: : : :

Prejudikat från Arbetsdomstolen:

AD 1998 nr 88

| | | |  ]

Arbetsdomstolens egna sökord :  ]

Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman :

Arbetsdomstolen leder rätts­ut­veck­lingen inom arbets­rätten genom sina prejudikat

Gå direkt till :

» Alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )

AD 1998 nr 88

Sammanfattning:

Fråga i tvist om uppsägning på grund av arbetsbrist vid en statlig myndighet om tillämpning av turordningsreglerna i 3 § TurA-S. Skulle en arbetstagare med vissa arbetsuppgifter med kartmaterial hänföras till en turordningskrets avseende kartproduktion eller en krets avseende allmänna kontorsarbetsuppgifter?

Dom meddelad : Onsdagen den 1 juli 1998

» Gå direkt till domskälen

Dela :

         VisaStäng detaljer om domen ( Klicka här )

Parter ( Statliga sektorn ) :  [] &  [] &  []

Direktstämt mål [ mål nr A 204/97 ]

Dom meddelad :

Ledamöter i Arbetsdomstolen ( 7 st. ♀ 2 ♂ 5allmän sammansättning ):

Ordförande :

 [] #

Vice ordförande :

 [] *

”Tredje man” :

 [] *

Arbetsgivarledamöter :

 [] #

SAF

 [] **

 

Arbetstagarledamöter :

 [] **

 

 [] *

Saco

[ Enhälligt ]

# Ordinarie ledamot* Förordnad ersättare** Tillfällig ersättare

[ 2 av 7 ]
Andel tillfälliga ersättare : 28,6% ( 2 / 7 st. )
[ 2 av 7 ]
Andel ordinarie ledamöter : 28,6% ( 2 / 7 st. )
[ 2 av 7 ]
Andel kvinnliga ledamöter : 28,6% ( 2 / 7 st. )

Sekreterare :  []

Lagrum : 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Klicka på länkarna till lag­stift­ning, rätts­fall och för­arbeten i doms­referatet nedan för att se doku­mentet (öppnas i nytt fönster).

Innehållsförteckning ( AD 1998 nr 88 ) :

BAKGRUND

YRKANDEN M.M.

PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN

Arbetstagarparterna

Arbetsgivarverket

DOMSKÄL

Tvisten

Bevisningen

Några i allt väsentligt ostridiga omständigheter

Arbetsdomstolens överväganden

DOMSLUT

Klicka på rubriken för att komma dit. Är avsnittet med utveckling av parternas talan dolt, kan du dock inte komma till rubrikerna där.
Rubrikerna har identifierats automatiskt, så det kan förekomma fel och ofullständigheter.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen avslår Offentligt anställdas förhandlingsråds, förbundsområde statstjänstemän, poliser, officerare sammantagna, och Statstjänstemannaförbundets talan.

2. De vid 1 angivna parterna skall med hälften var ersätta Arbetsgivarverket för rättegångskostnader med fyrtiofemtusen (45 000) kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Referat ( AD 1998 nr 88 ) :

Parter:

Offentliganställdas förhandlingsråd OFR/SPO och Statstjänstemannaförbundet

mot

Staten genom Arbetsgivarverket

BAKGRUND

I augusti 1996 informerades de fackliga organisationerna vid Länsstyrelsen Dalarna om arbetsgivarens avsikt att säga upp ett antal arbetstagare på grund av arbetsbrist. Orsaken till arbetsbristen var i huvudsak att hänföra till nedskärningar i ramanslagen samt minskade arbetsuppgifter inom vissa områden. Efter förhandlingar med personalorganisationerna fastställdes arbetsbristen slutligen till att omfatta totalt 31 arbetstagare. Länsstyrelsen beslutade därefter med tillämpning av kollektivavtalet om turordning för arbetstagare hos staten (TurA-S), att arbetstagarna skulle indelas i de turordningskretsar som framgår av en av Länsstyrelsen Dalarna upprättad turordningslista. G.D., som är medlem i Statstjänstemannaförbundet, var en av dem som sades upp.

Tvist har uppkommit mellan på ena sidan Offentligt anställdas förhandlingsråd, förbundsområde statstjänstemän, poliser, officerare sammantagna (OFR/SPO) och Statstjänstemannaförbundet (förbundet) samt på andra sidan Arbetsgivarverket om tillämpningen och tolkningen av begreppet ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter” i 3 § TurA-S vid inplacering av G.D. i turordning.

