AD 2014 nr 48 – Prejudikat med Sören Öman

Förbundet

Bakgrund

Vid bolagets arbetsställe i Stockholm, filial 70, finns två avdelningar, serviceavdelningen och installationsavdelningen. De två avdelningarna har var sin chef. På serviceavdelningen arbetar cirka 20 montörer. Montörernas huvudsakliga uppgift är att utföra service ute hos kunder. D.E. har av organisation inom förbundet utsetts till huvudskyddsombud på filialen och han är sedan år 2007 skyddsombud på serviceavdelningen. Tvisten avser hinder för fullgörandet av D.E:s uppgifter som skyddsombud på serviceavdelningen under tiden fram till den 5 september 2011, då förbundet påkallade tvisteförhandling.

Hur arbetsmiljöarbete ska bedrivas

Arbetsmiljöarbete ska ske genom kontinuerlig samverkan mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och skyddsombud. Arbetsgivaren är skyldig att aktivt verka för att underlätta skyddsombudets uppdrag. Hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas framgår av ett antal författningar.

Av 3 kap. 1 a, 2 och 2 a §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) framgår följande. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Vidare ska arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.

Av 3, 4 och 8 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) framgår bland annat följande. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vidare ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.

Av 4, 7, 9 och 10 §§ Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) framgår att arbetsgivaren fortlöpande ska ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten ska organiseras så att den kan ske i samarbete med den enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivaren ska årligen följa upp verksamheten och ha de rutiner som behövs.

Av 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen framgår bland annat följande beträffande skyddsombud. Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte ska ombudet inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §. Skyddsombudet ska delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planeringen av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.

Enligt 6 kap. 8 och 9 §§ arbetsmiljölagen ska det finnas en skyddskommitté vid ett arbetsställe där minst 50 arbetstagare regelbundet sysselsätts. Skyddskommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället. I skyddskommittén ska bland annat behandlas frågor om företagshälsovård, handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a § samt planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation. Enligt 8 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) ska skyddsombud ingå i skyddskommittén.

Av 7 § arbetsmiljöförordningen följer att vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond.

Medbestämmandeorganisationen hos bolaget

Den lokala medbestämmandegruppen hos bolaget, LMB, håller regelbundna möten, så kallade Luva-möten. Den centrala medbestämmandeorganisationen hos bolaget benämns CMB. Dessa två organ är delar av medbestämmandeorganisationen och har inget med organisationen av arbetsmiljöarbetet att göra.

Skyddsombudet har hindrats i sitt arbete

Bolaget har hindrat D.E. att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud på serviceavdelningen. Hindrandet har bestått i följande. Bolaget har underlåtit att följa gällande arbetsmiljöförfattningar. D.E. har inte getts möjlighet att närvara på serviceavdelningens avdelningsmöten och bolaget har inte inrättat en skyddskommitté som omfattar den avdelningen. Bolaget har inte heller samverkat med honom i arbetsmiljöfrågor. Serviceavdelningen har nämligen inte följt gällande handlingsplaner, policydokument och arbetsmiljöplan. Bolaget har köpt servicebilar till serviceavdelningen utan att D.E. bjudits in eller fått vara delaktig i inköpsprocessen. Bolaget har underlåtit att vidta skyddsronder avseende servicebilarna på serviceavdelningen.

Om arbetsgivarens uppträdande innebär att samverkan inte kommer till stånd, innebär detta ett hindrande av skyddsombudet i dennes uppdrag som skyddsombud och facklig förtroendeman. Effekten av att inte bjuda in D.E. till samverkan blir densamma som om han fysiskt skulle ha hindrats att komma in på arbetsplatsen. D.E. har på grund av bolagets underlåtenheter saknat en plattform att såsom skyddsombud verka ifrån.

Arbetsmiljöarbetet på serviceavdelningen

Arbetsmiljöarbetet på serviceavdelningen har inte fungerat i enlighet med gällande regelverk. Arbetsgivaren har inte uppfyllt sin skyldighet att aktivt verka för att underlätta för D.E. i hans uppdrag som skyddsombud. Vid bolaget har det funnits handlingsplaner och policydokument i enlighet med vad arbetsmiljölagen kräver. Dessa har dock inte tillämpats på serviceavdelningen. Det har funnits en arbetsmiljöplan på serviceavdelningen. Denna upprättades i november 2006 och reviderades en vecka senare. Arbetsmiljöplanen har dock inte tillämpats i serviceavdelningens verksamhet. Bolagets undermåliga arbetsmiljöarbete på serviceavdelningen innebär att D.E. har saknat en plattform att verka ifrån som skyddsombud.

