AD 2010 nr 20

Parter:

Domskäl

Domslut

BILAGA

BAKGRUND

E.H. anställdes i BEDOC Aktiebolag (hädanefter Bedoc) den 6 mars 2007. Den 28 november 2007 överlämnades en uppsägningshandling till E.H. Den innehöll ingen fullföljdshänvisning enligt 8 § 2 st lagen (1982:80) om anställningsskydd (hädanefter LAS). E.H:s anställningstid gick ut den 28 februari 2008.

Sedan E.H. den 25 februari 2008 väckt talan mot Gamla Stans Kirurgmottagning Aktiebolag och därefter återkallat sin talan med motivering att talan var väckt mot fel bolag, skrev tingsrätten den 17 juli 2008 av det målet.

E.H. väckte den 4 juli 2008 talan mot Bedoc med yrkande att tingsrätten ska förplikta bolaget att till henne ge ut dels ett ekonomiskt skadestånd om 16 013 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på vart och ett av de månatliga beloppen från den 25 i närmast efterföljande månad med början den 25 januari 2008 till dess betalning sker, dels ett allmänt skadestånd om 80 000 kr jämte ränta beräknad på visst sätt. Hon förbehöll sig rätten att justera talan och yrka på visst sätt.

E.H. har som grund för sin talan i första hand gjort gällande att Bedoc har avskedat henne utan att det ens förelåg saklig grund för uppsägning. Hon har i andra hand, för det fall att tingsrätten skulle anse att Bedoc haft saklig grund för uppsägningen, gjort gällande att Bedoc inte gjort något försök att omplacera henne.

Bedoc har bestritt käromålet och i första hand yrkat att tingsrätten ska ogilla käromålet på grund av preskription och i andra hand på den grunden att uppsägningen av E.H. varit sakligt grundad på grund av arbetsbrist. Bedoc har gjort vissa invändningar mot beräkningen av det ekonomiska skadeståndet.

Parterna är överens om att tingsrätten ska pröva frågan om preskription genom mellandom och har i den delen slutfört sin talan.

DOMSKÄL

Grunder

E.H.

E.H. bestrider att hon för att undvika preskription hade att underrätta Bedoc i fråga om skadestånd inom fyra månader från det att anställningen upphörde, att underrättelsen därmed skulle ha kommit Bedoc till handa senast den 28 juni 2008.

När det gäller skadestånd, såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd i enlighet med underrättelseskyldigheten i 41 § LAS, tar regeln i första hand sikte på organiserade arbetstagare och/eller de som företräds av en facklig organisation. E.H. är inte fackligt ansluten. Därav följer att hon inte haft någon skyldighet att inleda förhandlingar. Det har inte heller inletts några förhandlingar. Därvid gäller vid en fråga om skadeståndstalan andra tidsfrister. I detta fall gäller åtta månader från det att den skadegörande handlingen vidtogs. Vidare har Bedoc inte uppgivit några formföreskrifter om vad hon har att iaktta om hon vill föra en ogiltighetstalan alternativt skadeståndstalan. I och med det följer också att arbetstagaren har åtta månader på sig att väcka talan. E.H. kom av Bedoc att skiljas från sin tjänst den 28 november 2007. Talan om skadestånd skulle därmed ha väckts senast den 28 juli 2008. Ansökan om stämning ingavs den 3 juli 2008. Talan är således väckt inom rätt tid. Talan kan därmed inte var preskriberad. Påståendet att Bedoc delgavs ansökan om stämning den 27 augusti 2008 är inte relevant i sammanhanget.

För det fall att tingsrätten inte skulle dela E.H:s inställning menar hon att preskription ändå inte inträtt eftersom att B.E. har erhållit underrättelse om E.H:s inställning inom de tidsangivelser som motparten uppger. E.H. kom att väcka talan mot fel bolag, Gamla Stans Laserkirurgi. Det firmanamnet tillsammans med Bedoc angavs på E.H:s anställningsbevis. B.E. är ställföreträdare för båda bolagen och båda bolagen har verksamhet på samma adress och därmed i samma lokaler. När tvisten uppkom kom bolaget att tillskrivas den 13 december 2007. Ansökan om stämning upprättades och ingavs till Stockholms tingsrätt. Bolaget svarade den 30 maj 2008 via ställföreträdaren B.E. som invände att talan väckts mot fel bolag. B.E. har således i sin egenskap av ställföreträdare för ett bolag med firmanamnet Gamla Stans Kirurgmottagning Aktiebolag erhållit del av E.H:s inställning avseende en skadeståndstalan. I B.E:s yttrande till tingsrätten den 30 maj 2008 invänder hon själv att det bolag som avses inte är Gamla Stans Kirurgmottagning Aktiebolag utan Bedoc. Hon har således förstått och insett att skadeståndstalan avser Bedoc. Därmed får B.E. som ställföreträdare för Bedoc också anses vara underrättad. Underrättelse har därmed även skett inom den tid som E.H. anger.

Under alla förhållanden anges i uppsägningshandlingen ”innestående semester kan den anställde, om hon så önskar, ta ut i slutet av uppsägningstiden”. E.H. hade 13 dagar i semester. Om tingsrätten skulle finna att E.H:s tidsfrist enligt 41 § LAS avser fyra månader från det att anställningen upphörde, så skulle E.H. således med hänsyn till sin semester ha agerat senast den 11 juli 2008. Även i detta fall har således väckts i rätt tid i enlighet med motpartens uppfattning om hur 41 § LAS ska tolkas. E.H. menar således att semestertiden 13 dagar ska läggas till själva uppsägningstiden. I annat fall skulle E.H. ha sagts upp innan det att hennes semester påbörjades. En semester torde i vart fall innebära att de anställda har en anställning.

Bedoc

Eftersom det saknades fullföljdshänvisning i det uppsägningsbesked som lämnades personligen till E.H. den 28 november 2007 började fristerna i 41 § LAS att löpa den dag då anställningen upphörde. Uppsägningstiden gick ut den 28 februari 2008. E.H. skulle således underrätta Bedoc om att hon krävde skadestånd inom fyra månader från det att anställningen upphörde. En underrättelse skulle ha kommit Bedoc tillhanda senast den 28 juni 2008. E.H. har inte lämnat någon underrättelse utan först genom stämning har Bedoc fått kännedom om att E.H. yrkar ekonomiskt och allmänt skadestånd. Bolaget delgavs stämningen först den 27 augusti 2008. Arbetstagaren har inte fullgjort sin underrättelseskyldighet enligt 41 § LAS och förlorar därmed rätten till talan om skadestånd.

Reglerna om preskription i LAS gäller såväl organiserad som oorganiserad arbetstagare. Detta framgår av 41 § LAS ordalydelse och tillämpning. Både organiserade och oorganiserade arbetstagare måste underrätta arbetsgivaren inom fyra månader från anställningens utgång då besvärshänvisning saknas. Den enda skillnaden är att fristen för väckande av talan börjar löpa först när förhandlingen enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet är avslutad. För den som är oorganiserad gäller sista stycket i 41 § LAS för väckande av talan.

Det förhållandet att E.H. lämnade in en ansökan om stämning mot Bedoc den 3 juli 2007 medför inte att Bedoc underrättats i rätt tid. Underrättelsen skulle ha ägt rum senast den 28 juni 2008. Stämningen inkom till tingsrätten först därefter, den 3 juli 2008. Notera att Bedoc inte delgavs stämningen förrän den 27 augusti 2008, d.v.s. efter det att Bedocs ställföreträdare var åter från semestern. En underrättelse till Bedoc har således inte ägt rum förrän den 27 augusti 2008 och då var det för sent.

Sammanfattningsvis botas inte den uteblivna underrättelsen av att talan väckts inom åtta månader. Underrättelsen skulle ha ägt rum senast den 28 juni 2008 till E.H:s arbetsgivare, Bedoc.

Det är otvistigt i målet att E.H. genom sitt ombud riktat underrättelsen till fel juridisk person, Gamla Stans Kirurgmottagning Aktiebolag, istället för den juridiska person som är arbetsgivare, Bedoc. Det har inte på något sätt varit otydligt, oklart eller ofullständigt i besked från arbetsgivaren vem som är arbetsgivare, d.v.s. Bedoc och inte Gamla Stans Kirurgmottagning Aktiebolag. Det framgår t.ex. av anställningsavtal och uppsägningshandling. E.H. hade dessutom i detta fall ett juridiskt ombud som underrättade och stämde för hennes räkning och som kunde ha uppmärksammat vem som är arbetsgivare av anställningsavtal, uppsägningshandling och lönebesked.

