Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Sammanfattning :
Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var bunden av kollektivavtal och vars verksamhet påstås ha övergått till nu instämd arbetsgivare.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 196 prejudikat tillsammans med 238 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 607 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
2024-04-12 — Nya LAS i praktiken – avslutande av anställning ( Stockholm • Blendow Institute » Hemsida )
2024-05-21 — Angrepp från anställda på företagets hemligheter och renommé ( Stockholm • JUC / Norstedts Juridik (VJS / Karnov Group) » Hemsida )
2024-05-23 — Visselblåsarlagen och yttrandefriheten i arbetslivet ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 130 st. )
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )
Gå direkt till :
AD 2013 nr 8
[ Arbetsdomstolens behörighet | Hänvisning av mål | Kommunala sektorn | Övergång av verksamhet ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Arbetsdomstolens behörighet | Hänvisning till tingsrätt ]
Sammanfattning :
Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var bunden av kollektivavtal och vars verksamhet påstås ha övergått till nu instämd arbetsgivare.
Referat ( AD 2013 nr 8 ) :
AD 2013 nr 8
Parter ( Kommunala sektorn ) : Svenska Kommunalarbetareförbundet mot Malmö Stad
Ombud : Annett Olofsson, Göran Söderlöf och Sophie Thörne
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Karin Renman, Inger Mattsson Kasserud och Ronny Wenngren. Enhälligt.
Sekreterare : Björn Länsisyrjä
AD 2013 nr 8 Beslut den 30 januari 2013 – Direktstämt mål
Sökord : Arbetsdomstolens behörighet | Hänvisning av mål | Kommunala sektorn | Övergång av verksamhet
Lagrum : 6 b § anställningsskyddslagen | 2 kap. 1 § och 2 kap. 2 § arbetstvistlagen
Rättsfall : AD 1979 nr 5 | AD 1999 nr 99
Förarbeten : Prop. 1976/77:141 om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, m.m.
Parter:
Svenska Kommunalarbetareförbundet
mot
Malmö Stad
Mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet (förbundet) och Malmö stad (staden) gäller kollektivavtalet KHA 94, Kommunalt Huvudavtal. Förbundets medlemmar V.C. och S.L. var tidigare anställda som personliga assistenter hos Buxbom Invest AB (Buxbom) vars verksamhet bestod i personlig assistans till en enskild brukare. Buxbom var inte bundet av kollektivavtal. Efter att det uppdagats oegentligheter i Buxboms utförande av assistansen anordnade Malmö stad assistans för den aktuella brukaren under perioden den 1 juli – 30 september 2010. Försäkringskassan beslutade i enlighet härmed att assistansersättningen skulle utbetalas till Malmö kommun i stället för till Buxbom. V.C. och S.L. fortsatte att utföra arbete som personliga assistenter åt den aktuella brukaren under den tid då Malmö stad svarade för assistansen. Efter den 30 september 2010 övertogs assistansen av ett annat assistansbolag. Buxbom försattes i konkurs den 1 april 2011.
Förbundet har väckt talan mot Malmö stad och yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta Malmö stad att till V.C. och S.L. utge vissa kapitalbelopp avseende lön och övertidsersättning jämte ränta. Malmö stad har bestritt käromålet i dess helhet.
Förbundet har härefter begärt att målet ska hänvisas till behörig tingsrätt.
Frågan om målet ska hänvisas till tingsrätt har avgjorts efter föredragning.
[ Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här ]
Yrkad ersättning avser arbete som har utförts under en period då Buxbom ansvarade för assistansen. Den 1 juli 2010 skedde emellertid en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen från Buxbom till Malmö stad. Rättigheter och skyldigheter på grund av V.C:s och S.L:s anställningsavtal övergick därigenom till Malmö stad. Vid tidpunkten för övergången hade V.C. och S.L. fordringar på Buxbom avseende lön och övertidsersättning. Malmö stad är på grund av övergången skyldig att betala dessa fordringar.
Tvisten avser således fordran som V.C. och S.L. tjänat in då verksamheten bedrevs av Buxbom som inte var bundet av kollektivavtal. Fordran grundar sig på deras enskilda anställningsavtal och inte på kollektivavtal. Det är alltså fråga om en tvist om anställningsförhållanden som inte regleras av kollektivavtal. Tvisten faller även utanför det mellan förbundet och Malmö stad gällande kollektivavtalet och berörs inte heller av den förhandlingsordning som finns i det avtalet. Arbetsdomstolen är därför inte behörig att som första instans handlägga tvisten. Arbetsdomstolens avgöranden, AD 1979 nr 5 [ NJ ] [ Karnov ] och AD 1999 nr 99, stöder förbundets uppfattning.