Serviceavdelningens avdelningsmöten

Av protokollet från Luva-möte den 17 augusti 2010 framgår att det då bestämdes att S.E., som är avdelningschef på serviceavdelningen, och D.E. skulle komma att informera om arbetsmiljöarbetet inom service på framtida avdelningsmöte.

Det har varit svårt för D.E. att följa verksamheten och träffa montörerna eftersom de utför arbete ute hos kunder. Om D.E. hade fått vara med på avdelningsmötena skulle det ha skapats en plattform för honom att verka ifrån. Bolaget har dock inte gett honom information om när avdelningsmötena skulle hållas. Han har, trots påstötningar, inte blivit kallad till något avdelningsmöte. Från det att beslutet om att D.E. skulle närvara vid avdelningsmötena fattades, den 17 augusti 2010, och fram till dess att förbundet påkallade tvisteförhandling i frågan, den 5 september 2011, närvarade D.E. endast vid ett avdelningsmöte. Han hade då i förbigående av en montör fått veta att det skulle hållas avdelningsmöte.

Skyddskommitté

Vid arbetsställe där mer än 50 arbetstagare regelbundet sysselsätts ska det finnas en skyddskommitté. Det ska även tillsättas en skyddskommitté vid arbetsställen med färre arbetstagare, om det begärs av arbetstagarna.

De två avdelningarna vid filialen i Stockholm är ett enda arbetsställe. Det ska finnas en skyddskommitté som omfattar båda avdelningarna. Det har inte funnits någon skyddskommitté som omfattar även serviceavdelningen. Det har varit bolagets skyldighet att inrätta en sådan för att det skulle finnas en plattform för samverkan. Det ska finnas en skyddskommitté som omfattar även serviceavdelningen oavsett om förbundet har begärt det eller inte. Genom att skyddsombudet inte fått en skyddskommitté som plattform att verka ifrån har han hindrats att fullgöra sina uppgifter.

Inköp av servicebilar

Efter årsskiftet 2010/2011 stod det klart för D.E. att bolaget hade fattat beslut om att köpa in nya servicebilar till serviceavdelningen. Trots att D.E. under en lång tid försökt få till stånd skyddsverksamhet avseende bolagets fordon, hade det inte skett något samråd med arbetsmiljöorganisationen vid bolaget med anledning av inköpet. Servicebilar är en anordning och bolaget skulle därmed inkluderat D.E. i inköpsprocessen. Information om bilinköpen lämnades vid ett Luva-möte men däremot behandlades frågan inte av CMB. Eftersom frågan inte varit föremål för samverkan med D.E. någon gång innebär det ett hindrande när han inte involverades i inköpsprocessen.

Skyddsronder på servicebilar

D.E. hade varit huvudskyddsombud på filialen sedan år 2006. S.E. tillträdde som chef för serviceavdelningen samma år. Våren 2007 lämnade det dåvarande skyddsombudet på serviceavdelningen sitt uppdrag, eftersom han inte ansåg det meningsfullt att verka som skyddsombud där. Ingen arbetstagare på serviceavdelningen ville åta sig uppdraget som skyddsombud där. D.E. fick därför i egenskap av huvudskyddsombud själv ta på sig även uppdraget som skyddsombud på serviceavdelningen.

Det tidigare skyddsombudet på serviceavdelningen hade under lång tid försökt få till stånd ett fungerande arbetsmiljöarbete och vid åtskilliga tillfällen påtalat brister i arbetsmiljöarbetet för både S.E. och hans föregångare. Det tidigare skyddsombudet hade särskilt påtalat för S.E. nödvändigheten av att låta avdelningens fordon ingå i den ordinarie arbetsmiljöverksamheten men inte fått gehör för sin synpunkt. Det tidigare skyddsombudet ville också att det regelbundet skulle genomföras skyddsronder avseende bolagets fordon. Fordonen användes i hela Storstockholmsområdet och det var svårt att få till stånd ronder på dessa. Även D.E. har vid flera tillfällen, från år 2007 till dess förhandling påkallades i frågan år 2011, fört fram frågan om skyddsronder avseende servicebilarna och försökt att få sådana att komma till stånd. S.E. har svarat att han ska ”kolla på det” och återkomma, om det finns problem. Av arbetsmiljöplanen framgår att skyddsronder avseende servicebilarna ska göras årligen eller påkallas vid behov. Några årliga skyddsronder avseende servicebilarna har dock inte genomförts.

Lokala och centrala förhandlingar

Förbundet tillställde bolaget en förhandlingsframställan daterad den 30 mars 2011. Förhandlingsframställan rubricerades ”Hindrande av skyddsombud samt brott mot MBL” och av framställan framgår att det har kommit till förbundets kännedom att bolaget köpt in bilar utan att göra skyddsombudet delaktigt och att detta ”bryter mot arbetsmiljölagen”.

Lokal förhandling hölls den 12 april 2011 och den 2 maj 2011. Av protokollet från förhandlingen framgår bland annat att förbundet vid förhandlingen anförde att skyddsombudet inte gjorts delaktigt vid inköp av servicebilar och att detta stred mot arbetsmiljölagen. Arbetsgivarsidan meddelade att skyddsombudet inte var närvarande vid Luva-mötet när servicebilarna fanns på agendan och att beslutet om servicebilarna hade fattats i CMB.

Det är korrekt att det informerats om bilinköpen vid ett Luva-möte. Däremot har frågan aldrig varit uppe i CMB. Luva och CMB är, som nämnts, delar av medbestämmandeorganisationen och har inget med arbetsmiljöorganisationen att göra.

Vid den lokala förhandlingen kom frågan om skyddsronder avseende servicebilarna upp i samband med diskussion om vikten av ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. De uteblivna skyddsronderna var ju själva upprinnelsen till att förbundet påkallat förhandling. När parterna samlades för central förhandling vägrade bolaget att diskutera frågan om skyddsronder under påstående att förhandlingsframställan inte omfattade den frågan utan endast frågan om inköp av bilar.

Förbundet påkallade därför, i september 2011, ytterligare tvisteförhandlingar nämligen dels en förhandling rörande skyddsombudets närvaro vid avdelningsmöten, dels förhandling om serviceavdelningens deltagande i skyddskommittéer.

Tvisten i målet avser tiden innan förhandlingar påkallades i mars respektive september 2011. Vad bolaget gjort gällande om åtgärder som vidtagits i tiden därefter, till exempel att en skyddskommitté inrättats som hållit ett möte i mars 2012, saknar således betydelse för tvisten.

Sammanfattning av grunderna för talan

Organisation inom förbundet har utsett D.E. till skyddsombud på serviceavdelningen. Bolaget har hindrat D.E. från att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud och facklig förtroendeman där. Han har hindrats på följande sätt. Bolaget har underlåtit att följa gällande arbetsmiljöförfattningar i och med att D.E. inte har getts möjlighet att närvara på serviceavdelningens avdelningsmöten och bolaget inte har inrättat en skyddskommitté som omfattar serviceavdelningen. Bolaget har inte heller samverkat med D.E. i arbetsmiljöfrågor. Serviceavdelningen har inte följt handlingsplaner, policydokument och arbetsmiljöplan. Bolaget har vidare köpt servicebilar till serviceavdelningen utan att D.E. bjudits in eller fått vara delaktig i inköpsprocessen. Bolaget har också underlåtit att vidta skyddsronder avseende servicebilarna på serviceavdelningen. Genom bolagets underlåtenheter har D.E. saknat en plattform att såsom skyddsombud verka ifrån.

Bolaget har genom sina underlåtenheter brutit mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen och således ådragit sig skyldighet att betala skadestånd såväl till D.E. som till förbundet. Frågan om skadestånd på grund av att D.E. hindrats genom uteblivna skyddsronder har förhandlats såväl lokalt som centralt och talan ska därför inte avvisas i den delen.

Arbetsgivarparterna

Bakgrund

Bolaget är verksamt på den el- och teletekniska marknaden. Bolaget har huvudkontor i Sandviken och filialer på cirka 40 orter. Vid filial 70 i Stockholm arbetar cirka 50 montörer, varav omkring 20 stycken på serviceavdelningen.

Bolagets arbetsmiljöarbete

Filial 70 i Stockholm bedriver ett seriöst, noggrant, väl fungerande och systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar en väl fungerande anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Arbetsmiljöarbete hanteras i flera olika fora och frågor som uppkommer hanteras på ett strukturerat och seriöst sätt. Det finns en arbetsmiljöplan för serviceavdelningen. Nya medarbetare får en gedigen dokumentation och en genomgång av bolagets arbetsmiljöplan, elsäkerhetsfrågor samt information om vad som gäller vid sjukdom, rehabilitering och friskvård. De rutiner och de dokument som utarbetats för serviceavdelningen följs. Bolaget har ett väl utvecklat samarbete avseende företagshälsovård. All personal genomgår en yrkesanpassad hälso- och arbetsmiljöundersökning vartannat år. Varje år genomför bolaget en omfattande medarbetarundersökning för att uppmärksamma till exempel arbetsmiljöfrågor. Serviceavdelningen har alltid fått mycket bra resultat i dessa undersökningar.

Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan genomförde en inspektion på serviceavdelningen hösten 2007. D.E. kände till inspektionen och var kallad till mötet med Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan men valde att inte komma. Bolaget informerade om inspektionen vid ett så kallat Luva-möte den 8 oktober 2007. Inspektionen ledde inte till några anmärkningar, vilket enligt Arbetsmiljöverket är väldigt ovanligt.

Efter det att bolaget tillsammans med skyddsombuden gått igenom bolagets rutiner, har D.E., i vart fall sedan år 2007, varit väl införstådd med bolagets rutiner för arbetsmiljöarbete. Trots detta har D.E. inte framfört några negativa synpunkter på bolagets rutiner avseende arbetsmiljöarbete.

Bolaget har inte hindrat D.E. att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud.

Utvecklingsgrupp

På serviceavdelningen finns en utvecklingsgrupp som bland annat arbetar med den psykosociala arbetsmiljön. Gruppen tillsattes hösten 2011 efter det att förbundet påkallat förhandling och anfört att det skulle vara problem med den psykosociala arbetsmiljön på serviceavdelningen. Att det skulle förekomma några sådana problem var inget som bolaget kände till och inget som hade framkommit i medarbetarundersökningar. Vid förhandlingen enades parterna om att arbetsgivaren skulle utse två ledamöter till gruppen och SEF-klubben tre ledamöter. D.E. har inte varit utsedd till ledamot i gruppen.

Skyddskommitté

Parterna har varit överens om att det saknades behov av skyddskommitté på serviceavdelningen. Frågan uppmärksammades till exempel vid ett så kallat Luva-möte den 17 augusti 2010 men varken bolaget eller den lokala arbetstagarorganisationen (SEF-klubben) tyckte att det behövdes någon skyddskommitté.

När D.E. ansåg att det borde hållas ett särskilt skyddskommittémöte kom ett sådant att hållas den 27 mars 2012. Vid mötet diskuterades bland annat företagshälsovård, rehabilitering och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Några negativa synpunkter framfördes inte av D.E.

Lokalt utvecklingsavtal – Luva

Bolaget har ett lokalt utvecklingsavtal, Luva. Bolaget och förbundet har kommit överens om att frågor som faller under 11 och 19 §§ medbestämmandelagen normalt ska hanteras på Luva-möten. På dagordningen för mötena finns alltid arbetsmiljöarbetet. D.E. var inbjuden till samtliga Luva-möten. Luva-mötena föregås inte av någon formell kallelse. Det har inte fattats något beslut om att D.E. ska kallas till Luva-mötena. Mötena protokollförs och i protokollet anges nästa mötestillfälle. Protokollen distribueras till all personal. D.E. tillställdes protokoll från samliga Luva-möten. D.E. har valt att delta i vissa möten men avstått från att delta i andra.

Serviceavdelningens avdelningsmöten

Serviceavdelningen har avdelningsmöte tre – fyra gånger per år. På dessa möten närvarar samtliga anställda på avdelningen. Arbetstagarna har möjlighet att väcka frågor och många olika typer av frågor hanteras på dessa möten däribland frågor om trivselaktiviteter och arbetsmiljö.