Tvisteförhandling har ägt rum mellan parterna utan att tvisten har kunnat lösas.

I TurA-S föreskrivs bl.a. följande.

Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist

3 §. I stället för det som föreskrivs i 22 § tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) gäller att turordning vid uppsägning skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns.

YRKANDEN M.M.

OFR/SPO och förbundet har yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta Arbetsgivarverket att för brott mot 3 § TurA-S till envar av G.D. och OFR/SPO utge allmänt skadestånd med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 27 oktober 1997 till dess betalning sker samt ekonomiskt skadestånd till G.D. avseende utebliven lön för tiden den 5 – 31 januari 1998 med 12 403 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen fr.o.m. den 26 januari 1998, den 1 – 28 februari 1998 med 14 290 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen fr.o.m. den 25 februari 1998, den 1 – 31 mars 1998 med 14 290 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen fr.o.m. den 25 mars 1998 och den 1 – 28 april 1998 med 13 203 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen fr.o.m. den 24 april 1998, allt till dess betalning sker.

OFR/SPO och förbundet har vidare yrkat att arbetsdomstolen förbehåller arbetstagarparterna rätten att senare väcka ny talan om ekonomiskt skadestånd till G.D.

Arbetsgivarverket har bestritt yrkandena. Arbetsgivarverket har vitsordat skäligheten av ränteyrkandena samt beräkningen av det ekonomiska skadeståndet avseende G.D.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

         PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN  ( Klicka här för att visa )

Arbetstagarparterna

I den arbetsbristsituation som hade uppstått vid Länsstyrelsen ägde förhandlingar rum rörande personalorganisationen. Därefter fastställdes arbetsbristen till att avse totalt 31 arbetstagare. Från fackligt håll godtog man i och för sig den uppkomna arbetsbristsituationen. Personalminskningens omfattning innebar också ett behov av att göra viss intern omorganisation inom länsstyrelsen.

De förhandlingar som är av intresse i målet avser länsstyrelsens beslut att inrätta ett gemensamt diarium för samtliga enheter hos länsstyrelsen. Tidigare hade respektive enhet haft ett liknande diarium för att registrera inkommande handlingar. Vidare bestämde länsstyrelsen att det skulle införas en gemensam karthantering för hela länsstyrelsen. Denna kom att tillhöra planenheten.

Efter genomförda förhandlingar beslutade länsstyrelsen att säga upp de övertaliga arbetstagarna. Bland de uppsagda fanns byråassistenten G.D. Hon sades upp från sin anställning vid lantbruksenheten den 1 oktober 1996 på grund av arbetsbrist. Hennes uppsägningstid gick ut den 4 januari 1998 sedan hon haft vissa tidsbegränsade förordnanden.

Tvisten mellan parterna avser tolkningen och tillämpningen av begreppet ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter” i 3 § TurA-S. Enligt 3 § TurA-S skall turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns.

Inledningsvis vill arbetstagarparterna peka på att arbetsdomstolen tidigare i ett antal domar har tolkat 3 § i TurA-S. Arbetstagarparterna menar att det finns anledning att ha i åtanke uttalanden som arbetsdomstolen har gjort i dessa mål.

I arbetsdomstolens dom nr 90/1992 förklarade domstolen att den aktuella bestämmelsen i TurA-S bygger på de grundläggande reglerna i anställningsskyddslagen om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Reglerna innebär att turordning bland arbetstagare som berörs av arbetsbrist i första hand bestäms av längden av arbetstagarnas anställningstid och i andra hand av deras levnadsålder. Domstolen uttalade vidare att det kunde iakttas att ju snävare man tolkade begreppet ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter” desto mer uttunnat blev skyddet för anställningen som följer av arbetstagarnas anställningstid. Eftersom ett bättre anställningsskydd med längre anställningstid är anställningsskyddslagens grundläggande princip, menade domstolen att det skulle stämma bäst överens med grunderna för anställningsskyddslagen om man ger begreppet ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter” en relativt vidsträckt tolkning.

Arbetsdomstolen upprepade beskrivningen i domen nr 85/1993. Där betonade domstolen vid en jämförelse mellan olika arbetstagares arbetsuppgifter att det var arbetsuppgifternas faktiska innehåll och inte eventuellt organisatoriska skillnader som skulle jämföras.

G.D. är utbildad karttekniker. Hon arbetade sedan den 1 juli 1991 med karttekniska arbetsuppgifter vid lantbruksenheten hos länsstyrelsen. Dessförinnan var hon sedan år 1971 anställd vid den dåvarande lantbruksnämnden i Kopparbergs län. Verksamheten hos lantbruksnämnden övertogs av länsstyrelsen den 1 juli 1991. G.D. följde då med över till länsstyrelsen. Hon hade där i princip motsvarande arbetsuppgifter som i sin anställning vid lantbruksnämnden.

I en av länsstyrelsen upprättad turordningslista hade G.D. inplacerats i en turordningskrets som benämndes diarie- och allmänna expeditionsuppgifter, krets 1. Det var huvudsakligen i krets 1 som arbetsbristen hos länsstyrelsen återfanns. I krets 1 fastställdes arbetsbristen till att omfatta 26 arbetstagare. G.D. sammanlagda anställningstid hos staten omfattade 322 månader. Hon kom att hamna på plats 13 och blev därför uppsagd.

Arbetstagarparterna anser att G.D. inte kan anses ha haft arbetsuppgifter som var jämförbara med de arbetsuppgifter som ankom på dem som var inplacerade i krets 1. Som framgår av benämningen i krets 1 skall turordningskretsen uppta arbetstagare som i huvudsak arbetar med diarie- och allmänna expeditionsuppgifter vid länsstyrelsen. Det var inte den typen av arbetsuppgifter som G.D. hade som sina huvudsakliga arbetsuppgifter. Arbetstagarparterna menar i stället att G.D. till följd av sina huvudsakliga arbetsuppgifter, som var karttekniska arbetsuppgifter, borde ha inplacerats i den turordningskrets som benämndes krets 8. Den kretsen upptar tre personer, G.E., L.K. och I.N.

G.D. arbetsuppgifter framgår av en av henne upprättad beskrivning. Hon har där angivit sina arbetsuppgifter hos länsstyrelsen och hur de ungefärligen tidsmässigt fördelats på hennes heltidsanställning. Ca 20 procent avsåg ankomstregistrering av jordbrukares ansökningar om EU-stöd och utskick av bekräftelsebrev till jordbrukarna. Ca 20 procent innefattade inmatning av uppgifter om grödor och arealuppgifter från de nämnda ansökningarna. Det är möjligen sådana arbetsuppgifter som, enligt arbetstagarparterna, skulle kunna hänföras till krets 1.

Vid tidpunkten för uppsägningen av G.D. menar arbetstagarparterna att det förekom ovanligt mycket arbete särskilt med de nyss nämnda typerna av arbetsuppgifter, eftersom de var säsongsbetonade. Om dessa typer av arbetsuppgifter skulle slås ut över hela året, skulle emellertid andelen arbetsuppgifter med de mer administrativt betonade funktionerna bli några procentenheter lägre. Arbetstagarparterna anser att G.D. huvudsakliga arbetsuppgifter bestod av karttekniskt arbete. Samtliga övriga procentsatser i G.D. arbetsbeskrivning avsåg karttekniskt arbete. Ca 20 procent gällde jämförelser av jordbrukarnas kartor i ansökningar om EU-stöd för kontroll av s.k. dubbelbruk. Ca 25 procent avsåg arealmätning vid denna kontroll, vilket innebar att från böndernas kartor rita in odlingsskiften på ortofotokartor och med en planimeter arealbestämma dessa. Enligt arbetstagarparternas mening är dessa arbetsuppgifter av kartteknisk natur och inte som arbetsgivarparten påstått administrativa arbetsuppgifter.

Parterna är däremot överens om att de ca 10 procent som innefattade fastighetsutredningar och de ca 5 procent som bestod av övriga karttekniska arbetsuppgifter utgör karttekniskt arbete.

De procentfördelningar och den beskrivning som gjorts av G.D. arbetsuppgifter förefaller i och för sig ostridiga mellan parterna men frågan kvarstår hur man skall bedöma de sammanlagt ca 45 procent av arbetsuppgifterna som avsåg kontroll av dubbelbruk och som arbetstagarparterna menar är av kartteknisk natur.

I turordningslistan förekommer även en person vid namn B.L. som upptagits i krets 1. Även hon hade karttekniska arbetsuppgifter vid lantbruksenheten på samma sätt som G.D. B.L. hade emellertid så lång statlig anställningstid att hon inte blev uppsagd och är därmed inte föremål för tvist.

Om man till turordningskrets 8, kartproduktion, lägger G.D. och B.L., upptar den kretsen fem arbetstagare. Ordnade efter stigande anställningstid skulle då kretsen uppta G.E., L.K., G.D., I.N. och B.L. Med utgångspunkt från att kretsen fortsättningsvis skall bestå av tre arbetstagare, skulle G.D. inte ha blivit uppsagd.

Från arbetsgivarsidan har framhållits att planenhetens karttekniker utför sina arbetsuppgifter med digital kartteknik, medan arbetet på jordbruksenheten utförts med analog teknik. Arbetstagarparterna menar att oavsett om man utför karttekniskt arbete enligt den digitala tekniken eller med utnyttjande av den analoga tekniken är det ändå fråga om ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter”. Skillnaden mellan de två teknikerna är inte större än att G.D. med en normal introduktion hade kunnat arbeta med de arbetsuppgifter som finns vid planenheten. Omvänt menar arbetstagarparterna också att de tre kartteknikerna på planenheten hade kunnat utföra det karttekniska arbete om ca 60 procent av en heltid som G.D. hade utfört. Det föreligger alltså en utbytbarhet mellan dessa arbetstagare som leder till att de borde ha hänförts till samma turordningskrets.

Arbetstagarparterna anser att länsstyrelsen genom att placera G.D. i turordningskrets 1 i stället för i turordningskrets 8 brutit mot 3 § TurA-S.

Arbetsgivarverket

Tvisten i målet gäller huruvida byråassistenten G.D. vid uppsägningstillfället den 1 oktober 1996 hade sådana arbetsuppgifter att hon berördes av arbetsbristen hos Länsstyrelsen Dalarna.

Länsstyrelsen informerade hösten 1996 de lokala arbetstagarorganisationerna om det ekonomiska läge som hade uppstått genom att länsstyrelsen hade ålagts stora besparingskrav i budgetpropositionerna för budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Detta ledde till en översyn av verksamheten. Översynen resulterade i att länsstyrelsen inrättade ett gemensamt diarium som kom att läggas under rättsenheten. Vidare inrättades en särskild kartfunktion på planenheten med karttekniker som hade specialistkompetens och med huvuduppgift att producera underlagskartor och att digitalisera dessa. Digitalisering av kartor sker med utnyttjande av ett geografiskt informationssystem, betecknat GIS, och det regionala underlagsmaterialet RUM.

Arbetet med GIS och RUM var ett prioriterat arbetsområde hos länsstyrelsen. För de karttekniker som arbetade med digitaliseringen förelåg inte någon arbetsbrist.

Vad gäller arbetet med kartor vid länsstyrelsen kan man skilja mellan på ena sidan ren produktion av underlagskartor och digitalisering av dessa samt på andra sidan övrigt arbete med kartor inom ramen för handläggningen av ärenden. Det sistnämnda arbetet utfördes både av assistenter med kartteknisk utbildning, såsom G.D., och av assistenter och handläggare utan sådan utbildning. Arbete med kartor förekommer vid flera enheter hos länsstyrelsen. Den rena produktionen av underlagskartor och digitaliseringen av dessa sker däremot endast på planenheten.

Den omorganisation vid länsstyrelsen som genomfördes och trädde i kraft den 1 oktober 1996 innebar ett nytt arbetssätt för alla handläggare. De skulle arbeta med sina ärenden från diarieföring till beslut. Tidigare hade handläggarna fått hjälp av assistenter som förberett ärendena inför handläggning och beslut. Det nya arbetssättet fick till följd att arbetsbrist uppstod, som omfattade i huvudsak assistenter med diarie- och allmänna kontorsarbetsuppgifter, såsom diarieföring, remisshantering, expediering, ordbehandling, databas- och registerhantering samt kopiering.

Det nu anförda var utgångspunkten när länsstyrelsen med hänsyn till de arbetsuppgifter som arbetsbristen avsåg skulle fastställa turordningskretsar enligt gällande bestämmelser.

En turordning med tillämpning av bestämmelsen i 3 § TurA-S skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. Detta innebär att arbetstagare i varje krets skall ha arbetsuppgifter som i stort sett är av jämförbar beskaffenhet och inriktning. Alla arbetstagare inom en turordningskrets skall i princip kunna utföra samtliga arbetsuppgifter som ingår i kretsen. Arbetsuppgifterna skall vara utbytbara.

De turordningskretsar som upprättades vid länsstyrelsen framgår av en turordningslista. De kretsar som är av intresse i målet är kretsarna 1 och 8. Krets 1 är hänförlig till assistenter som sköter diarieföring och allmänna expeditionsarbetsuppgifter medan krets 8 består av arbetstagare som utför kartproduktion.

G.D. placerades in i krets 1 med hänsyn till de arbetsuppgifter som hon hade vid uppsägningstillfället den 1 oktober 1996. Med utgångspunkt från hennes anställningstid placerades hon som nr 13. Eftersom 26 av de 35 arbetstagarna i kretsen var övertaliga, blev hon uppsagd.

Vad närmare gäller G.D. arbetsuppgifter finns dessa redovisade i en av henne själv upprättad arbetsbeskrivning. G.D. har angivit att hon under tiden den 1 april – 30 september 1996 hade olika arbetsuppgifter, vilka var ungefärligt fördelade enligt följande. Ca 20 procent innebar ankomstregistrering av jordbrukares ansökningar om EU-stöd. Denna arbetsuppgift tillhör krets 1, med hänsyn till att registreringsarbetet är en kontorsarbetsuppgift. Ytterligare ca 20 procent avser registreringsuppgifter, nämligen inmatning av uppgifter om gröda och av arealuppgifter från de nyssnämnda ansökningarna. Även dessa registreringsuppgifter är hänförliga till krets 1 såsom kontorsarbetsuppgifter. Parterna är ense i de nu nämnda avseendena.

Därefter följer en arbetsuppgift som uppgår till ca 20 procent, vilken innebär att göra en jämförelse av jordbrukarnas kartor i ansökningar om EU-stöd vid kontroll av dubbelbruk. Kartorna varierar i kvalitet och kan vara svårlästa. Vidare innefattar ca 25 procent arealmätning vid denna kontroll, vilket innebär att från jordbrukarnas kartor rita in odlingsskiften på ortofotokartor och med en planimeter arealbestämma dessa. Dessa arbetsuppgifter är enligt arbetsgivarsidan ett led i vanlig ärendehandläggning. Arbetsuppgifterna är allmänna kontorsarbetsuppgifter som utförs även av andra assistenter än G.D., dvs. av både dem som har kartteknisk grundutbildning och dem som inte har det. Detta är också en typisk arbetsuppgift som ingår i krets 1.

När det sedan gäller fastighetsutredningar, ca 10 procent, och övriga karttekniska arbetsuppgifter, ca 5 procent, är parterna i och för sig överens om att det är ett slags karttekniska arbetsuppgifter. De tillhör dock inte krets 8. Detta beror på att uppgifterna inte avser digitalisering av kartor utan att det är karttekniska uppgifter som utförs med analog teknik. G.D. hade därmed arbetsuppgifter som upp till 85 procent kunde hänföras till krets 1.

De arbetstagare som ingår i krets 8 har en speciell kartteknisk vidareutbildning som krävs för att rita kartor med hjälp av den digitala tekniken. Tekniken tar kanske några månader att behärska, medan att lära sig att utföra själva arbetet beräknas ta minst ett år. G.D. har inte denna utbildning och erfarenhet. I målet är det dock inte fråga om huruvida man skulle kunna med hjälp av vidareutbildning utföra de arbetsuppgifter som ingår i krets 8. Enligt arbetsgivarsidan gäller målet hur arbetstagarna skall kretsindelas med hänsyn till de arbetsuppgifter som de hade vid uppsägningstillfället.

Vid planenheten består det karttekniska arbetet i huvudsak av kartproduktion i form av digitalisering i det regionala underlagsmaterialet RUM. Detta arbete uppskattas till 50 procent. Ajourföring av gammalt RUM-material, dvs. papperskartor för länsstyrelsens kartarkiv uppskattas till ca 10 procent. Annat karttekniskt arbete, nämligen analoga kartritningsuppgifter, uppskattas till ca 10 procent och allmänna kontorsarbetsuppgifter till 30 procent.

Sammanfattningsvis menar arbetsgivarsidan att G.D. arbetsuppgifter i huvudsak avser sådana arbetsuppgifter som är av jämförbar beskaffenhet och inriktning som övriga arbetstagares arbetsuppgifter i krets 1. Dessa arbetsuppgifter är däremot inte i huvudsak jämförbara med arbetsuppgifterna i krets 8, vilka avser kartproduktion, dvs. digitalisering av kartor.

DOMSKÄL

Tvisten

G.D. innehade anställning som byråassistent vid Länsstyrelsen Dalarna med placering på lantbruksenheten. Hon blev den 1 oktober 1996 uppsagd från sin anställning på grund av arbetsbrist.

Tvisten gäller om länsstyrelsen har tillämpat turordningsreglerna i 3 § TurA-S på ett riktigt sätt i G.D. fall. Enligt denna avtalsbestämmelse skall en turordningskrets omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns.

Länsstyrelsen hänförde G.D. till turordningskretsen 1 avseende anställda som utfört diarieföring och allmänna expeditionsarbetsuppgifter. Arbetstagarparterna har gjort gällande att hon i stället bort hänföras till turordningskretsen 8 avseende anställda som utfört kartproduktion. Om G.D. indelats i enlighet med arbetstagarsidans uppfattning, skulle hon inte ha blivit uppsagd.

Bevisningen

I målet har förekommit såväl muntlig som skriftlig bevisning. På begäran av arbetstagarsidan har förhör upplysningsvis hållits med G.D. själv samt med lantbrukskonsulenten PO.F., Länsstyrelsen Dalarna, och kartingenjören M.Å., Lantmäteriverket. På Arbetsgivarverkets begäran har förhör upplysningsvis ägt rum med lantbruksdirektören E.W. och biträdande länsarkitekten A.H., båda vid Länsstyrelsen Dalarna.

Några i allt väsentligt ostridiga omständigheter

I målet har redovisats följande i allt väsentligt ostridiga omständigheter.

G.D. arbetsuppgifter vid tiden för uppsägningen den 1 oktober 1996 låter sig beskrivas enligt följande. Till ca 40 procent bestod hennes arbetsuppgifter av arbete med ankomstregistrering och annat registreringsarbete avseende lantbrukares ansökningar om EU-stöd. Detta arbete är, enligt vad parterna är ense om, att betrakta som kontorsarbetsuppgifter. Till ca 45 procent utgjordes G.D. arbetsuppgifter av arbete avseende kartor i anslutning till handläggningen av de nämnda ansökningarna. Arbetstagarsidan har betecknat detta arbete som karttekniskt arbete som inte är jämförliga med allmänna kontorsarbetsuppgifter, medan arbetsgivarsidan menat att även dessa arbetsuppgifter skall betraktas som allmänna kontorsarbetsuppgifter. Återstående ca 15 procent av G.D. arbetsuppgifter utgörs av vad som ostridigt är karttekniskt arbete.

G.D. hänfördes till turordningskretsen 1, som avsåg arbetstagare vilka utfört diarie- och allmänna expeditionsarbetsuppgifter. Till denna krets har det stora flertalet arbetstagare hänförts.

De arbetstagare som länsstyrelsen har hänfört till turordningskretsen 8, kartproduktion, utför till ca 50 procent kartproduktion med utnyttjande av digital teknik. Därutöver utför de annat karttekniskt arbete till ca 20 procent och allmänna kontorsarbetsuppgifter till ca 30 procent.

Arbetsdomstolens överväganden

Arbetsdomstolen ställer sig först frågan hur man skall betrakta de arbetsuppgifter som utförs av arbetstagare vilka hänfördes till turordningskretsen 8, kartproduktion. Utredningen visar att ca 70 procent av deras arbetsuppgifter bestod av rent karttekniskt arbete. Vidare framgår att av detta karttekniska arbete kartproduktion med användande av digital teknik varit helt dominerande. Parterna har redovisat olika uppfattningar i frågan vilken förberedelse som krävs för att en arbetstagare skall kunna tillägna sig den digitala tekniken och för att kunna använda den i praktiskt arbete. Domstolen drar den slutsatsen av utredningen i denna del att det för en karttekniskt utbildad person krävs en eller flera månader av ren utbildning för att behärska tekniken och en avsevärt längre tid därefter för att kunna använda tekniken i det praktiska arbetet. Domstolen har rent allmänt fått det intrycket att det vid kretsindelningen inte har varit obefogat att tillmäta kartproduktionens speciella karaktär avsevärd betydelse och att på grund härav hänföra arbetstagare med denna arbetsuppgift till en särskild turordningskrets som varit skild från kretsen nr 1 som avsåg allmänna kontorsarbetsuppgifter.