Malmö stad
Förbundets talan är preskriberad eftersom omständigheterna, som yrkandena hänför sig till, inträffade mer än två år och dessutom varit kända för förbundet i mer än fyra månader innan förhandling påkallades. Preskriptionsinvändning gjordes i samband med såväl de lokala som centrala tvisteförhandlingarna. Om Arbetsdomstolen skulle finna att förbundets talan inte är preskriberad, bestrider kommunen att det har skett sådan verksamhetsövergång från Buxbom till Malmö stad som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Buxbom försattes i konkurs när Försäkringskassan slutade betala assistansersättning till bolaget. 6 b § anställningsskyddslagen är inte tillämplig vid övergång i samband med konkurs.
Förbundet har formulerat sin talan på så sätt att huvudfrågan är om det har förelegat en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen från Buxbom till Malmö stad. Mellan parterna gällde vid den aktuella tidpunkten kollektivavtal. Berörda arbetstagare är medlemmar i förbundet. Arbetsdomstolen är därmed behörig att som första instans handlägga tvisten, som får anses utgöra en ”arbetstvist i övrigt”, mellan förbundet och Malmö stad enligt 2 kap. 1 § första stycket 2 arbetstvistlagen. Parterna har även genomfört tvisteförhandlingar i enlighet med förhandlingsordningen i det mellan parterna gällande kollektivavtalet.
Av 2 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen följer bland annat att Arbetsdomstolen som första domstol ska ta upp och avgöra tvist som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, om målet gäller tvist om kollektivavtal eller annan arbetstvist som avses i medbestämmandelagen (första punkten) eller arbetstvist i övrigt under förutsättning att kollektivavtal gäller mellan parterna eller att enskild arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av (andra punkten). Annan arbetstvist ska enligt 2 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen tas upp och avgöras av tingsrätt.
Enligt förarbetena får i detta sammanhang kravet att kollektivavtal ska gälla mellan parterna anses uppfyllt även när enbart t.ex. ett kollektivavtal med förhandlingsordning gäller mellan organisationer på ömse sidor, till vilka enskilda arbetsgivare och arbetstagare som berörs av tvisten är anslutna eller när annars kollektivavtal gäller enbart på organisationsplanet (se prop. 1976/77:141 [ pdf || ] s. 45 [ ]).
De påstådda lönefordringarna grundar sig på enskilda anställningsavtal och uppstod hos Buxbom, som inte var bundet av kollektivavtal. Vid sådana förhållanden ska Arbetsdomstolen normalt inte som första instans ta upp och avgöra tvisten. Förbundet har emellertid gjort gällande att rättigheter och skyldigheter på grund av V.C:s och S.L:s anställningar hos Buxbom har övergått till Malmö stad genom en övergång av verksamheten från Buxbom till Malmö stad enligt 6 b § anställningsskyddslagen, vilket staden har bestritt. För att förbundet ska kunna vinna bifall med sin talan mot Malmö stad om ersättning till medlemmarna krävs att domstol kommer fram till att en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen har skett. Frågan om verksamhetsövergång har skett är en arbetstvist som Arbetsdomstolen har att pröva som första instans, om förutsättningarna i 2 kap. 1 § första stycket 2 arbetstvistlagen är uppfyllda. Det är ostridigt att kollektivavtal gällde mellan förbundet och Malmö stad vid tidpunkten för den påstådda verksamhetsövergången. Kollektivavtalet innehåller bland annat en förhandlingsordning enligt vilken parterna har förhandlat om de tvistiga fordringarna.
Vad som anförts ovan innebär sammantaget, enligt Arbetsdomstolens mening, att Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp tvisten till prövning. Förbundets hemställan om att tvisten ska hänvisas till behörig tingsrätt ska därför avslås och handläggningen av tvisten fortsätta i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen avslår Svenska Kommunalarbetareförbundets yrkande om att domstolen ska hänvisa målet till behörig tingsrätt.
Beslut 2013‑01‑30, målnummer A‑52‑2012
Ledamöter: Karin Renman, Inger Mattsson Kasserud och Ronny Wenngren. Enhälligt.
Sekreterare: Björn Länsisyrjä
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 196 prejudikat tillsammans med 238 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 607 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
2023-11-09 — Visselblåsarlagen och yttrandefriheten i arbetslivet ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 130 st. )
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )
Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :