Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Sammanfattning :
I mål om lönediskriminering uppkommer vid prövningen huruvida arbetsgivaren tillämpat lägre lön för vissa arbetstagare än för en annan arbetstagare fråga huruvida ersättning för obekväm arbetstid och värdet av arbetstidsförkortning skall ingå i underlaget för lönejämförelsen. Arbetsdomstolen har beslutat att enligt artikel 177 i Romfördraget inhämta EG-domstolens förhandsavgörande i frågan.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 196 prejudikat tillsammans med 238 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 607 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
2024-04-12 — Nya LAS i praktiken – avslutande av anställning ( Stockholm • Blendow Institute » Hemsida )
2024-05-21 — Angrepp från anställda på företagets hemligheter och renommé ( Stockholm • JUC / Norstedts Juridik (VJS / Karnov Group) » Hemsida )
2024-05-23 — Visselblåsarlagen och yttrandefriheten i arbetslivet ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 130 st. )
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )
Gå direkt till :
AD 1998 nr 66
Sammanfattning :
I mål om lönediskriminering uppkommer vid prövningen huruvida arbetsgivaren tillämpat lägre lön för vissa arbetstagare än för en annan arbetstagare fråga huruvida ersättning för obekväm arbetstid och värdet av arbetstidsförkortning skall ingå i underlaget för lönejämförelsen. Arbetsdomstolen har beslutat att enligt artikel 177 i Romfördraget inhämta EG-domstolens förhandsavgörande i frågan.
Referat ( AD 1998 nr 66 ) :
AD 1998 nr 66
Parter ( Kommunala sektorn ) : Jämställdhetsombudsmannen L.S mot Örebro läns landsting
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Inga Åkerlund, Christer Måhl, Rolf Hugert (direktör i Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation; tillfällig ersättare), Björn Qvarnström (f.d. administrative direktören vid Televerket; tillfällig ersättare), Birgitta Kihlberg och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Catharina Nordlander
AD 1998 nr 66 Beslut den 27 maj 1998 – Direktstämt mål
Sökord : Diskriminering | Förhandsavgörande | Kommunala sektorn | Könsdiskriminering | Lönediskriminering | Offentlig anställning
Lagrum : Jämställdhetslagen (1991:433) | Romfördraget
Rättsfall : EU-domstolens mål 170/84 Bilka-Kaufhaus GmbH [EU:C:1986:204] | EU-domstolens mål C-262/88 Barber [EU:C:1990:209] | EU-domstolens mål C-33/89 Kowalska [EU:C:1990:265] | EU-domstolens mål C-399/92 Helmig [EU:C:1994:415]
Parter:
Jämställdhetsombudsmannen L.S
mot
Örebro läns landsting
JämO har yrkat att arbetsdomstolen genom mellandom skall fastställa att Örebro läns landsting har tillämpat lägre lön för K.E. och K.W. än för L.P. Enligt JämO:s uppfattning skall lönejämförelsen grundas endast på de berörda personernas grundlön och något tillägg för ersättning för obekväm arbetstid eller värde av arbetstidsförkortning skall inte göras.
Landstinget å sin sida har gjort gällande att såväl ersättning för obekväm arbetstid som värde av arbetstidsförkortning skall läggas till grundlönen och ingå i underlaget för lönejämförelsen. Landstingets sätt att jämföra K.E:s och K.W:s löner med L.P:s innebär att det inte föreligger några löneskillnader till nackdel för K.E. och K.W.
För att arbetsdomstolen skall kunna avgöra frågan huruvida landstinget har tillämpat lägre lön för K.E. och K.W. än L.P. har domstolen således att bestämma huruvida ersättningen för obekväm arbetstid och värdet av arbetstidsförkortning skall ingå i underlaget för lönejämförelsen.
I 18 § jämställdhetslagen anges att otillåten könsdiskriminering skall anses föreligga när en arbetsgivare tillämpar lägre lön för en arbetstagare än den som arbetsgivaren tillämpar för en arbetstagare av motsatt kön, när de utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.
Vid arbetsdomstolens bedömning av om en arbetsgivare tillämpar lägre lön för vissa arbetstagare har domstolen även att ta hänsyn till EG-rätten. I artikel 119 i Romfördraget anges att med lön skall förstås den gängse grund- eller minimilönen samt alla övriga förmåner i form av kontanter eller naturaförmåner som arbetstagaren, direkt eller indirekt, får av arbetsgivaren på grund av anställningen. Även likalönedirektivet 75/117/EEG innehåller bestämmelser som är av intresse för bedömningen. Därtill har EG-domstolen i ett antal domar uttalat sig om innehållet i dessa EG-rättsliga bestämmelser. För de nu aktuella frågorna är den s.k. Barber-domen (Case C-262/88 [ ] Douglas Harvey Barber and Guardian Royal Exchange Assurance Group) av särskilt intresse.
För att nationella domstolar skall tillämpa EG-rätten på ett enhetligt sätt har de nationella domstolarna enligt artikel 177 i Romfördraget givits möjlighet att begära förhandsavgöranden hos EG-domstolen om den rätta tolkningen av en regel i EG-rätten. När fråga om EG-rättens tolkning uppkommer i en domstol mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, är den nationella domstolen skyldig att inhämta ett förhandsavgörande från EG-domstolen. Endast om svaret på tolkningsfrågan är så uppenbart att det inte finns utrymme för rimligt tvivel om hur frågan skall besvaras eller om EG-domstolen redan har bedömt frågan i ett liknande fall kan den nationella domstolen underlåta att föra den uppkomna frågan vidare till EG-domstolen.
Med hänsyn till att det saknas möjlighet att överklaga arbetsdomstolens domar är domstolen således skyldig att hänskjuta frågor om EG-rättens tolkning till EG-domstolen, om det inte föreligger sådana förhållanden som nyss nämnts.
Frågan i förevarande mål gäller om ersättning för obekväm arbetstid och värde av arbetstidsförkortning enligt EG-rätten skall anses ingå i begreppet lön. Varken artikel 119 i Romfördraget eller likalönedirektivet ger något tydligt svar på denna fråga. De uttalanden som EG-domstolen har gjort i främst Barber-domen är enligt arbetsdomstolens bedömande inte tillräckligt klargörande för att det skall kunna sägas vara uppenbart onödigt att begära förhandsbesked från EG-domstolen om den rätta tolkningen av EG-rätten i frågan.
Med hänsyn till det anförda finner arbetsdomstolen att förhandsbesked skall inhämtas från EG-domstolen i frågorna om ersättning för obekväm arbetstid och värde av arbetstidsförkortning.
Vid detta ställningstagande saknas skäl att för närvarande besluta i frågan om sakkunnig skall förordnas i målet.
1. Arbetsdomstolen skall enligt artikel 177 i Romfördraget inhämta EG-domstolens förhandsavgörande beträffande fråga huruvida ersättning för obekväm arbetstid och värdet av arbetstidsförkortning skall ingå i jämförelseunderlaget när bedömning skall göras huruvida en arbetsgivare tillämpat lägre lön för vissa arbetstagare.
2. Arbetsdomstolen lämnar JämO:s yrkande att sakkunnig skall förordnas utan bifall.
Beslut 1998‑05‑27, målnummer A‑190‑1997
Ledamöter: Hans Stark, Inga Åkerlund, Christer Måhl, Rolf Hugert (direktör i Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation; tillfällig ersättare), Björn Qvarnström (f.d. administrative direktören vid Televerket; tillfällig ersättare), Birgitta Kihlberg och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare: Catharina Nordlander
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 196 prejudikat tillsammans med 238 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 607 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
2023-11-09 — Visselblåsarlagen och yttrandefriheten i arbetslivet ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 130 st. )
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )
Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :