AD 2018 nr 4

SPF

Kollektivavtalsreglering – anciennitetslistan och bidding

Tidigare fanns ett gemensamt kollektivavtal för samtliga piloter hos SAS i de skandinaviska länderna. År 2015 ersattes detta avtal av fyra kollektivavtal, nämligen mellan SAS och var och en av pilotföreningarna NSF i Norge, SNF i Norge, DPF i Danmark och SPF i Sverige. För piloter anställda hos SAS i Sverige gäller pilotavtalet träffat av SAS och SPF.

Piloternas olika valmöjligheter och karriärvägar hos SAS styrs av den s.k. anciennitetslistan. Listan finns reglerad i § 19 i pilotavtalet. Där hänvisas till 345 partsavtalet mellan DPF/SPF/SNF och SAS daterat den 13 maj 2015. Avtalen innebär att piloternas anciennitetslista är gemensam för de fyra pilotföreningarna.

Av § 9 i pilotavtalet framgår att piloter anställda hos SAS per den 31 december 2014 är inplacerade på en anciennitetslista efter ”Date of Hire (DOH) efter ursprungligt anställningsdatum som pilot i LIN/SAS/SASComm/Brathens” och att den pilot som har högst anciennitet inplaceras överst. Piloterna placeras alltså på anciennitetslistan efter anställningsdatum hos SAS, inkluderat ursprungsdatum för tidigare pilotanställningar hos flygbolagen Linjeflyg, Braathens och SAS Commuter.

Anciennitetslistan ligger till grund för flera olika beslut. Piloterna har möjlighet att lämna önskemål, ”biddingar”, i fråga om t.ex. bastillhörighet, flygplanstyp och typ av tjänstgöring, såsom långa eller korta flygrutter. Arbetsgivarens beslut i dessa frågor ska ha sin grund i anciennitetslistan. Detta framgår av 345 partsavtalet.

SAS tjänstetilldelning ska ske på grundval av piloternas önskemål som ska ges in till SAS senast den 31 januari. Den av SAS för varje år beslutade tjänstetilldelningen publiceras därefter senast den 1 juli det aktuella året i FDA (Flight Duty Allotment). Detta framgår också av 3–4-5 partsavtalet.

Biddingprocessen kan delas upp i tre delar. Den första delen är piloternas egna önskemål. Den andra delen utgörs av SAS interna hantering. Den tredje och sista delen är SAS tjänstetilldelning för piloterna, som publiceras av SAS i FDA.

Det efterfrågade materialet

Av piloternas skriftliga önskemål, biddingarna, framgår pilotens namn, anställningsnummer, önskemål om Flight captain/flight pilot-position på viss bas och önskemål om Long haul-position.

Uppgifterna om piloternas namn och anställningsnummer har SPF redan tillgång till. Det är de övriga uppgifterna, dvs. vilka önskemål som framställts, som SPF önskat få del av. Dessa uppgifter är av allmän och generell natur. De avser inte uppgifter om piloternas enskilda förhållanden och det kan inte anses vara integritetskränkande att lämna ut uppgifterna.

SAS har brutit mot 19 § medbestämmandelagen

Av informationsplikten i 19 § medbestämmandelagen följer att arbetsgivaren fortlöpande är skyldig att hålla kollektivavtalsmotpart informerad om bl.a. riktlinjerna för personalpolitiken och bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som behövs för att tillvarata medlemmarnas intressen gentemot arbetsgivaren. Detta omfattar bl.a. principer och metoder för rekrytering, urval och befordran samt för omplacering, omskolning och omflyttning av anställda, dvs. sådana uppgifter som SPF begärt av SAS och sammantaget sådana urvalskriterier som den i målet aktuella och i pilotavtalet reglerade anciennitetslistan ligger till grund för.

SPF behöver ta del av piloternas önskemål för att dels kunna kontrollera att SAS följer kollektivavtalet och efterlever anciennitetslistan vid olika befordringar och karriärval, dels för att möjliggöra för SPF att företräda medlemmarna rent allmänt. Som kollektivavtalsbunden organisation har SPF rätt att få ta del av handlingar från SAS som föreningen behöver för att förhandla på ett effektivt sätt. Den av SPF begärda informationen avser inte en viss förhandlingsfråga.

Det är arbetstagarorganisationens uppfattning om vilka handlingar organisationen behöver för att kontrollera att kollektivavtalet efterföljs, som ska vara utgångspunkten vid bedömningen av informationspliktens omfattning. Detta gäller såvida inte arbetsgivaren kan styrka att handlingen saknar intresse (se AD 1982 nr 7 [ NJ ] [ Karnov ]). Arbetstagarorganisationen ska ha samma information som arbetsgivaren. Det är enbart faktiska uppgifter, och inte arbetsgivarens egna överväganden, som SPF haft rätt att ta del av.

SAS har cirka 430 piloter förlagda till Stockholm. SPF har inte möjlighet att på egen hand begära in den efterfrågade informationen direkt från piloterna. Dessutom är det inte säkert att alla piloter skulle skicka in informationen till SPF. SPF behöver få in uppgifterna från samtliga piloter, oavsett om dessa är medlemmar i SPF eller inte. I annat fall uppstår ”luckor” i anciennitetssystemet som omöjliggör kontroll för SPF.

Som redan anförts avser den efterfrågade informationen inte uppgifter om piloternas enskilda förhållanden eller annan sådan information vars utlämnande skulle vara integritetskränkande för piloterna. Ett utlämnade av informationen skulle inte strida mot personuppgiftslagen.

Det bestrids att piloterna inte har gett sitt medgivande till att de efterfrågade uppgifterna lämnas ut till SPF. Såvitt SPF erfarit har SAS nämligen inte ställt den frågan till piloterna.

Tidigare, före år 2015, förevisade SAS piloternas biddingar för SPF. Efter införandet av basvisa avtal upphörde dock detta, men dessförinnan var det praxis mellan parterna att SAS lämnade ut uppgifter om piloternas biddingar till SPF.

Anförda jämkningsskäl

Det är riktigt, som arbetsgivarparterna anfört, att det i protokollet från den centrala tvisteförhandlingen anges att SPF efterfrågat komplett material av bolaget avseende samtliga enskilda piloters önskemål för nya positioner och att det efterfrågade materialet avsåg samtliga piloters anställningsår, kvalifikationer, önskemål om nya positioner, bolagets interna noteringar samt redovisning av ny rollfördelning med därtill publicering. Så var dock inte fallet.

Det interna material och anteckningar som SAS haft som underlag för sitt beslut har SPF inte rätt att ta del av. Själva rollfördelningen publiceras och är alltså tillgänglig för SPF. Det är enbart piloternas egna biddingar som SPF önskat ta del av. SAS har haft alla möjligheter att förevisa de efterfrågade handlingarna. Om det stod klart för SAS först i Arbetsdomstolen att SPF:s talan enbart avsåg piloternas biddingar hade SAS kunnat medge talan för det fall SAS inte hade någon invändning mot SPF:s önskemål.

Sammanfattning av grunderna för talan

SPF har i mars 2016 begärt att SAS ska låta SPF få ta del av de skriftliga ”biddingar” – skriftliga önskemål om val och prioriteringar – som piloter anställda hos SAS i Sverige tidigare samma år gett in till bolaget. SAS har enligt 19 § medbestämmandelagen varit skyldigt att låta SPF få del av den efterfrågade informationen. Då SAS inte låtit SPF få del av informationen har SAS brutit 19 § medbestämmandelagen och är därmed skyldigt att betala allmänt skadestånd till SPF.

Några skäl att jämka ett eventuellt skadestånd finns inte.

Arbetsgivarparterna

Kollektivavtalsregleringen och biddingprocessen

Det SPF anfört om kollektivavtalsregleringen och biddingprocessen är riktigt.

Piloternas önskemål, biddingar, finns i bolagets system Interbid. Behandlingen av uppgifterna är automatiserad. Piloterna har inte gett sitt medgivande till att uppgifterna lämnas ut till SPF eller att SAS informerar föreningen om dem.

De uppgifter som efterfrågades avsåg även piloter som inte var medlemmar i SPF.

SAS har inte brutit mot 19 § medbestämmandelagen

Regleringen i 19 § medbestämmandelagen utgör en del av systemet för arbetstagarsidans medinflytande i frågor som rör arbetsgivarens företagslednings- och arbetsledningsrätt. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att arbetsgivaren enbart är skyldig att lämna information om mera allmänna förhållanden i verksamheten som typiskt sett är av betydelse för arbetstagarsidan för att denna ska kunna följa utvecklingen och bilda sig en uppfattning om utsikterna för framtiden. Uppgifter om t.ex. enskilda arbetstagares personliga förhållanden som inte har samband med någon uppkommen förhandlingsfråga, faller utanför rätten till information.

Syftet med 19 § medbestämmandelagen är att skapa förutsättningar för ett ändamålsenligt utövande av de kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationernas inflytande i arbetsgivarens verksamhet. Syftet är däremot inte att förse en arbetstagarorganisation med handlingar eller uppgifter som ska användas av organisationen vid utredning och ställningstaganden i eventuella rättstvister (se bl.a. AD 1989 nr 94 [ NJ ] [ Karnov ] och AD 1992 nr 16 [ NJ ] [ Karnov ]). Lagrummet tar inte heller sikte på enstaka händelser och beslut, utan den information som avses är av generell natur (AD 2008 nr 76).

Uppgifter som inte avser arbetstagarorganisationens egna medlemmar faller utanför paragrafens tillämpningsområde liksom uppgifter om enskilda arbetstagares personliga förhållanden som inte har samband med någon uppkommen förhandlingsfråga.

De av SPF efterfrågade uppgifterna kan varken enskilt, eller sedda i ett större sammanhang, anses utgöra uppgifter om hur SAS:s verksamhet utvecklas produktionsmässigt eller ekonomiskt. Det är inte heller fråga om uppgifter som rör riktlinjerna för SAS:s personalpolitik. SAS har inte ändrat sin personalpolitik i aktuellt hänseende utan SAS har låtit – och låter alltjämt – anciennitetslistan ligga till grund för befordran och karriärval. SPF har därmed inte behövt uppgifterna för att bedöma SAS:s verksamhet utifrån produktionsmässiga, ekonomiska och personalpolitiska utgångspunkter.

De enskilda piloternas önskemål innehåller uppgifter om personliga förhållanden och sådana omfattas inte av informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen. Uppgifterna är inte harmlösa och det skulle vara ett ingrepp i varje pilots integritet att lämna ut dem.

SPF skulle ha kunnat inhämta uppgifterna från varje pilot eller i vart fall bett om deras samtycke till att bolaget lämnade ut dem. Det har föreningen inte gjort.

SPF har uppgett att syftet med begäran är att föreningen vill kontrollera att SAS efterlever anciennitetslistan vid befordringar och karriärval. SPF vill alltså med det begärda materialet kontrollera att bolaget följer 3–4-5 partsavtalet och lag. Som framgår ovan är de syftena inte sådana som 19 § medbestämmandelagen är tänkta att uppfylla.

Det kan inte vitsordas att det tidigare varit praxis mellan parterna att SAS lämnade ut piloternas biddingar till SPF. Under alla förhållanden saknar den frågan betydelse för den nu aktuella tvistefrågan.

Med beaktande av ovanstående har SAS inte haft någon skyldighet enligt 19 § medbestämmandelagen att lämna ut eller låta SPF ta del av de efterfrågade uppgifterna.

Jämkningsskäl

Jämkningsskäl föreligger eftersom SAS inte medvetet brutit mot bestämmelsen.

Jämkningsskäl föreligger också eftersom SPF:s begäran avsåg materialet avseende hela förfarandet och då SPF, till skillnad mot under tvisteförhandlingarna, nu gör gällande att SAS brutit mot 19 § medbestämmandelagen enbart genom att inte ge SPF delar av materialet, nämligen piloternas biddingar. I vart fall var det inte klart vilken information som SPF efterfrågade.

I början av mars 2016 efterfrågade SPF samtliga SAS:s piloters biddingar, bolagets interna noteringar samt redovisning av ny rollfördelning med därtill gjord publicering. Det var den begäran som SAS avslog. SPF gör numera gällande att föreningen enbart varit intresserad av piloternas biddingar, men den begäran som avslogs avsåg alltså alla de tre delarna i förfarandet. Att så var fallet framgår av protokollet från den centrala tvisteförhandlingen.

Sammanfattning av grunderna för bestridandet

SAS har inte haft någon skyldighet att enligt 19 § medbestämmandelagen lämna ut, eller låta SPF ta del av, de av till SAS från piloterna framställda önskemålen. Det efterfrågade materialet omfattas inte av informationsskyldigheten i bestämmelsen.

För det fall Arbetsdomstolen skulle komma fram till att SAS har brutit mot 19 § medbestämmandelagen, finns det skäl att jämka det allmänna skadeståndet.