Vid Luva-mötet den 17 augusti 2010 fattades inte något beslut om att D.E. skulle kallas till serviceavdelningens avdelningsmöten. Av mötesprotokollet framgår att S.E. och D.E. skulle komma att informera om arbetsmiljöarbetet inom service på framtida avdelningsmöte. D.E. har därefter kallats till serviceavdelningens avdelningsmöten. Han har bjudits in av avdelningschefen S.E. och av H.D., som är ledamot i SEF-klubbens styrelse. D.E. har bjudits in till samtliga avdelningsmöten under hösten 2010 och under år 2011 men vid alla tillfällen utom ett har han prioriterat annat.

D.E. har inte själv bett om att få närvara på serviceavdelningens avdelningsmöten. Även om D.E. inte skulle ha varit inbjuden till serviceavdelningens avdelningsmöten, skulle det inte ha inneburit ett hinder enligt arbetsmiljölagen.

Inköp av servicebilar

Bolaget köper in ett stort antal bilar varje år. Bolaget har på central nivå fattat beslut om vilken bilmodell som bolaget ska använda som servicebil. Sedan år 2007 är servicebilarna av modellen VW Caddy. Bolagets beslut om att fortsättningsvis köpa in VW Caddy diskuterades på CMB-nivå, det vill säga bolagets högsta medbestämmandenivå.

När en avdelning eller filial vill köpa in en ny bil fyller chefen för avdelningen eller filialen i en blankett kallad ”Investeringsunderlag”. Efter godkännande av regionchefen skickas blanketten till huvudkontoret i Sandviken som verkställer inköpet hos bolagets leverantör. Serviceavdelningen i Stockholm saknar såldes möjlighet att bestämma vilken typ av bil som ska köpas in till avdelningen och kan endast besluta om avdelningen ska investera i nya bilar eller ej. Serviceavdelningen i Stockholm har ca 20 servicebilar. Dessa byts ut med jämna mellanrum. Inköp av nya bilar sker därför regelbundet.

Det ingår inte i skyddsombudets uppdrag att delta vid inköp av servicebilar. När avdelningen beslutar sig för att investera i nya servicebilar informerar bolaget om detta på kommande Luva-möte. Några synpunkter på bolagets rutiner för bilinköp eller krav på att skyddsombud ska involveras i denna process har inte tidigare framförts.

Skyddsronder

Under några år genomfördes inga formella skyddsronder avseende serviceavdelningens bilar. Anledningen till detta var förmodligen att det inte upplevdes att det fanns något sådant behov eftersom bilparken nyligen – år 2007 – moderniserats samt att avdelningen tillämpade en rutin, som innebar att montörerna kontaktade sin arbetsledare om det uppkom några problem med en servicebil.

Det är inte riktigt att skyddsombud under lång tid skulle ha krävt skyddsronder avseende servicebilarna. Det var först vid ett Luva-möte år 2012 som frågan väcktes och parterna enades då snabbt om hur framtida skyddsronder skulle genomföras.

Frågan om uteblivna skyddsronder avseende servicebilarna och att D.E. därigenom skulle ha hindrats i sitt uppdrag har emellertid inte varit föremål för tvisteförhandling. Varken i förhandlingsframställan eller i protokollet från den lokala förhandlingen nämns skyddsronder överhuvudtaget. Eftersom frågan inte förhandlats ska talan avvisas i den delen.

Sammanfattning av grunderna för bestridandet

Bolaget har inte hindrat D.E. att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud. Påståendet att arbetsmiljöarbetet på serviceavdelningen inte har fungerat i enlighet med gällande regelverk och att bolaget skulle bedriva ett undermåligt arbetsmiljöarbete där är inte korrekt. Även om bolaget skulle ha brustit i någon del i sitt arbetsmiljöarbete så innebär inte detta att D.E. hindrats att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud och facklig förtroendeman. Det har inte fattats något beslut om att D.E. skulle kallas till serviceavdelningens avdelningsmöten. Han har inte heller bett om att få närvara. Han har ändå blivit inbjuden men prioriterat annat. Även för det fall D.E. inte hade blivit inbjuden kan det inte anses som att bolaget hindrat honom från att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud. Bolaget och SEF-klubben har inte ansett att det funnits något behov av skyddskommitté på serviceavdelningen. Det ingår inte i skyddsombudets uppdrag att delta vid inköp av nya bilar.

Förhandlingskravet i arbetstvistlagen är inte uppfyllt såvitt avser talan om skyddsronder avseende serviceavdelningens servicebilar och talan ska avvisas i den delen. Uteblivna skyddsronder kan dock i vart fall inte anses utgöra ett hinder för skyddsombudet.