B.E. är förvisso ägare till båda bolagen men var vid denna tidpunkt bara VD för Gamla Stans Kirurgmottagning Aktiebolag.

I doktrin och praxis har framkommit en liberal hållning avseende innehållet i underrättelsen men en annan sak är vem som är part i ett rättsligt förhållande. Väcks talan mot fel bolag ska en sådan talan avvisas och det finns ingen anledning att ha en mindre restriktiv bedömning avseende kravet på rätt part i underrättelsen. När det gäller fristen för väckande av talan har Arbetsdomstolen intagit en restriktiv hållning, se bl.a. AD 1978:4 [ NJ ] [ Karnov ]. Talan har i detta mål riktats mot en privatperson som var ägare till det bolag, där arbetstagaren ansågs vara anställd. Arbetstagarparterna gjorde gällande att preskription inte kunde ha inträtt eftersom vederbörande var ensam styrelse och ställföreträdare för bolaget. Arbetsdomstolen fann att lagtexten inte lämnade utrymme för att tillerkänna annan omständighet än väckande av talan mot motparten preskriptionsbrytande verkan och att en strikt tillämpning av talefristreglerna var påkallad. I likhet med detta fall är det även av stor vikt att underrättelsen riktas mot rätt arbetsgivare, juridisk person, i rätt tid för att den anställde inte ska förlora rätten att kräva skadestånd. Underrättelse till en annan juridisk person kan inte anses uppfylla kraven i 41 § LAS på underrättelse.

Det bestrids att E.H. haft semester efter uppsägningstiden d.v.s. den 28 februari 2008. Menar den anställde att tidsfristens begynnelsedag förskjutits på grund av semester och bestrids det av arbetsgivaren att arbetstagaren hade semester, blir arbetstagaren bevisskyldig för detta, AD 1985:56 [ NJ ] [ Karnov ]. Formuleringen i avtalet ”i slutet av uppsägningstiden” menas som sedvanligt att semestern ska tas ut innan uppsägningsdagen. Därtill kan tilläggas att även om fristen skulle förlängas på sätt som arbetstagaren påstår så har inte underrättelsen gjorts i rätt tid. Det förhållandet att stämningen inkom till tingsrätten innebär inte att arbetsgivaren tagit del av densamma och underrättelse om skadeståndsanspråk ägt rum i rätt tid. Stämningen delgavs Bedoc först den 27 augusti 2008.

Bedömning

Den uppsägningshandling som Bedoc överlämnade till E.H. innehöll en formell brist angående överklagandemöjligheten. Det medförde enligt 41 § LAS att den tidsfrist inom vilken E.H. kunde underrätta arbetsgivaren om sina avsikter att kräva skadestånd eller framställa andra fordringsanspråk började löpa först från den dag anställningen upphörde. E.H:s anställning upphörde den 28 februari 2008. Följaktligen gick tidsfristen ut den 28 juni 2008. Huruvida E.H. var fackligt organiserad eller inte saknar betydelse vid denna bedömnig, liksom hur det förhöll sig med hennes semesterdagar.

E.H. väckte inom tidsfristen talan mot Gamla Stans Kirurgmottagning Aktiebolag. Den omständigheten att B.E. därigenom fick kännedom om att E.H. ville kräva skadestånd av den arbetsgivaren som sagt upp henne innebär inte att Bedoc underrättades. För att Bedoc ska underrättas krävs att kravet riktas mot Bedoc. Även om en underrättelse i och för sig kan godtas trots att den är allmänt formulerad saknas enligt gällande rätt förutsättningar att godta en underrättelse som riktar sig till en annan motpart än arbetsgivaren. Detta gäller oavsett om Gamla Stans Kirurgmottagning Aktiebolag och Bedoc har samma adress eller samma lokaler.

Tingsrättens slutsats är således att E.H. förlorat sin rätt att föra talan om skadestånd eller annan ersättning i målet.

Frågan om rättegångskostnader prövas i samband med att målet slutligt avgörs.

DOMSLUT

E.H. har förlorat sin rätt att föra talan om skadestånd eller annan ersättning i målet.