Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar:

Arbetsdomstolens domarAD 2009 nr 10

Sammanfattning :

Ett bolag och en lokal fackklubb träffade ett antal kollektivavtal avseende inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att överskrida i kollektivavtalen överenskomna antal inhyrda personer. Även fråga om partsställningen i målet.

» Gå direkt till hela domen

AD 2009 nr 10

Sammanfattning :

Ett bolag och en lokal fackklubb träffade ett antal kollektivavtal avseende inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att överskrida i kollektivavtalen överenskomna antal inhyrda personer. Även fråga om partsställningen i målet.

Dela :

Referat ( AD 2009 nr 10 ) :

AD 2009 nr 10

Parter ( Privata sektorn ): Industrifacket Metalls klubb vid Pininfarina Sverige Aktiebolag i Stockholm mot Teknikarbetsgivarna och Pininfarina Sverige Aktiebolag i Uddevalla

Ombud : Agneta Bern och Hans Lindberg

Ledamöter i Arbetsdomstolen: Inga Åkerlund, Karin Hellmont (f.d. hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Britt Angleryd, Göran Trogen, Claes Frankhammar, Ella Niia och Lilian Hindersson (f.d. förbundssekreteraren i Svenska Kommunalarbetareförbundet; tillfällig ersättare). Enhälligt.

Sekreterare : Helene Lindström

AD 2009 nr 10    Dom den 21 januari 2009 – Direktstämt mål

Sökord : Inhyrning | Kollektivavtal | Lokalt kollektivavtal | Partsställning

Lagrum : 38 § medbestämmandelagen | 4 kap. 5 § arbetstvistlagen

Rättsfall : AD 1977 nr 164 | AD 1980 nr 98

Parter:

Industrifacket Metalls klubb vid Pininfarina Sverige Aktiebolag i Stockholm

mot

Teknikarbetsgivarna och Pininfarina Sverige Aktiebolag i Uddevalla

Mellan Pininfarina Sverige AB (bolaget) och Industrifacket Metalls klubb vid Pininfarina Sverige AB (klubben) träffades under åren 2005 och 2006 ett antal kollektivavtal avseende inhyrning av personal från bemanningsföretag. Avtalen reglerade bl.a. hur många arbetstagare som bolaget fick hyra in.

Klubben har hävdat att bolaget brutit mot kollektivavtalen genom att, i strid mot parternas överenskommelser, överskrida det tillåtna antalet inhyrda arbetstagare.

Parterna har tvisteförhandlat utan att kunna enas.

Klubben har väckt talan i Arbetsdomstolen och yrkat att domstolen ska förplikta bolaget att till klubben utge 200 000 kr i allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 14 februari 2007, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet, men medgett att bolaget vid ett tillfälle, den 7 juli 2006, överskridit det tillåtna antalet inhyrda arbetstagare. Arbetsgivarparterna har vitsordat sättet att beräkna ränta som skäligt i och för sig. För det fall bolaget skulle anses skadeståndsskyldigt har de yrkat att skadeståndet jämkas till noll.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Klubben har även begärt att domstolen ska tillämpa 18 kap. 6 § rättegångsbalken vid fördelning av rättegångskostnaderna för det fall klubbens talan lämnas utan bifall.

Till utveckling av sin talan har parterna i huvudsak anfört följande.

[ Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här ]

Klubben

Det följer av 38 § medbestämmandelagen att arbetsgivaren ska förhandla med arbetstagarorganisationen innan bemanningspersonal hyrs in. Det var i samband med starten av tillverkningen av Volvos nya C70-modell som bolaget och klubben började diskutera kollektivavtal avseende inhyrning av personal. Eftersom bolaget ville hyra in personal veckovis skulle det ha medfört att bolaget varit skyldigt att förhandla varje vecka på både lokal och central nivå. Avtalen träffades således för att underlätta hanteringen av inhyrning av personal och innebar att klubben godtog att bolaget skulle få hyra in personal utan föregående medbestämmandeförhandling. Bolaget åtog sig dock att vid veckomöten lämna redovisning till klubben om personalläget på verkstadsavtalets område.

Förhandlingarna påbörjades under våren/sommaren 2005. Vid den tidpunkten hade bolaget redan inlett arbetet med den nya C70-modellen och börjat lära upp personal inom produktionen. Bolaget var medvetet om att det var fråga om en ny teknisk lösning och att det inledningsvis skulle uppkomma tekniska problem samt att behovet av personal skulle komma att variera. Det kan tilläggas att personalomsättningen i bolaget är ca 5 procent per år. Det har under åren varit vanligt förekommande med inhyrd personal vid bolaget. Den inhyrda personalen vid produktionsenheterna inom bolaget har alltid kallats konsulter.

Förhandlingarna om inhyrningen leddes av den dåvarande personalchefen P.L. Parterna inledde med att teckna kollektivavtal avseende hur personal skulle rekryteras. Den 13 juni 2005 tecknades ett avtal, ”Överenskommelse avseende bemanning hösten 2005”, vilket kan sägas vara startpunkten för de avtal som kom att slutas längre fram. Detta avtal gällde juni 2005–januari 2006. Det kan sägas vara ett ramavtal avseende direktrekrytering som ställde upp vissa villkor avseende de bemanningsföretag som skulle anlitas och den personal som skulle hyras in. Under hösten år 2005 fördes fortsatta förhandlingar och diskussioner om hur avtalen skulle utformas. Bolaget ville utöver avtal om ordningsfrågor träffa ytterligare ett avtal om hur många konsulter bolaget skulle ha rätt att ta in utan föregående förhandling enligt 38 § medbestämmandelagen. Under hela denna tid pågick intensiva diskussioner inom klubben, eftersom inhyrning av personal är och var en viktig fråga inom industrin.

Den 25 november 2005 undertecknades ett slags huvudavtal mellan bolaget och klubben, ”Överenskommelse mellan Metall och företaget avseende anlitande av bemanningsföretag VCU/PFS”. Parterna fastställde bl.a. en prioriteringsordning i fyra punkter som bolaget åtog sig att iaktta vad beträffar personalförsörjningen. Den innebar att inhyrning av personal skulle ske först om det inte var möjligt med vare sig tillsvidareanställning, inlån eller visstidsanställning av personal. Det var viktigt för klubben att en sådan prioritering upprättades och att bolaget åtog sig att följa den. Detta avtal gällde tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Avtalet gällde således under hela den period som är aktuell i detta mål. Samma dag träffade parterna ytterligare ett avtal, som avsåg det tillåtna antalet inhyrda konsulter under första halvåret år 2006, ”Överenskommelse om inhyrd arbetskraft 2006”. Detta avtal träffades alltså inte det datum, den 4 november 2005, som står angivet i förhandlingsprotokollet, utan först den 25 november 2005. Bolaget tilläts hyra in 100 konsulter under hela år 2006. Parterna enades också om att en översyn skulle göras i juni år 2006 beträffande behovet för resten av det året och därefter en gång i kvartalet. Bolaget gavs en vidsträckt möjlighet att hyra in personal. Bolaget hade vid tidpunkten 580 anställda och 100 inhyrda utgjorde således ca 17 procent av den totala arbetsstyrkan.

Bolaget höll tvärfackliga möten varje vecka. Mötena skedde företrädesvis på fredagar och företrädare för samtliga fackliga organisationer vid bolaget närvarade. Vid mötena lämnade bolaget en redovisning av antalet konsulter som var inhyrda. Bolaget förevisade overheadbilder upprättade av personalavdelningen med uppgifter i tabellform om personalläget. Av tabellerna framgår bl.a. antalet tillsvidareanställda, visstidsanställda och konsulter. Antalet konsulter på bolagets olika avdelningar anges under rubriken ”actual contract”.

Vid mötena framkom det på ett tidigt stadium att bolaget överskred det tillåtna antalet inhyrda konsulter. Klubben har i målet gett in kopior av de overheadbilder som presenterades av bolaget vid mötena. Av den redovisning som avser personalläget dag 1 vecka 1 2006 framgår att bolaget överskred det enligt kollektivavtalet tillåtna antalet inhyrda konsulter, som vid den tidpunkten var 100 personer. Av tabellen för ”actual contract”, dvs. konsulter, kan nämligen utläsas att det denna dag fanns 137 inhyrda konsulter på verkstadsavtalets område. Det kan här påpekas att de tabeller som redovisades för de sex första veckorna år 2006 var relativt schematiska. Från och med vecka 7 har emellertid redovisningen förändrats, bl.a. genom att begreppet ”actual contract” har ersatts med ”actual consultants” och att det lämnas separata redovisningar för arbetare (”blue collar”) respektive tjänstemän (”white collar”).

Bolaget fortsatte att överskrida de överenskomna nivåerna. Det var vid veckomötena inte tvistigt att bolaget överskred det tillåtna antalet inhyrda konsulter, utan bolaget medgav att så skedde.

Bolaget har i ett sent skede i processen, närmare bestämt i januari år 2008, invänt att det antal som anges i bolagets redovisningar under rubriken ”actual contract” inte avser det antal konsulter som faktiskt arbetat vid tidpunkten i fråga utan det antal konsulter som fanns tillgängliga för inhyrning hos bemanningsföretagen. Klubben vill framhålla att den inte skulle ha haft något intresse av att få del av uppgifter som avsåg det antal personer som fanns tillgängliga, utan det klubben var intresserad av var det antal konsulter som faktiskt var inhyrda av bolaget.

Bolagets avtal med bemanningsföretagen var veckokontrakt, dvs. avtalen löpte veckovis. Vid veckomötena var det en ständig diskussion om avtalen och det faktum att bolaget överskred det tillåtna antalet konsulter. Klubben påpekade att den inte accepterade att bolaget bröt mot avtalen. Parterna enades därför om att nya förhandlingar skulle hållas för att lösa situationen. Klubben gick med på att öka antalet konsulter och den 15 februari 2006 träffades ett nytt avtal. Detta avtal medgav en tillfällig höjning av antalet konsulter fram till semestern år 2006, dvs. till den 10 juli 2006. Bolaget gavs nu rätt att ta in totalt 135 konsulter och 35 visstidsanställda.

Vid kommande fackliga veckomöten framkom dock att bolaget trots höjningen fortsatte att överskrida den tillåtna nivån. Klubben framhöll att detta inte var acceptabelt.

Av protokollet från veckomötet den 10 mars 2006 framgår under punkten ”Bemanning” att antalet inhyrda var 207 ”BC”, dvs. ”blue collar”, vid den tidpunkten, trots att det var 135 som gällde enligt avtalet. Ordet ”inhyrd” har använts och inte ordet tillgänglig eller något annat uttryck. Protokollet är undertecknat av en företrädare för bolaget. Av bolagets redovisning av personalläget på overheadbilden för den 13 mars 2006 framgår att det då fanns 207 ”blue collar” som ”actual consultants”, dvs. samma antal som anges som inhyrda i protokollet. Även protokollet från veckomötet den 17 mars 2006 tydliggör att bolaget överskred det tillåtna antalet konsulter. I det står angivet att det fanns 196 inhyrda konsulter vid den tidpunkten. Protokollet är undertecknat av bolaget. Även denna uppgift stämmer väl med uppgiften i bolagets redovisning av personalläget på overheadbilden för den 20 mars 2006, av vilken framgår att ”actual consultants”, ”BC”, var 196. Enligt protokollet från veckomötet den 3 april 2006 var antalet inhyrda konsulter 160. Protokollet är undertecknat av bolaget. Även denna uppgift om antalet inhyrda överensstämmer med bolagets redovisning av personalläget på overheadbilden för den 3 april 2006, av vilken det framgår att det fanns 160 ”actual consultants”, ”BC”.

Klubben begärde överläggningar med bolaget med anledning av att bolaget inte följde avtalen om bemanning utan anlitade betydligt fler konsulter än avtalen tillät. Av protokollen från de överläggningar som hölls den 10 mars 2006 resp. den 30 mars 2006 framgår att bolaget medgav att det överskridit det högsta tillåtna antalet inhyrda konsulter. Överläggningarna ledde till att parterna den 12 april 2006 tecknade ett nytt kollektivavtal, enligt vilket bolaget tilläts hyra in 170 konsulter. Bolaget kunde således hyra in ytterligare 35 konsulter. I och med detta nya kollektivavtal upphörde avtalet från den 15 februari 2006 att gälla. Från den 12 april 2006 fram till semestern den 10 juli 2006 hade bolaget således rätt att hyra in 170 konsulter.

Även under vecka 27 skedde emellertid kollektivavtalsbrott. Av bilagan till protokollet från det fackliga veckomötet den 7 juli 2006 framgår att det sammantaget fanns 267 inhyrda konsulter den 6 juli 2006, trots att antalet tillåtna konsulter då var 170.

Antalet inhyrda konsulter har alltså överskridits tydligt under hela perioden januari 2006 till och med den 12 april 2006, dvs. vecka 1–15, samt under vecka 27. Under de första veckorna anlitades mellan 37 och 50 fler konsulter än de tillåtna 100. Under perioden därefter, då det tillåtna antalet var 135, överskreds detta med mellan 25 och 72 konsulter. Vecka 27 överskreds det tillåtna antalet med 97 konsulter.

Sammanfattningsvis gör klubben gällande att bolaget har gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott i första hand veckovis under hela perioden vecka 1–15 och i andra hand per varje datum som framgår av den veckovisa redovisning som bolaget presenterat i form av overheadbilder, dvs. den 2.1, 9.1, 16.1, 23.1, 30.1, 6.2, 13.2, 20.2, 27.2, 6.3, 13.3, 20.3, 27.3, 3.4 samt den 10.4 2006. Vad gäller juli månad hävdar klubben i första hand att bolaget brutit mot kollektivavtalet under hela vecka 27 och i andra hand att kollektivavtalsbrott begåtts i vart fall den 6 juli 2006.

Det yrkade skadeståndet är motiverat med hänsyn till att klubbens anseende har skadats på grund av att bolaget nonchalerat de ingångna överenskommelserna. Kollektivavtalsbrotten har dessutom varit ihållande och återkommande.

Klubben vill slutligen något beröra hur arbetsgivarparterna drivit sin talan i Arbetsdomstolen. Av protokoll från den centrala tvisteförhandlingen framgår att arbetsgivarsidan anförde att avtalet mellan bolaget och klubben ”visade sig i praktiken inte gå att tillämpa”, vilket kan läsas som ett underförstått medgivande av kollektivavtalsbrott. Även i svaromålet tycks arbetsgivarparterna ha den uppfattningen. Vid den muntliga förberedelsen däremot förnekade arbetsgivarparterna att bolaget överskridit antalsbegränsningarna och gjorde då gällande att dessa endast gällde i produktionen, dvs. inte vid alla enheter vid bolaget. Den inställningen frånfölls senare och i stället hävdade arbetsgivarparterna att något överskridande inte skett, eftersom det av bolaget uppgivna antalet konsulter inte avsåg faktiskt arbetande utan antalet tillgängliga i en konsultpool. Enligt klubben påverkar det förhållandet att arbetsgivarparterna ändrat inställning flera gånger trovärdigheten av arbetsgivarparternas bestridande av talan i målet.

Arbetsgivarparterna

Bolaget tillverkar bilar, bl.a. en av Volvos modeller. De i målet aktuella avtalen har sin upprinnelse i arbetet med lanseringen av den nya Volvo C70-modellen. Under år 2005 introducerades en ny cabrioletmodell. Bolaget var medvetet om att inkörningsproblem skulle uppkomma. Det var en stor efterfrågan på modellen och fabriken i Uddevalla hade svårt att möta denna med befintlig personal. Situationen var inte sådan att bolaget kunde anställa personal för de uppgifter som var aktuella, utan inhyrning sågs som den bästa lösningen. Personalinhyrning är ett flexibelt system och ger företag möjlighet att hyra in personal med endast några timmars varsel.

För att undvika återkommande medbestämmandeförhandlingar kom bolaget överens med klubben om att inledningsvis hyra in 100 personer per dag. Det var således inte fråga om veckovis inhyrning som klubben påstått. Det visade sig dock att 100 personer inte var tillräckligt och den 15 februari 2006 höjdes antalet inhyrda konsulter till 135. Parterna var överens om detta.

Vid veckovisa möten redogjorde bolaget för hur bemanningssituationen såg ut. Sådana möten hölls under hela den i målet aktuella perioden. Numera har man möten endast månadsvis. De siffror som presenterades i samband med veckomötena var det antal konsulter bolaget hade möjlighet ta in och inte hur många som faktiskt utförde arbete den dagen. Att det förhöll sig på det sättet är något som har framkommit under processens gång. Det kan här tilläggas att den person som ledde dessa förhandlingar inte längre finns kvar i bolaget. Av redovisningen avseende vecka 1 år 2006 går att utläsa att det fanns 669 personer anställda i bolaget (”act. perm.”). Detta är dock inte det antal som faktiskt utförde arbete den aktuella dagen, utan siffran inkluderar även de som av olika skäl inte befann sig på arbetsplatsen vid tidpunkten i fråga. Detsamma gäller alltså angivet antal konsulter, som anges under rubriken ”actual contract”. Hur många av de anställda som faktiskt utförde arbete åt bolaget en viss dag framgår först i slutet av varje månad när tidsredovisningen görs. Vad gäller antal inhyrda konsulter är det först av fakturorna från respektive bemanningsföretag som man kan utläsa hur många inhyrda som utfört arbete åt bolaget. Det som framgår av det vid veckomötena angivna antalet konsulter är således hur många som fanns tillgängliga och inte hur många som faktiskt arbetade.

Bolaget har vid veckomötena inte medgett att det var det antal konsulter som klubben nu påstår som faktiskt utfört arbete en viss dag. Bolaget har inte heller vid dessa möten medgett att man brutit mot avtalen med klubben. Möjligen kan det ha uppstått missförstånd på grund av att bolaget inte klargjort vad som avsågs med de siffror som presenterades.

Bemanningssituationen var under den aktuella perioden svår att lösa och det ledde till att klubben allteftersom i nya avtal medgav att höja det antal konsulter bolaget hade rätt att hyra in. Det är egendomligt att nu påstå att bolaget begått kollektivavtalsbrott.

Klubben presenterade i en inlaga till domstolen en siffra avseende hur många konsulter som var inhyrda den 10 juli 2006, nämligen 217. Bolaget insåg att den uppgiften inte kunde vara riktig, eftersom det var en tidpunkt i anslutning till bolagets semester. Bolaget kontrollerade uppgiften med bemanningsföretagen och fann att det i stället var 87 inhyrda den dagen. Klubben ändrade då inställning och angav att det var den 7 juli 2006 som avsågs för att därefter ändra sig igen och påstå att det i stället var den 6 juli 2006. Vid kontroll fann bolaget att antalet inhyrda konsulter den 7 juli 2006 översteg det tillåtna antalet med 21, men detta är det enda tillfället då bolaget överskridit det tillåtna antalet.

Det har således inte förekommit något brott mot ingångna kollektivavtal utom i ett fall, dvs. den 7 juli 2006. Det kan tilläggas att klubben fr.o.m. det andra halvåret år 2006 och fram till år 2007 inte har haft något att anmärka på. Bolaget har numera rätt att ta in inhyrd personal i det antal som behövs, förutsatt att bolaget använder sig av tre särskilt angivna bemanningsföretag.

Det överskridande som skett en enda dag, den 7 juli 2006, måste anses vara av ringa betydelse mot bakgrund av att inhyrning av personal skett under en lång tidsperiod.

Domskäl

Partsställningen

Arbetsdomstolen tar först upp frågan om partsställningen i målet. Klubben har väckt talan mot bolaget och den arbetsgivarorganisation som bolaget tillhör, Teknikarbetsgivarna. Målet gäller tvist om kollektivavtal. I sådana mål är partsställningen i kollektivavtalet av betydelse för vem som ska vara part i rättegången. I detta fall gäller tvisten enbart lokala kollektivavtal som ingåtts mellan bolaget och klubben, och klubben yrkar skadestånd av bolaget för kollektivavtalsbrott. Teknikarbetsgivarna är inte part i något av avtalen och klubben riktar inte något yrkande mot Teknikarbetsgivarna. Av 4 kap. 5 § arbetstvistlagen följer därmed att klubbens talan mot Teknikarbetsgivarna ska avvisas (jfr AD 1977 nr 164 [ NJ ] [ Karnov ] och AD 1980 nr 98 [ NJ ] [ Karnov ]).

Tvisten

Tvisten i målet gäller frågan om bolaget brutit mot mellan bolaget och klubben träffade kollektivavtal om inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag genom att hyra in mer personal än vad som föreskrivs i avtalen. Klubben har beträffande perioden januari 2006–12 april 2006 gjort gällande att kollektivavtalsbrott begåtts i första hand veckovis under hela perioden och i andra hand den 2.1, 9.1, 16.1, 23.1, 30.1, 6.2, 13.2, 20.2, 27.2, 6.3, 13.3, 20.3, 27.3, 3.4 samt 10.4 2006. Vidare har enligt klubben, vad gäller juli månad 2006, kollektivavtalsbrott begåtts i första hand under hela vecka 27 och i andra hand den 6 juli 2006. Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet, men medgett att bolaget den 7 juli 2006 brutit mot då gällande kollektivavtal.

Utredningen i målet

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på klubbens begäran hållits vittnesförhör med f.d. klubbordföranden Å.G. och f.d. vice klubbordföranden C.K. samt dåvarande personalchefen vid bolaget P.L.

Klubben har även åberopat viss skriftlig bevisning.

Bakgrund

Bakgrunden till tvisten är i korthet följande. Bolaget och klubben träffade efter ingående diskussioner ett antal kollektivavtal avseende inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag, eftersom det inför lanseringen av den nya Volvo C70-modellen fanns ett utökat behov av arbetskraft och detta behov förutsågs variera över tid. Fördelen med avtalen för bolagets del var att man inte behövde föra återkommande förhandlingar enligt 38 § medbestämmandelagen. De första två avtalen som träffades mellan bolaget och klubben angav vissa allmänna förutsättningar för inhyrningen. Därefter träffade parterna den 25 november 2005 ett avtal om hur många konsulter bolaget hade rätt att hyra in utan föregående förhandling enligt 38 § medbestämmandelagen. Det anges i detta avtal att bolaget ”har möjlighet att under 2006 hyra in arbetskraft i produktionen motsvarande 100 personer” och att en översyn skulle göras i juni månad 2006 beträffande behovet för resten av året. Den 15 februari 2006 träffades ett nytt avtal mellan parterna om en tillfällig höjning av antalet inhyrda konsulter. Bolaget medgavs att ta in ytterligare 70 personer, varav minst hälften skulle vara visstidsanställda. Det högsta tillåtna antalet konsulter blev därmed 135. Överenskommelsen skulle gälla till semestern 2006. I ett tredje avtal, träffat den 12 april 2006, enades parterna om att bolaget skulle ha rätt att hyra in totalt 170 konsulter fram till semestern 2006, dvs. en ökning med 35 jämfört med avtalet från den 15 februari 2006. Bolaget har under den aktuella tidsperioden hållit tvärfackliga veckomöten, företrädesvis på fredagar, vid vilka personalavdelningen lämnat redogörelser till klubben om det rådande arbetsläget, bl.a. uppgifter om omfattningen av inhyrningen av personal från bemanningsföretag. Parterna har olika uppfattning om vad som kan utläsas av de siffror som presenterats vid dessa möten och i frågan om företrädare för bolaget vid dessa möten medgett att brott mot kollektivavtalen förekommit.

Har bolaget brutit mot kollektivavtalen under perioden januari 2006–12 april 2006?

Innehållet i de i målet träffade kollektivavtalen är ostridigt. Parterna har dock olika uppfattning om hur många konsulter som faktiskt varit inhyrda. En första fråga Arbetsdomstolen därför har att ta ställning till är innebörden av de uppgifter som bolaget lämnat vid de veckovisa fackliga mötena. I målet har getts in kopior av overheadbilder med de tabeller som presenterats vid mötena. Under de första sex veckorna 2006 finns en kolumn i tabellerna med rubriken ”actual contract” som avser konsulter, och för tiden därefter redovisas sådan personal under rubriken ”actual consultants”. Enligt klubben avser siffrorna antalet inhyrda konsulter, dvs. i produktion arbetande, medan bolaget menar att det är fråga om det antal konsulter som funnits tillgängliga hos bemanningsföretagen för bolaget att hyra in.

Klubben har som stöd för sin ståndpunkt åberopat innehållet i protokoll från fackliga veckomöten veckorna 10, 11, 12 och 14. Av dessa framgår under punkten ”Bemanning” att bolaget redovisade bemanningsläget för den aktuella veckan avseende antal anställda och antal ”inhyrda”. Det kan konstateras att det antal som angetts beträffande inhyrda ligger på samma nivå som antalet ”actual consultants” i de ovan nämnda tabellerna.

P.L., som var personalchef vid bolaget under åren 2002–2005 och alltså inte deltog vid de nu aktuella mötena under våren 2006, har i vittnesförhöret med honom berättat att han är väl bekant med den mall och terminologi för personalredovisning som används inom Volvo och Fordkoncernen. Han har vidare berättat följande. Uttrycket ”actual contract” avser personer som är verksamma i produktionen och uttrycket ”actual consultants” har samma betydelse enligt den terminologi som används inom Fordkoncernen. Det uppgivna antalet ”actual contract” i de i målet aktuella tabellerna skulle kunna skilja sig något från antalet faktiskt inhyrda eftersom någon kan vara sjukfrånvarande, men det är i så fall fråga om endast mindre avvikelser. Enligt hans uppfattning används inte beteckningarna ”actual contract” och ”actual consultants” för att ange antal konsulter som bemanningsföretag kan ha tillgängliga för ett bolags räkning men som inte i praktiken utför arbete vid tidpunkten i fråga. En uppgift om sådana förhållanden gäller snarare kapacitet och inte bemanning.

Å.G. och C.K. har som företrädare för klubben deltagit i veckomötena. De har båda uppgett att de uppfattat att det antal konsulter som angavs från bolagets sida vid mötena avsåg antalet konsulter som faktiskt arbetade i produktionen vid varje angiven tidpunkt.

Klubben har vidare som stöd för sin uppfattning påstått att bolaget inför klubben, bl.a. på veckomöten, medgett att de tillåtna antalen konsulter överskridits. Av utredningen i målet framgår följande. Vid överläggningar mellan bolaget och klubben den 10 mars 2006 har klubben, enligt vad som finns antecknat i protokollet, framhållit att den vid ett flertal tillfällen påpekat att antalet inhyrda och visstidsanställda översteg det avtalade antalet, och att bolaget meddelat att det inte ”haft någon möjlighet att få ner antalet bemanningspersonal till rätt nivå under den gångna veckan”. Enligt protokollet enades parterna om att företaget senast den 24 mars 2006 skulle redovisa hur man löst situationen så att det avtalade antalet inte skulle överskridas. I protokollet från en överläggning som hölls den 30 mars 2006 finns följande antecknat: ”Företaget kommer att gå igenom bemanningen på respektive avdelning med målsättning att till semestern vara nere i bemanning enligt avtal”.

Det kan också nämnas att arbetsgivarsidan i de centrala tvisteförhandlingarna, som hölls den 9 november 2006, enligt protokollet uttalade att avtalet om precisering av antalet konsulter i praktiken visade sig inte gå att tillämpa och att de nya överenskommelser som fick göras efter hand tydde på att även klubben insåg att avtal om hur många konsulter som vid varje tillfälle skulle få anlitas inte var möjliga att tillämpa.

Å.G. har i vittnesförhöret med honom berättat att bolaget kontinuerligt överskred det tillåtna antalet inhyrda konsulter samt att bolaget medgav detta på veckomötena. Han har vidare uppgett följande. Eftersom bolaget inte följde det ursprungliga kollektivavtalet, träffade parterna i mitten av februari ett nytt kollektivavtal som tillät bolaget att hyra in 135 konsulter i stället för 100 konsulter. Bolaget fortsatte dock vecka efter vecka att bryta även mot detta avtal. Han och övriga inom klubbens styrelse förstod att år 2006 var ett besvärligt år p.g.a. lanseringen av C70-modellen och parterna träffade således ytterligare ett avtal där bolaget tilläts hyra in 170 konsulter, men även detta kollektivavtal bröt bolaget mot.

C.K. har i vittnesförhör med henne uppgett bl.a. följande. Bolaget bröt redan från januari 2006 mot det då gällande kollektivavtalet. Bolaget har också medgett att det brutit mot kollektivavtalen. Klubben fick på veckomötena beskedet att ”så här ser det ut” och att företrädare för bolaget visste att de ”hade för många inne”, men att man måste göra så. Klubben och bolaget förde under tiden diskussioner om hur man skulle lösa situationen och klubben gick med på att höja antalet konsulter i syfte att försöka lösa situationen. Bolaget fortsatte trots detta att överskrida det tillåtna antalet konsulter enligt kollektivavtalen. Klubben blev p.g.a. bolagets agerande och sin medverkan till att träffa avtal hårt ansatt både av medlemmarna och från centralt håll.

Enligt Arbetsdomstolens mening får den nu redovisade utredningen anses visa att det antal konsulter som presenterades i samband med veckomötena avsett inhyrd arbetskraft, dvs. i produktionen arbetande konsulter och inte endast för bolaget tillgänglig personal hos bemanningsföretagen, samt att bolaget överskred det överenskomna antalet konsulter. Det kan tilläggas att för det fall bolagets påstående om att redovisningen vid veckomötena inte avsett antalet inhyrda utan antalet tillgängliga konsulter varit riktigt, borde det ha varit möjligt att visa, t.ex. genom fakturor från bemanningsföretagen, hur många av dessa konsulter som faktiskt hyrdes in. Bolaget har emellertid inte åberopat någon bevisning till stöd för påståendet.

Det återstår därmed att ta ställning till den närmare omfattningen av överskridandet av de avtalade antalen. Enligt klubben har bolagets kontrakt med bemanningsföretagen varit veckokontrakt och de redovisade siffrorna har därmed avsett antal inhyrda konsulter varje dag en viss vecka. Överskridandet av det tillåtna antalet konsulter enligt avtalen har därmed, enligt klubbens uppfattning, skett under varje dag under de i målet aktuella veckorna.

C.K:s uttalanden i förhöret med henne om att personalen hyrdes in veckovis utgör stöd för påståendet om veckovis inhyrning. Även den i målet ingivna skriftliga bevisningen från fackliga veckomöten vecka 10, 11, 12 och 14 talar för att det varit fråga om veckovis inhyrning av personal, eftersom det där anges att företaget redovisar bemanningsläget för veckan i fråga med ett enda bestämt antal, och att en återkommande uppföljningspunkt i protokollen anges vara ”bemanning – veckovis”.

Arbetsgivarparterna har emellertid gjort gällande att inhyrning av personal skett per dag och inte veckovis som klubben påstått. Ett visst stöd för den uppfattningen ger det förhållandet att de i målet ingivna kopiorna av bolagets overheadbilder med tabeller enligt rubriken avser en viss dag i respektive vecka, nämligen den första dagen i veckan. Av utredningen i målet har inte framgått hur avtalen mellan bolaget och bemanningsföretagen varit utformade. Även om mycket talar för att bolaget brutit mot kollektivavtalen dagligen under den aktuella perioden som klubben påstått, kan det inte anses vara helt klarlagt att så skett. Arbetsdomstolen finner mot denna bakgrund att klubbens förstahandsgrund inte kan vinna bifall. Klubben får dock anses ha visat att bolaget brutit mot kollektivavtalen i vart fall den 2.1, 9.1, 16.1, 23.1, 30.1, 6.2, 13.2, 20.2, 27.2, 6.3, 13.3, 20.3, 27.3, 3.4 samt 10.4 2006 i enlighet med klubbens andrahandsgrund.

Har bolaget följt kollektivavtalet under vecka 27 år 2006?

Av en bilaga till protokoll från det fackliga veckomötet fredagen den 7 juli 2006 framgår att det var 237 inhyrda konsulter den 6 juli 2006. I enlighet med vad som anförts ovan beträffande veckovis inhyrning av arbetskraft är det enligt domstolens mening inte visat att bolaget brutit mot kollektivavtalen under hela vecka 27. Klubbens förstahandsgrund kan därför inte heller i denna del vinna bifall. Däremot får det anses visat att bolaget brutit mot kollektivavtalet den 6 juli 2006 samt, i enlighet med bolagets medgivande, den 7 juli 2006.

Skadeståndets storlek

Arbetsdomstolen har i målet funnit att bolaget under en längre tid medvetet och vid upprepade tillfällen brutit mot de mellan parterna träffade kollektivavtalen beträffande inhyrning av arbetskraft. För dessa kollektivavtalsbrott är bolaget skyldigt att utge allmänt skadestånd. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet finner Arbetsdomstolen att det allmänna skadeståndet bör bestämmas till 75 000 kr.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolen finner att bolaget brutit mot de mellan parterna träffade kollektivavtalen och att bolaget därför ska åläggas utge allmänt skadestånd till klubben. Vid denna utgång ska bolaget utge ersättning för klubbens rättegångskostnader. Den yrkade ersättningen får anses skälig.

Domslut

1. Den talan Industrifacket Metalls klubb vid Pininfarina Sverige AB för mot Teknikarbetsgivarna avvisas.

2. Arbetsdomstolen förpliktar Pininfarina Sverige AB att till Industrifacket Metalls klubb vid Pininfarina Sverige AB utge allmänt skadestånd med 75 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 14 februari 2007 till dess att betalning sker.

3. Arbetsdomstolen förpliktar Pininfarina Sverige AB att ersätta Industrifacket Metalls klubb vid Pininfarina Sverige AB för rättegångskostnader med etthundranittioåttatusenniohundrasjutton (198 917) kr, varav 182 490 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 2009‑01‑21, målnummer A‑24‑2007

Ledamöter: Inga Åkerlund, Karin Hellmont (f.d. hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Britt Angleryd, Göran Trogen, Claes Frankhammar, Ella Niia och Lilian Hindersson (f.d. förbundssekreteraren i Svenska Kommunalarbetareförbundet; tillfällig ersättare). Enhälligt.

Sekreterare: Helene Lindström

Dela :