Vad härefter gäller G.D. arbetsuppgifter utgjordes ca 40 procent av vad som kan betraktas som allmänna kontorsarbetsuppgifter, medan ca 45 procent avsåg arbete med kartmaterial. Parterna har olika uppfattningar om detta arbetes beskaffenhet. Skall arbetet betraktas som ett karttekniskt arbete som är jämförligt med det karttekniska arbete som utförs av arbetstagare som indelades i krets 8? Eller skall man uppfatta arbetet som mera hänförligt till de allmänna kontorsarbetsuppgifterna? Arbetsdomstolen konstaterar att den närmare karaktären av G.D. arbetsuppgifter med kartor har belysts endast ytligt i målet. Viss betydelse bör enligt domstolens mening fästas vid en av arbetsgivarsidan framförd uppgift som lämnats obestridd i målet, nämligen att det aktuella arbetet med kartmaterial utförts inte bara av arbetstagare som i likhet med G.D. har särskild kartteknisk utbildning utan även av assistenter med enbart allmän kontorserfarenhet. Det nu berörda förhållandet talar onekligen i viss utsträckning för att hänföra arbetsuppgifterna till den turordningskrets som innefattar de allmänna kontorsarbetsuppgifterna. Utredningen i målet har enligt domstolens mening givit det allmänna intrycket att G.D:s ifrågavarande arbetsuppgifter skiljer sig avsevärt från det arbete som avser kartproduktion med användande av digital teknik.

Arbetsdomstolen vill i detta sammanhang även framhålla följande. Såsom domstolen har uttalat i tidigare avgöranden angående tillämpningen av turordningsreglerna i 3 § TurA-S bör uttrycket ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter” ges en relativt vidsträckt tolkning. I linje med detta synsätt ligger att hänföra arbetsuppgifter av det slag som G.D. har haft till en vid turordningskrets som innefattar kontorsarbetsuppgifter av skilda slag.

Arbetsdomstolens sammanfattande bedömning blir följande. Som utvecklats i det föregående föreligger skäl som talar för att hänföra de arbetsuppgifter som G.D. har utfört till en turordningskrets som innefattar allmänna kontorsarbetsuppgifter. De arbetsuppgifter däremot som är karaktäristiska för arbetstagare som hänförts till turordningskretsen 8 utgörs huvudsakligen av karttekniska arbetsuppgifter med ett dominerande inslag av kartproduktion med användande av digital teknik. Det ter sig naturligast att arbetstagare med dessa arbetsuppgifter hänförs till en turordningskrets för sig. Det anförda leder domstolen till uppfattningen att länsstyrelsens åtgärd att hänföra G.D. till turordningskretsen 1 är förenlig med turordningsbestämmelsen i 3 § TurA-S.

Med hänvisning till det anförda finner arbetsdomstolen att arbetstagarparternas talan skall avslås.

Vid denna utgång skall arbetstagarparterna med hälften var ersätta Arbetsgivarverket för rättegångskostnader. Om skäligheten av yrkat belopp råder inte tvist.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen avslår Offentligt anställdas förhandlingsråds, förbundsområde statstjänstemän, poliser, officerare sammantagna, och Statstjänstemannaförbundets talan.

2. De vid 1 angivna parterna skall med hälften var ersätta Arbetsgivarverket för rättegångskostnader med fyrtiofemtusen (45 000) kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 1998‑07‑01, målnummer A‑204‑1997

Ledamöter: Hans Stark, Inga Åkerlund, Inga Britt Lagerlöf, Ulf E. Nilsson, Björn Qvarnström (f.d. administrative direktören vid Televerket; tillfällig ersättare), Thore Ziethén (f.d. ombudsmannen i Svenska Byggnadsarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Ulf Nilsson. Enhälligt.

Sekreterare: Inge-Marie Nilsson

Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, , tfn 08‑617 66 00, fax 08‑617 66 15, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, 103 11 Stockholm.

Dela :

» Se och sök bland alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden ( sedan 1993 )

» Se alla prejudikat med Sören Öman

Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter