AD 2004 nr 37 – Prejudikat med Sören Öman

Sif

P.P:s tidigare arbete hos SVT och det aktuella anställningsavtalet

P.P. har arbetat som redigerare på SVT, främst vid nyhetsredaktionen. Han anställdes av SVT första gången i december 1999 och har därefter haft ett flertal ofta på varandra följande vikariat. Han arbetade på detta sätt i stort sett sammanhängande fram till och med mars 2003. Efter den 1 april 2003 har han endast haft strövikariat sammanlagt fyra dagar. Skälet till det var att SVT, som regelbundet anlitat ett stort antal vikarier på redigerarsidan, minskade användningen av vikarier med lång sammanlagd anställningstid för att undvika att de enligt bestämmelserna i 5 § anställningsskyddslagen skulle bli anställda tills vidare. Vikarier var en vanlig grupp anställda i synnerhet på redigerarsidan. I stort sett samtliga redigerare har börjat sina anställningar som vikarier och efter ett antal år blivit fast anställda. Det innebär att när ett vikariat upphörde dröjde det inte länge innan vikarien återkom på ett nytt vikariat. Vikarierna blev snabbt kända av övrig personal och behandlades som ”en i gänget”.

Den 2 juni 2003 hade P.P. ett endagsvikariat. Någon dag tidigare hade han varit i kontakt med sin närmaste chef, M.R., och anmält intresse för sommarvikariat hos SVT. Den 4 juni 2003 kom de överens om att P.P. skulle ha ett sommarvikariat hos SVT under tiden den 7 juli – den 3 augusti 2003. Ersättningen skulle uppgå till 21 200 kr och härtill skulle komma ersättning för obekväm arbetstid och övertid. Vid en genomsnittlig beräkning skulle ersättningen för den aktuella tiden uppgå till 28 000 kr inklusive semesterersättning, vilket motsvarar det i målet yrkade beloppet.

Närmare om händelsen den 8 juni 2003

På pingstdagen den 8 juni 2003 befann sig P.P. på SVT för att redigera en kamrats bröllopsvideo. Han och kamraten kom till SVT på förmiddagen. P.P. hade valt tidpunkten med tanke på att det då inte bedrevs någon större verksamhet på nyhetsredaktionen och han därför inte riskerade att hindra någon från att utföra arbete. Utrustningen stod vid tillfället oanvänd. Den redigering som P.P. gjorde innebar ingen ekonomisk vinning för honom och medförde inte någon ekonomisk skada för SVT.

För att komma in på SVT använde P.P. sitt giltiga passerkort. Han anmälde för vakten att han hade en kamrat med sig och vakten släppte in denne. Detta är helt i enlighet med de rutiner som gäller på SVT när utomstående tas in på området. Det bestrids att P.P. obehörigen varit på platsen. Han hade en anställning hos SVT som han skulle tillträda senare under sommaren och han hade arbetat på SVT i stort sett oavbrutet sedan december 1999. Han hade ett giltigt passerkort som han hade fått av SVT. Han hade inte fått några instruktioner eller restriktioner angående när han hade rätt att använda passerkortet. Han var inte ombedd att återlämna kortet efter det senaste vikariatet. Han har inte heller tidigare ombetts att lämna tillbaka kortet när han befunnit sig mellan vikariat. Om SVT ansåg att det fanns begränsningar i rätten att använda kortet borde P.P. ha informerats om det. Han hade i sådant fall följt reglerna. Det har varit möjligt för SVT att tidsbegränsa kortets giltighetstid eller att spärra kortet utan att fysiskt ta det ifrån honom.

När det gäller föreskrifter rörande säkerheten på SVT och passerkorten framgår av det interna datanätet för personalen på SVT att ansvarig chef skall samla in passerkortet när en anställd slutar sin anställning. Det framgår vidare att SVT:s anläggningar är klassade som skyddsobjekt enligt beslut av länsstyrelsen och att det betyder bl.a. att obehöriga ej har tillträde till arbetsplatsen, men att detta i praktiken endast innebär att särskilda rutiner måste följas för att släppa in besökare. Hos SVT har rutinen i praktiken endast varit att besök av utomstående har anmälts hos vakten. Det har varit vanligt förekommande att anställda tagit med utomstående in på området.

P.P. hade uppfattningen att det var tillåtet att använda utrustningen för privat bruk om det gjordes med förstånd och inte störde produktionen. Det var allmänt vedertaget och vanligt förekommande på arbetsplatsen. Det har dock inte varit tillåtet att använda utrustningen i kommersiellt syfte. Han hade inte fått instruktioner om att han var tvungen att be om lov innan han använde utrustningen för något privat syfte.

När P.P. den aktuella dagen hade påbörjat redigeringsarbetet passerade M.R. Denne frågade vad P.P. gjorde och gick från platsen sedan P.P. talat om vad han sysslade med. Efter en stund kom han tillbaka och bad P.P. sluta med redigeringsarbetet. P.P. upphörde omedelbart med arbetet och lämnade lokalerna tillsammans med sin kamrat.

Senare samma dag ringde M.R. till P.P. och bad denne att den 10 juni infinna sig på ett möte med M.R. och produktionschefen C.A. P.P. ifrågasatte mötet eftersom han ansåg att saken fick alldeles för stora proportioner och då han inte tyckte att han hade gjort något fel. Han gick dock med på att komma till mötet. Vid mötet visade det sig att även personalchefen M.M. var närvarande. P.P. blev än mer förvånad över detta och kände sig pressad och i underläge.

SVT hävde muntligen anställningsavtalet den 13 juni och bekräftade detta i ett brev den 18 juni. Som skäl för åtgärden angavs i brevet att P.P. den 8 juni 2003 obehörigen befunnit sig i SVT Nyheters lokaler, medfört ytterligare en obehörig person samt använt SVT:s utrustning för en privat redigering utan att be om lov. Det var således dessa fel som SVT gjorde gällande att P.P. hade begått. SVT har i efterhand gjort gällande att även mötet den 10 juni hade stor betydelse för frågan om hävning.

SVT:s agerande mot P.P. medförde kraftiga reaktioner bland övriga anställda som i stor utsträckning skickade protestmail till ledningen. Kollegorna ansåg att P.P. bara hade gjort vad många andra anställda gjort tidigare utan att få några repressalier.

Grunden för talan

Sif bestrider att det skulle föreligga någon grund för hävning av anställningsavtalet vare sig enligt lagen om anställningsskydd eller enligt avtalslagen.

Sif gör härvid i första hand gällande att reglerna i lagen om anställningsskydd är tillämpliga och att SVT:s agerande är att jämställa med ett avskedande. Avskedande kan bara ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren och det har inte P.P. gjort. Genom att avskedandet strider mot lagen om anställningsskydd är SVT skyldigt att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till P.P. Det föreligger inte några skäl att jämka det allmänna skadeståndet.

Sif bestrider att det är möjligt att häva anställningsavtalet med stöd av 36 § avtalslagen. För det fall SVT:s agerande ändå skall betraktas som en hävning av anställningsavtalet enligt avtalslagens regler gör Sif i andra hand gällande att grund för hävning inte föreligger. SVT är därför skyldigt att betala ekonomiskt skadestånd till P.P.

Arbetsgivarparterna

P.P:s tidigare arbete hos SVT och det aktuella anställningsavtalet

P.P. har som vikarie haft flera tidsbegränsade anställningar som redigerare hos SVT. Hans senaste längre vikariat upphörde den 31 mars 2003. Därefter har han varit anställd av SVT som vikarie vid fyra tillfällen under våren, den 10 april, den 22 april, den 13 maj och den 2 juni. Under våren träffade han också en muntlig överenskommelse med SVT om ett sommarvikariat under perioden den 7 juli – den 3 augusti 2003.

Närmare om händelsen den 8 juni 2003

På pingstdagen den 8 juni 2003 beredde sig P.P., tillsammans med en kamrat som var en för SVT helt främmande person, utan tillstånd tillträde till SVT:s lokaler. Han använde därvid ett passerkort som han hade behållit efter anställningen den 2 juni 2003. Han och kamraten gick genom grindpassagen och därifrån in i SVT:s allmänna utrymmen. De fortsatte genom den särskilda inpasseringen in i nyhetsverksamhetens lokaler. Där använde han utan tillstånd utrustningen i ett s.k. redigeringsblock för att redigera privat videomaterial som tillhörde kamraten. Gruppchefen M.R., som visste att P.P. inte var anställd vid detta tillfälle, såg dem och frågade vad de gjorde där. Han fick undvikande svar av P.P. som dock förklarade att han hade fått tillstånd av T. på Mediahanteringen att använda utrustningen. M.R. frågade T. som nekade till att ha lämnat något tillstånd och därtill förklarade att han inte kunde ge något sådant tillstånd. T. uppgav att han enbart hade hjälpt till med viss tekniköverföring på P.P:s uppmaning. M.R. gick tillbaka till P.P. som efter viss diskussion avslutade redigeringsarbetet. Därefter lämnade P.P. och kamraten SVT:s lokaler. Senare samma dag ringde M.R. till P.P. i syfte att bestämma ett sammanträffande där de kunde diskutera det inträffade, som av SVT bedömdes som mycket allvarligt. P.P. ville först inte komma till mötet och krävde betalning för att inställa sig men övertalades dock slutligen att komma till mötet.

Vid mötet den 10 juni deltog förutom P.P. och M.R. även produktionschefen C.A. samt personalchefen M.M. SVT klargjorde att de såg mycket allvarligt på det inträffade. P.P. uppträdde på ett nonchalant sätt och visade anmärkningsvärd bristande respekt och förståelse för bl.a. säkerhetsrutinerna vid inpassering till SVT:s område.

SVT hävde anställningsavtalet på grund av dels P.P:s agerande den 8 juni 2003, dels hans agerande vid mötet den 10 juni 2003.

Gällande säkerhetsbestämmelser

SVT:s lokaler, i synnerhet nyhetslokalerna, är ur säkerhetssynpunkt en mycket känslig arbetsplats som är instängslad med särskilda grindpassager. Området är skyddsklassat av länsstyrelsen och det finns ett starkt säkerhetstänkande inom SVT. De anställda måste följa de säkerhetsrutiner som uppställs av SVT. Av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut 2002‑04‑03 framgår bl.a. att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet, att innebörden av beslutet skall tillkännages genom att skyltar sätts upp på ett sådant sätt att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt, att det ankommer på SVT att anordna och vidmakthålla förbudsskyltning samt att SVT får avgöra vilka som får undantas från tillträdesförbudet.

Av den skriftliga information som de anställda får samtidigt som de erhåller passerkortet framgår vilka handlingsregler som gäller. Det framgår bl.a. att kortet är personligt och inte får lånas ut, att det inte får förvaras tillsammans med pin-koden, att det skall förvaras så att det är oåtkomligt för obehöriga och att det vid anställningens slut skall återlämnas till arbetsgivaren.

På SVT:s intranät finns information om säkerhetsföreskrifter och passerkort. Där framgår att SVT:s anläggningar är skyddsobjekt och att det innebär att obehöriga inte har tillträde till arbetsplatsen och att det i praktiken innebär bl.a. att särskilda rutiner måste följas för att släppa in besökare, skådespelare, entreprenörer etc.

Grunden för bestridandet

Den 8 juni beredde sig P.P. utan att vara anställd på SVT olovligen tillträde till nyhetslokalerna och använde sig av SVT:s utrustning för privat ändamål. Vidare medförde han därvid utan tillstånd en person som var helt okänd för SVT. P.P. och hans kamrat var obehöriga besökare på SVT. P.P:s agerande utgör ett grovt åsidosättande av de skyldigheter som åvilar en arbetstagare. P.P:s efterföljande uppträdande vid mötet den 10 juni visar vidare på en bristande insikt när det gäller det allvarliga i hans agerande och har allvarligt rubbat SVT:s förtroende för honom i framtiden. Det har förelegat giltigt skäl för SVT att med åberopande av 36 § avtalslagen häva den tidsbegränsade anställningen alternativt avskeda honom från densamma.