rätt gäller som en allmän princip att en utanförstående arbetstagare – en arbetstagare som inte är fackligt ansluten eller som är medlem i en annan arbetstagarorganisation än den med vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal – inte själv kan grunda någon rätt direkt på det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av. En annan sak är att anställningsavtalet även för utanförstående arbetstagare kan hämta och i praktiken i allmänhet också hämtar sitt innehåll helt eller delvis från det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av. På den svenska arbetsmarknaden gäller alltså i praktiken att en kollektivavtalsbunden arbetsgivare i allmänhet tillämpar kollektivavtalet inom dess sakliga giltighetsområde på samma sätt för arbetstagare som står utanför den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen som för organisationens medlemmar. Såvitt avser utstationerade arbetstagare gäller numera, enligt 5 c § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, att en utstationerad arbetstagare, som inte är bunden av ett träffat kollektivavtal, ändå har rätt till avtalsvillkor i avtalet på visst sätt. I bestämmelsen anges att om en arbetsgivare och en svensk arbetstagarorganisation är bundna av ett kollektivavtal som reglerar villkoren för utstationerade arbetstagare, har en utstationerad arbetstagare som inte är bunden av avtalet rätt till sådana kollektivavtalsvillkor i avtalet som avses i 5 a § i lagen och att detta gäller för den tid som en utstationering pågår eller har pågått och för sådant arbete som kollektivavtalet är tillämpligt på.

När det gäller relationen arbetsgivaren och den avtalsslutande arbetstagarorganisationen har Arbetsdomstolen i sin praxis utgått från att det i regel följer av ett kollektivavtal att arbetsgivaren är rättsligt förpliktad i förhållande till arbetstagarorganisationen att tillämpa kollektivavtalets bestämmelser om anställningsvillkor även i fråga om utanförstående arbetstagare (se t.ex. AD 2014 nr 31 och däri angivna rättsfall). Det har inte framkommit något som ger anledning att anta något annat än att även byggavtalet har denna innebörd.

Enligt Arbetsdomstolens mening har således bolaget genom hängavtalet åtagit sig gentemot förbundet att tillämpa byggavtalets bestämmelser, även såvitt avser att tillämpa lönebestämmelserna och andra anställningsvillkor på de aktuella arbetstagarna. Genom att inte göra det har bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott och ådragit sig skyldighet att betala allmänt skadestånd till förbundet.

Att bolaget har stått för olika kostnader i samband med arbetstagarnas resor till och från Sverige och vistelse här har inte befriat bolaget från skyldigheten att betala timlön på en avtalsenlig nivå.

Jämkning

Bolaget har anfört att om bolaget är skadeståndsskyldigt ska skadeståndet sättas lågt och anfört bl.a. följande. Förbundet har lämnat uppgifter till bl.a. NCC och Skanska om att bolaget inte följer ”svenska regler”. Detta ledde till att bolagets arbetsplats i kvarteret Alnen ”stängdes ner” och att bolaget förlorade ytterligare kontrakt. Detta orsakade bolaget stor ekonomisk skada och bolaget tvingades att upphöra med sin verksamhet.

Förbundet har bl.a. invänt att det har agerat i enlighet med byggavtalets syfte och hänvisat till byggavtalet, bilaga D.

Det är ostridigt att förbundet har lämnat uppgifter om bolaget till bl.a. NCC och att detta medfört negativa verkningar för bolaget. Det har dock inte framkommit att uppgiftslämnandet skulle ha skett i strid med lag eller avtal.

Dessutom har det i målet framgått att de lämnade uppgifterna varit i huvudsak korrekta. Enligt Arbetsdomstolens mening finns ingen grund för jämkning på de av bolaget anförda skälen.

Skadeståndets storlek för att bolaget inte tillämpat byggavtalets löne- och arbetstidsregler

Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte tillämpat byggavtalets regler om prestationslön som huvudlöneform och om lokal löneförhandling, inte betalat avtalsenlig timlön och inte tillämpat byggavtalets regler om arbetstid (yrkande 1–3). Domstolen har dock inte funnit visat att bolaget inte betalat ob-ersättning och övertidsersättning.

Enligt Arbetsdomstolens mening har de kollektivavtalsbrott domstolen här funnit att bolaget gjort sig skyldigt till sådant samband med varandra att ett gemensamt skadeståndsbelopp bör bestämmas för dessa.

Det allmänna skadeståndets uppgift är att, där det är behövligt, effektivt avhålla från avsteg från vad lag och avtal innehåller. En viktig princip har angetts vara att det inte i något fall ska te sig lönsamt för en arbetsgivare att sätta arbetstagarnas rätt åt sidan från vad lag och avtal innehåller (se bl.a. prop. 1975/76:105 [ pdf ||  ] bil. 1 s. 302 [  ]). I enlighet med detta synsätt har Arbetsdomstolen i några fall dömt ut allmänt skadestånd med ett belopp beräknat på den vinst som arbetsgivaren beräknats ha gjort genom en oriktig tillämpning av regler om övertidsersättning (se AD 1982 nr 114 [ NJ ] [ Karnov ] och AD 2001 nr 82). Av domstolens praxis framgår emellertid att även i situationer där det är visat att arbetsgivaren gjort en förtjänst genom en oriktig lag- eller avtalstillämpning måste skadeståndsbedömningen på sedvanligt sätt ske efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i målet (se AD 2009 nr 54).

I AD 2001 nr 82 valde arbetstagarorganisationens medlemmar att inte för egen del kräva den övertidsersättning som de var berättigade till, varför förbundet i det fallet i stället yrkade allmänt skadestånd till förbundet motsvarande den övertidsersättning som rätteligen borde ha betalats till arbetstagarna. Arbetsdomstolen uttalade att förbundets situation i det målet kunde jämföras med den som förelegat om arbetstagarna hade varit utanförstående och att de anställda medlemmarnas inställning i tvistefrågan saknade betydelse för bedömningen av förbundets allmänna intresse av att det ingångna kollektivavtalet skulle upprätthållas.

Enligt Arbetsdomstolens mening råder det inget tvivel om att den fackliga organisationen även i detta fall har haft ett intresse av att arbetsgivaren fullt ut följer avtalet i förhållande till de aktuella arbetstagarna och inte till exempel betalar lägre löner till dessa än vad andra kollektivavtalsbundna arbetsgivare betalar till organisationens medlemmar.

Förbundet har för de ovan angivna kollektivavtalsbrotten yrkat sammantaget 1 300 000 kr och anfört att bolaget gjort en förtjänst om drygt 867 000 kr genom att inte följa byggavtalets regler om timlön samt ob-ersättning och övertidsersättning.

Arbetsdomstolen kan konstatera att bolaget har gjort en betydande besparing genom att till 20 arbetstagare betala en lägre timlön än vad som följer av byggavtalet. Bolagets besparing bör, som förbundet gjort, beräknas med den utgångspunkten att samtliga arbetstagare räknas till den grupp för vilken den avtalsenliga timlönen är 179 kr x 0,88 = 157,52 kr. Utifrån detta beräknar domstolen summan av inbesparad timlön för de 20 arbetstagarna till 603 947 kr. Med tillägg av 13 procent semesterersättning blir besparingen 682 460 kr.

Bolaget har även låtit bli att tillämpa dels byggavtalets grundläggande regler om prestationslön och därmed sammanhängande löneförhandlingsregler, dels avtalets arbetstidsregler. Arbetsdomstolen gör bedömningen att det allmänna skadeståndet – ersättning för den ideella skada som förbundet har åsamkats – för bolagets avtalsbrott i nu behandlade delar bör bestämmas till sammanlagt 750 000 kr.

Skadeståndets storlek för övriga brott mot byggavtalet

Skadeståndet avseende underlåtenhet att lämna granskningsuppgifter

Konstruktionen av byggavtalets lönebestämmelser är sådan att förbundet har ett starkt intresse av att arbetsgivarna uppfyller sin avtalsenliga skyldighet att lämna in granskningsuppgifter. Arbetsdomstolen bestämmer skadeståndsbeloppet till 50 000 kr.

Skadeståndet avseende underlåtenhet att lämna lönespecifikationer

Att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa byggavtalets bestämmelse om att lämna lönespecifikationer till alla arbetstagare i samband med löneutbetalning, bör skäligen medföra skadeståndsskyldighet gentemot förbundet med 20 000 kr.

Skadeståndets storlek för förhandlingsvägran

Bolaget har inställt sig till tvisteförhandlingar med förbundet, men har inte fullföljt förhandlingarna. Det allmänna skadeståndet bör med beaktande av detta bestämmas till skäliga 30 000 kr.

Ränta

Enligt 4 § fjärde stycket räntelagen (1975:635) löper ränta enligt 6 § räntelagen på skadestånd från dagen för delgivning av stämning.

Rättegångskostnader

Förbundet har i huvudsak haft framgång med sin talan. Den del som förbundet har tappat är så begränsad att förbundet bör ha rätt till full ersättning för sina rättegångskostnader. Arbetsdomstolen bedömer att det yrkade beloppet är skäligt.

Handlingar har inkommit efter att huvudförhandlingen avslutats

Handläggningen av ett mål är avslutad i och med att huvudförhandlingen avslutas. Enligt 43 kap. 14 § rättegångsbalken får dock domstolen, om den sedan huvudförhandlingen avslutats finner att det är nödvändigt att komplettera utredningen innan målet avgörs, besluta om fortsatt eller ny huvudförhandling. Är kompletteringen av enkel beskaffenhet får domstolen i stället efter samråd med parterna besluta att utredningen ska inhämtas på annat lämpligt sätt.

Arbetsdomstolen anser inte att de handlingar som bolaget har gett in efter att huvudförhandlingen avslutats medför att det är nödvändigt att återuppta handläggningen av målet för att komplettera utredningen.