AD 2016 nr 52

Några rättsliga utgångspunkter

En arbetstagare som på grund av sjukdom inte kan utföra sina normala arbetsuppgifter har som utgångspunkt inte rätt till lön (se t.ex. AD 1982 nr 55 [ NJ ] [ Karnov ]). I lag och avtal finns bestämmelser som ger arbetstagare rätt till ersättning även om denna på grund av sjukdom inte kan utföra sina arbetsuppgifter. I sjuklönelagen (1991:1047) finns bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön, dvs. lön och andra anställningsförmåner, till sina anställda. Enligt 4 § sjuklönelagen betalas sjuklön ut vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Vid bedömningen av om och i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt ska särskilt beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdomen är helt eller delvis förhindrad att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete. Regler om ersättning vid frånvaro på grund av sjukdom finns också i kollektivavtal. Vidare framgår av Arbetsdomstolens praxis att arbetstagare som på grund av sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga inte kan utföra de arbetsuppgifter denne anställts för att utföra kan vara berättigad till lön om arbetstagaren står till förfogande för annat arbete till vilket det skäligen kan krävas att arbetsgivaren omplacerar arbetstagaren (AD 2006 nr 90, AD 2003 nr 44 och AD 1996 nr 125).

Tvisten

Tvisten gäller vilken ersättning K.N. har rätt till under perioden den 3 november–10 december 2014, dvs. från den dag TUIfly, enligt arbetsgivarparterna, blev underrättad om att flygläkaren genomfört sin utredning och ställt en diagnos fram till Transportstyrelsens beslut.

Enligt arbetsgivarparterna har TUIfly tillämpat följande ordning i en situation där fråga uppkommit om en pilots flygcertifikat ska återkallas till följd av t.ex. sjukdom. Under perioden från att pilotens flygläkare beslutar att piloten tillfälligt inte får flyga till dess att flygläkaren genomfört sin utredning och ställt en diagnos betalar bolaget full lön. För denna period använder bolaget beteckningen att piloten är ”grounded”. Under perioden från det att flygläkarens undersökning är avslutad till dess Transportstyrelsen beslutat om att återkalla flygcertifikatet betalar TUIfly inte lön, utan i stället sjuklön. Arbetsgivarparternas inställning är att piloten under denna period – dvs. efter att flygläkarens utredning är klar och diagnosen är ställd – på grund av sjukdom är förhindrad att arbeta som pilot och använder då beteckningen ”ill”. TUIfly har dock betalat lön under denna period om piloten utfört annat arbete för bolaget. Efter Transportstyrelsens beslut om att återkalla flygcertifikatet betalar bolaget ersättning enligt pilotavtalets § 12 Mom. 4.

Pilotföringen har anfört följande. K.N. har rätt till lön hela perioden från att flygläkaren beslutat att han inte fick flyga fram till Transportstyrelsens beslut. Under hela den perioden har han varit ”grounded”. Att K.N. har rätt till lön följer av pilotavtalet, av ett avtal som TUIfly och Pilotföreningen träffat vid månadsmötet den 2–3 december 2009 och av att TUIfly haft som praxis att betala ut lön i sådana situationer. Han har rätt till lön oavsett om det funnits något annat ledigt arbete som han kunnat omplaceras till. Det har i vart fall funnits arbete som K.N. hade kunnat omplaceras till och han har stått tillförfogande för annat arbete än flygtjänst.

Arbetsgivarparterna har bestritt att en rätt till lön följer av pilotavtalet, att ett avtal träffats vid månadsmötet den 2–3 december 2009 samt att TUIfly haft som praxis att betala ut lön i motsvarande situationer. Vidare har arbetsgivarparterna anfört att det inte funnits något arbete som K.N. kunnat omplaceras till och att han heller inte stått tillförfogande för sådant arbete.

Arbetsdomstolens prövning avser endast om K.N. haft rätt till lön under perioden den 3 november–10 december 2014. Parterna är ense om att K.N. drabbats av en TIA och att han till följd härav under denna aktuella period var förhindrad att utföra flygtjänst, dvs. det huvudsakliga arbete som han var anställd för att utföra. Han har således på grund av sjukdomen varit förhindrad att utföra sitt vanliga arbete. Arbetsdomstolen kommer därför att pröva om K.N. haft rätt till lön

1) enligt pilotavtalet,

2) enligt ett avtal som TUIfly och Pilotföreningen ska ha träffat vid månadsmötet den 2–3 december 2009,

3) till följd av att TUIfly haft som praxis att betala ut lön i sådana situationer eller

4) därför att TUIfly borde ha erbjudit K.N. annat arbete.

Ger pilotavtalets § 12 Mom. 3 c och Mom. 4 K.N. rätt till lön?

Arbetsgivarparterna och Pilotföreningen är oense om huruvida pilotavtalets § 12 Mom. 3 c och Mom. 4 berättigar K.N. till lön under perioden den 3 november–10 december 2014. Arbetsgivarparterna menar att § 12 inte behandlar lön annat än för perioden efter Transportstyrelsens beslut att återkalla certifikat. Pilotföreningen menar att paragrafen behandlar lön och att lön enligt bestämmelserna ska utgå redan från den tidpunkt då en pilot är ”grounded”.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Enligt § 12 Mom. 4 första stycket upphör anställningen för en tillsvidareanställd pilot som förlorar sitt certifikat efter sex månader från den första i månaden efter det att vederbörande myndighet skickat skriftligt beslut i frågan. Av tredje stycket samma paragraf framgår att piloten erhåller full lön under dessa sex månader. Det framgår således otvetydigt av ordalydelsen att en pilot som förlorat sitt certifikat har en rätt till lön från det att Transportstyrelsen fattat sitt beslut till dess att anställningen sex månader senare upphör. Bestämmelsen regler således pilotens rätt till lön för tiden efter Transportstyrelsen beslut och inte tiden dessförinnan.

Av första meningen i § 12 Mom. 3 framgår att försäkringens kapitalbelopp om max 2 000 000 kr ska utbetalas om samtliga i Mom. 3 angivna punkter är uppfyllda. Av punkten c i Mom. 3 framgår att en pilot kan åberopa försäkringsavtalet den dag då luftfartsmyndigheten fattat beslut alternativt, om den anställde under tiden fram till beslutsdatum utan avbrott varit förhindrad på grund av sjukdomen att utföra den tjänst som certifikatet avser, från den dag då tidsperioden började. Enligt Arbetsdomstolen står det mot bakgrund av ordalydelsen i första meningen i § 12 Mom. 3 klart att hela bestämmelsen reglerar när försäkringens kapitalbelopp ska utbetalas. Ordalydelsen i Mom. 3 c talar inte för något annat. Lön nämns över huvud taget inte § 12 Mom. 3.

Pilotföreningen har inte framfört något om vad som förevarit vid avtalsförhandlingarna eller att praxis skulle utvisa att parterna haft någon annan avtalsavsikt vid avtalets slutande än den ordalydelsen talar för. Sammantaget kommer Arbetsdomstolen till slutsatsen att varken § 12 Mom. 3 c eller Mom. 4 berättigar K.N. till lön under perioden den 3 november–10 december 2014.

Utgör mötesprotokollet den 2–3 december 2009 ett avtal?

Enligt 23 § medbestämmandelagen avses med kollektivavtal ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i justerat protokoll (23 § andra stycket). Även om de yttre förutsättningarna i 23 § medbestämmandelagen är uppfyllda finns fall där en handling ändå inte ansetts utgöra ett kollektivavtal. En avgörande fråga är då om parterna gett uttryck för en avtalsavsikt, dvs. en avsikt att binda sig rättsligt (se t.ex. AD 2005 nr 25).

Pilotföreningen har gjort gällande att punkten 7 i mötesprotokollet av den 2–3 december 2009 utgör ett kollektivavtal. Enligt arbetsgivarparterna är så inte fallet.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Mötesprotokollet av den 2–3 december 2009 är inte utformat på ett sådant sätt som är brukligt när parterna avser att träffa bindande avtal. I protokollet finns ingen rubrik som anger att det träffats ett avtal eller en överenskommelse och formen i övrigt påminner mer om mötesanteckningar där det anförts vad respektive part har haft att säga i olika frågor. Mot bakgrund härav talar, enligt Arbetsdomstolens mening, mötesprotokollets utformning för att parterna inte haft för avsikt att ingå avtal i och med undertecknandet av mötesprotokollet.

C.H. var förhandlingschef vid bolaget under åren 2012–2015 och representerade under denna tid TUIfly vid månadsmöten. Hon deltog således inte vid mötet i december 2009 men har i förhör berättat att mötesprotokollen under hennes tid till formen liknade mötesprotokollet från den 2–3 december 2009. Hon har vidare berättat att under hennes tid som förhandlingschef var bolaget noga med att överenskommelser och avtal skulle ske i ett separat dokument samt Pilotföreningen gjorde aldrig gällande att mötesprotokollet från den 2–3 december 2009 utgör ett avtal mellan parterna eller ens hänvisat till det trots att de aktuella frågorna varit uppe. I målet har inte lagts fram någon utredning som motsäger C.H:s uppgifter. Arbetsdomstolen finner mot bakgrund av det anförda att även C.H:s uppgifter talar för att parternas avsikt inte var att träffa något kollektivavtal vid månadsmötet den 2–3 december 2009.

Pilotföreningen har gjort gällande att överenskommelsen av den 29 juni 2015 talar för att mötesprotokollet den 2–3 december 2009 utgör ett kollektivavtal. Överenskommelsen träffades efter att den nu aktuella tvisten aktualiserades. Personalchefen vid TUIfly, S.D., har i förhör berättat att överenskommelsen var ett försök till att kodifiera vad som redan gällde mellan parterna. Arbetsdomstolen noterar att överenskommelsen den 25 juni 2015 har utformats på ett annat sätt än mötesprotokollet från den 2–3 december 2009. Bland annat anges i rubriken att det är fråga om en ”Överenskommelse”. Utformningen av handlingen stödjer C.H:s uppgifter om hur träffade avtal brukar nedtecknas av parterna. Överenskommelsen av den 29 juni 2015 talar således snarare för att parternas avsikt den 2–3 december 2009 inte var att träffa ett avtal.

Pilotföreningen har vidare anfört att ett protokoll från månadsmötet den 10 september 2015 ger stöd för att mötesprotokollet från december 2009 är ett avtal. Av protokollet framgår enligt Pilotföreningen att bolaget anfört att alla överenskommelser som parterna undertecknat är bindande enligt avtalslagen. Arbetsgivarparterna har framhållit att den version av protokollet som Pilotföreningen hänfört sig till inte har justerats av TUIfly och att det inte avspeglar vad som sagts vid mötet. Arbetsgivarparterna har istället hänfört sig till en annan version av protokollet där TUIfly anfört att överenskommelser i samband med förhandlingar undertecknas i förhandlingsprotokoll och att andra typer av överenskommelser bör dokumenteras i en separat handling som undertecknas av parterna samt att protokoll från månadsmöten framförallt innehåller information och bör kompletteras med separata handlingar i de fall parterna har för avsikt att avtala eller komma överens.

Arbetsdomstolen finner inte att protokollet från den 10 september 2015 ger stöd för att mötesprotokollet från den 2–3 december 2009 utgör ett avtal.

Sammantaget kommer Arbetsdomstolen till slutsatsen att mötesprotokollet från den 2–3 december 2009 inte utgör ett kollektivavtal eller någon annan typ av avtal.

Praxis

Pilotföreningen har anfört att bolaget tidigare hanterat denna typ av situation och liknande situationer med att betala full lön. Som exempel har Pilotföreningen nämnt hur bolaget hanterat P.S:s, L.O:s, J.T:s och N.M:s situationer. Pilotföreningen har även anfört att det inte fanns något skäl för TUIfly att från just den 3 november 2014 inte betala lön till K.N. Arbetsgivarparterna har anfört att det inte funnits en sådan praxis som Pilotföreningen gör gällande samt, för det fall domstolen ändå finner att det förelegat en sådan praxis, att det varit en förmån som bolaget ensidigt ägt rätt att förfoga över. Arbetsgivarparterna har även anfört att de betalat ut full lön till K.N. till den 3 november 2014 eftersom han inte var färdigutredd innan dess.

P.S. har i förhör berättat att han efter ett förmodat epilepsianfall 1998 blev sjukskriven och ”grounded”. Efter sjukskrivningen var han fortsatt ”grounded” men arbetade som simulatorinspektör och med bl.a. pilotuttagningar. Han har uppgett att bolaget vid denna tidpunkt anställde många piloter. Han har även uppgett att han fick full lön hela tiden förutom de få dagarna precis efter att epilepsianfallet skedde.

L.O. har i förhör berättat att han blev ”grounded” 2004 då det uppdagades att han haft en infarkt, att han då fick gå hemma med full lön i väntan på att utredningen skulle bli klar och att han inte fick någon fråga från bolaget om att utföra några andra arbetsuppgifter.

J.T. har i förhör berättat att han blev ”grounded” våren 2014 på grund av grå starr, att han förutom pilot även var simulatorinstruktör och att bolaget när han blev ”grounded” använde honom enbart som simulatorinspektör. Han har även uppgett att det inte träffades någon trepartsöverenskommelse angående hans utförande av instruktörstjänster eftersom han redan delvis var anställd som instruktör.

Parterna är ense om att N.M. fått full lön utbetald trots att han varit ”grounded” och inte förväntats utföra andra arbetsuppgifter för bolaget. S.D. och J.G., som båda är chefer vid TUIfly, har i förhör berättat att N.M:s situation präglats av speciella omständigheter.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Det som Arbetsdomstolen har att ta ställning till i denna del är först om det vid TUIfly funnits en praxis att piloter som inte har varit tillgängliga för flygtjänst och inte heller utfört annat arbete för bolaget, har erhållit lön under perioden efter att flygläkarens utredning är avslutad och diagnosen är ställd fram till att Transporstyrelsen beslutat att återkalla flygcertifikatet. Om Arbetsdomstolen skulle finna att en sådan praxis förelegat har domstolen att ta ställning till om denna praxis medför att K.N. har rätt till lön under den aktuella perioden.

Av J.T:s uppgifter framgår att han även var anställd som instruktör och användes som sådan när han blivit ”grounded”. Han har således utfört arbete för arbetsgivaren och fått lön av bolaget. Motsvarande har framkommit om P.S. Av förhören med L.O. framgår att han fick lön under en motsvarande period utan att utföra arbete för bolaget. Händelserna inträffade dock redan 2004 och ger därför inte något nämnvärt stöd för att TUIfly under 2014 tillämpade en sådan praxis. Arbetsdomstolen finner inte anledning att betvivla S.D:s och J.G:s uppgifter om att N.M:s situation präglats av speciella omständigheter.

Pilotföreningen har även pekat på att överenskommelsen i juni 2015 ger stöd för att det funnits en sådan praxis som föreningen gör gällande. Parterna tycks vara ense om att överenskommelsen, i vart fall i den nu aktuella frågan, syftade till att kodifiera vad som redan tillämpats vid TUIfly. Detta har bekräftats i förhöret med S.D. Enligt Arbetsdomstolen ligger det nära till hands att läsa överenskommelsen som den syftar till att återge den tillämpning som TUIfly uppgivit att bolaget tillämpat. Överenskommelsens utformning är dock inte helt klargörande och flera läsarter är möjliga. Arbetsdomstolen behöver inte ta ställning till innebörden av överenskommelsen, som träffats efter den tid som är aktuell i målet. Det är tillräckligt för domstolen att överenskommelsen inte ger stöd för det funnits en praxis vid TUIfly av det slag som Pilotföreningen gör gällande.

Sammantaget finner Arbetsdomstolen att det inte är visat att det vid TUIfly funnits en praxis att piloter som inte har varit tillgängliga för flygtjänst och inte heller utfört annat arbete för bolaget, har erhållit lön under perioden efter att flygläkarens utredning är avslutad och diagnosen ställd fram till att Transporstyrelsen beslutat att återkalla flygcertifikatet.

Förfogande för annat arbete

Som redan berörts kan en arbetstagare som på grund av bl.a. sjukdom inte kan utföra de arbetsuppgifter denne utfört tidigare ha rätt till lön om arbetstagaren står till förfogande för annat arbete till vilket det skäligen kan krävas att arbetsgivaren omplacerar arbetstagaren.

Enligt 1 § Mom. 7 i pilotavtalet är den anställde skyldig att fullgöra sådan marktjänst som företrädesvis ska utföras av i avtalet berörd personal, dvs. arbetsuppgifter sammanhängande med uppdraget som pilot, t.ex. redovisning efter flygningarna.

Arbetsgivarparterna har med hänvisning till § 1 Mom. 14 i pilotavtalet gjort gällande att en pilot som blivit ”grounded” kan överföras till administrativt arbete endast efter en trepartsöverenskommelse mellan den enskilde piloten, Pilotföreningen och bolaget. De har även gjort gällande att det inte fanns några andra arbetsuppgifter för K.N. att utföra. Pilotföreningen har gjort gällande att TUIfly inte ens frågat K.N. om han var intresserad av att utföra andra arbetsuppgifter.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

S.D. har i förhör berättat att TUIfly under hösten 2014 precis gått igenom en övertalighet och därför inte hade något behov av att få andra arbetsuppgifter utförda. C.H. har i förhör uppgett att de administrativa uppgifterna hade minskat på bolaget vid den aktuella tiden. Pilotföreningen har inte lagt fram någon utredning som motsäger dessa uppgifter. Arbetsdomstolen finner det utrett att det inte funnits något annat arbete på bolaget som K.N. skäligen borde ha erbjudits. Arbetsdomstolen behöver därför inte ta ställning till om K.N. stått till förfogande för annat arbete än flygtjänst, om en trepartsöverenskommelse hade krävts för att K.N. skulle utföra andra arbetsuppgifter och vem som i så fall skulle ha initierat en sådan överenskommelse.

Sammanfattning

Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns stöd för Pilotföreningens uppfattning att pilotavtalets § 12 Mom. 3 c eller Mom. 4 berättigar K.N. till lön den 3 november–10 december 2014. Arbetsdomstolen har även funnit att parterna inte slutit något kollektivavtal den 2–3 december 2009 samt att det inte förelegat någon praxis på TUIfly som ger K.N. rätt till lön den 3 november–10 december 2014. Inte heller har det funnits något annat arbete som K.N. skäligen borde ha omplacerats till.

Arbetsdomstolen har således funnit att Svenska Flygbranschens fastställelseyrkande ska bifallas och Pilotföreningens yrkande ska avslås.

Rättegångskostnader

Pilotföreningen ska som förlorande part ersätta Svenska Flygbranschens och TUIflys rättegångskostnader. Den av Svenska Flygbranschens och TUIfly begärda ersättningen är skälig.