Sören Öman
070‑741 07 12
Mejla
Prejudikat från Arbetsdomstolen:
[ Arbetstvistforum | Hemvist ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord Arbetsdomstolen ger själv sina avgöranden sökord. Dessa är ofta mer specifika än de sökord som finns ovan, men inte lika konsekventa : Arbetstvistlagen | Forum | Hemvist ]
Arbetsdomstolen leder rättsutvecklingen inom arbetsrätten genom sina prejudikat
» Alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )
AD 1999 nr 78Sammanfattning:
Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som begreppet har enligt 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.
Beslut meddelat : Onsdagen den 9 juni 1999
Parter i Arbetsdomstolen Sound Affects Tidnings Aktiebolag i Norrköping mot M.P. i Malmö ( Privata sektorn ) : M.P. & Sound Affects Tidnings Aktiebolag []
Överklagat mål [ mål nr B 123/98 ]
Underinstans : Malmö tingsrätt Hemsida Onsdagen den 9 september 1998
Beslut meddelat :
[ 9 månader (273 dagar) efter tingsrättens avgörande ]
Ledamöter i ( 3 st. ♀ 1 ♂ 2 – juristsammansättning [3 jurister] ) :
Ordförande :
[ Enhälligt ]
# Ordinarie ledamot
Lagrum : 2 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Anförda förarbeten :
Rättsfall som hänvisar till AD 1999 nr 78 ( 1 st. ) : AD 2000 nr 49
Klicka på länkarna till lagstiftning, rättsfall och förarbeten i domsreferatet nedan för att se dokumentet (öppnas i nytt fönster).
Referat ( AD 1999 nr 78 ) :
Parter:
Sound Affects Tidnings Aktiebolag i Norrköping
mot
M.P. i Malmö
Överklagat beslut : Malmö tingsrätts beslut den 9 september 1998 i mål nr T 8873‑98
M.P. väckte den 20 juli 1998 talan mot Sound Affects Tidnings AB (bolaget) vid Malmö tingsrätt med yrkanden om lön och skadestånd. Beträffande forum hänvisade M.P. därvid till 2 kap. 2 § tredje stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen).
Bolaget anförde i svaromål att tingsrätten inte var behörig att uppta målet till handläggning. Bolaget pekade därvid på att M.P. den 1 november 1997 varit folkbokförd i Norrköping. Bolaget bestred även käromålet i sak.
Sedan M.P. förklarat sig vidhålla att Malmö tingsrätt var rätt forum uttalade tingsrätten i det överklagade beslutet följande.
Bolaget har överklagat tingsrättens beslut och yrkat att Arbetsdomstolen skall förklara att Malmö tingsrätt inte är behörig att uppta målet mellan parterna till prövning.
M.P. har bestritt bolagets ändringsyrkande.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.
I 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen anges beträffande sådana arbetstvister som i första instans skall upptas av tingsrätt att arbetsgivaren får sökas vid rätten i den ort där arbetstagaren har sitt hemvist. I lagens förarbeten (prop. 1974:77 [ pdf |
Är svaranden folkbokförd i Sverige, anses enligt 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken som hans hemvist den ort där han var folkbokförd den 1 november föregående år. Denna regel innefattar inom sitt tillämpningsområde en legaldefinition. Det är alltså inte fråga om en presumtion som kan kullkastas genom motbevisning om personens verkliga hemvist. Denna ordning är förestavad av intresset av att regleringen skall vara klar och enkel (se NJA II 1943 s. 96, Ekelöf/Boman Rättegång II, 8 uppl. s. 25 samt Fitger, Rättegångsbalken 10:5).
Det förekommer i förarbetena till den särskilda forumregeln i arbetstvistlagen inget uttalande som tyder på att lagstiftaren har tänkt sig att begreppet hemvist vid tillämpningen av den lagen skulle ha en annan innebörd än den som anges i legaldefinitionen i 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken. Det kan tilläggas att intresset av att ha en enkel och klar regel gör sig gällande med samma styrka beträffande arbetstvister som beträffande tvistemål i allmänhet. Arbetsdomstolen finner på grund av det anförda att man vid tillämpningen av 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen skall ge hemvistbegreppet den innebörd som anges i 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.
I det föreliggande målet är ostridigt att M.P. den 1 november 1997 var folkbokförd i Norrköping. Vid tidpunkten för talans väckande i juli 1998 skall han således – oavsett hans dåvarande faktiska bostadsort – anses ha haft hemvist i Norrköping. Under sådana förutsättningar saknar Malmö tingsrätt behörighet att ta upp tvisten mellan parterna till prövning. Bolagets överklagande skall därför bifallas.
M.L. har begärt ersättning enligt rättshjälpslagen med 4 210 kr, avseende fyra timmars arbete. Med hänsyn till ärendets begränsade omfattning i Arbetsdomstolen får hon anses vara skäligen tillgodosedd med ersättning för två timmars arbete, dvs. med 2 105 kr.
Fördelningen av rättegångskostnaderna i Arbetsdomstolen bör göras när tingsrätten slutligt avgör målet.
1. Arbetsdomstolen förklarar att Malmö tingsrätt inte är behörig att ta upp tvisten mellan parterna till prövning.
2. Arbetsdomstolen fastställer ersättningen enligt rättshjälpslagen åt M.L. för det biträde hon lämnat M.P. i Arbetsdomstolen till tvåtusenetthundrafem (2 105) kr för arbete.
3. Det ankommer på tingsrätten att pröva frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motparts rättegångskostnad eller kostnad för rättshjälp i Arbetsdomstolen.
Beslut 1999‑06‑09, målnummer B‑123‑1998
Ledamöter: Michaël Koch, Lars Johan Eklund och Catharina Nordlander. Enhälligt.
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, 103 11 Stockholm.
» Se och sök bland alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )
» Se alla prejudikat med Sören Öman
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 jobbat som domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.