AD 1996 nr 37

Tingsrättens dom, se bilaga.

Kuwait Petroleum Service AB (i fortsättningen kallat bolaget eller Servicebolaget) har yrkat att arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens dom ogillar G.L:s talan och befriar bolaget från skyldigheten att ersätta kostnaden för G.L:s rättshjälp vid tingsrätten samt förpliktar G.L. att ersätta bolagets rättegångskostnader såväl i tingsrätten som i arbetsdomstolen.

G.L. har bestritt ändring.

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. På bolagets begäran har P.N. på nytt hörts under sanningsförsäkran och vittnesförhöret med M.W. förebringats genom uppspelning av bandupptagningen från förhöret vid tingsrätten. På G.L:s begäran har hon själv på nytt hörts under sanningsförsäkran och förhöret med S.E. förebringats genom uppspelning av bandupptagningen från förhöret vid tingsrätten. Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning.

Till utveckling av talan har parterna i arbetsdomstolen anfört i huvudsak detsamma som antecknats i tingsrättens dom.

Bakgrund

P.L. AB (PLAB) bedrev en bensinstationsrörelse under varumärket Q8 på Kanholmsvägen 2 i Saltsjö-Boo. G.L. anställdes som bensinstationsbiträde av PLAB 1983. PLAB var fram till årsskiftet 1989/90 helägt av P. och B.L.

Under hösten 1989 blev G.L. erbjuden att köpa 49 procent av aktierna i PLAB. Hon accepterade erbjudandet och köpte den erbjudna aktieposten för 1 350 000 kr. Efter detta ägdes PLAB till 51 procent av B.L. och till 49 procent av G.L. I samband med aktieköpet blev G.L. invald som ledamot i styrelsen tillsammans med B.L. med P.L. som suppleant. Firman tecknades av G.L. och B.L. var för sig. B.L. var verkställande direktör i PLAB. Efter en schism mellan G.L. och B.L. entledigades G.L. från sin post som styrelseledamot vid en extra bolagsstämma den 20 oktober 1993. Styrelsen beslutade omedelbart därefter att skilja G.L. från hennes arbetsuppgifter. Hon stod dock kvar till PLAB:s förfogande och hade kvar sina löneförmåner.

Under 1992 tog Kuwait Petroleum Svenska AB (Svenska) kontakt med PLAB. PLAB hade ett försäljnings- och hyresavtal med Svenska. Bensinstationen som drevs av PLAB var en s.k. arrendestation. Förhandlingarna avslutades under senhösten 1993 och 1 januari 1994 sade Svenska upp hyres- och försäljningsavtalet, varvid PLAB upphörde med sin bensinstationsverksamhet. PLAB erhöll kompensation i enlighet med 12 kap. 58 b § jordabalken för inventarier och varulager. Bensinstationen drevs sedan vid i Kuwait Petroleum Service AB:s (Service) regi. Service, som är ett helägt dotterbolag till Svenska, hyr lokalerna av Svenska. Service förvärvade varulager och inventarier av Svenska till samma pris som Svenska betalat till PLAB.

Tre av de tidigare anställda i PLAB anställdes av Service, dock inte G.L. Förste mannen och stationschefen rekryterades externt.

Yrkanden

G.L. har yrkat att tingsrätten skall förplikta Kuwait Petroleum Service AB att till henne utge

1. ekonomiskt skadestånd, i första hand med 213 000 kr och i andra hand med 171 600 kr, motsvarande månadslöner om 17 750 kr respektive 14 300 kr för tiden 1 februari 1994 – 31 januari 1995,

2. ekonomiskt skadestånd, i första hand med 25 560 kr och i andra hand med 20 592 kr, motsvarande semesterersättning för tiden 1 februari 1994 – 31 januari 1995,

3. allmänt skadestånd med 25 000 kr för den skada G.L. lidit genom den kränkning hon utsatts för genom att inte få återanställning hos Kuwait Petroleum Service AB,

4. ränta enligt 6 § räntelagen på det ekonomiska skadeståndet under punkten 1 på varje månadsbelopp från den sista i varje månad och i övrigt från dagen för delgivning av stämning, allt till dess betalning sker.

Service har bestritt käromålet i dess helhet. Service har vitsordat det allmänna skadeståndet om 25 000 kr som skäligt i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Grunder m.m.

G.L.

G.L. har till grund för sitt yrkande anfört följande.

Hon sades upp från sin anställning i PLAB på grund av arbetsbrist. PLAB:s verksamhet övergick till Service. Hon har längre anställningstid än någon av dem som fått återanställning i Service. Hon meddelade Service om att hon ville bli återanställd. Service återanställde henne inte och bolaget är därför skyldigt att ersätta henne den skada som har uppkommit.

Förstahandsyrkandet avseende det ekonomiska skadeståndet är beräknat på den månadslön G.L. hade då hon fick sluta sin anställning. Lönen är högre än avtalsenlig lön. Kollektivavtal innebär enbart att man inte får gå under den lön som fastlagts i avtalet. Andrahandsyrkandet avseende det ekonomiska skadeståndet är beräknat på den månadslön G.L. hade innan hon blev delägare. Hon hade även då högre lön än enligt avtalet. Den lönen uppbar hon under en avsevärd tid före det att hon blev delägare.

Service

Service har till grund för sitt bestridande anfört.

De av G.L. yrkade ekonomiska skadeståndsbeloppen grundar sig på löner som överstiger avtalsenlig lön.

G.L. ägde fyrtionio procent av aktierna i PLAB och var styrelseledamot och ensam firmatecknare i PLAB. Hon kunde genom sin ställning i PLAB ha ett väsentligt inflytande över dess verksamhet. Hon skötte inte papP:sarbete men väl den dagliga driften av butiken och bensinförsäljningen. I samband med att hon förvärvade aktierna i PLAB lämnade hon Transportarbetareförbundet och blev medlem i Petroleumhandelns Riksförbund (PRF), en arbetsgivarorganisation. I PRF kan man inte vara medlem om man är anställd. Hon har även betraktat sig själv som delägare.

G.L. har inte blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Hennes anställning upphörde i och med att hon gick in som delägare i PLAB.

Det finns inget rättsligt samband mellan PLAB och Service. Förhandlingarna föregick mellan Svenska och PLAB. Förhandlingarna avslutades under 1993 genom att Svenska sade upp hyres- och försäljningsavtalet mellan Svenska och PLAB till den 1 januari 1994. Den 1 februari 1994 togs bensinstationen i bruk av Service. Det var ingen överlåtelse och det har ingen betydelse i sammanhanget om det fanns lokal och varulager som övertogs av Svenska i samband med att avtalen sades upp.

G.L:s invändningar

I PLAB hölls inget styrelsemöte före den 20 oktober 1993. Fram till dess har G.L. endast fått skriva på protokoll. Det var B.L. som var ordförande i styrelsen och verkställande direktör. G.L. har inte haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

G.L. entledigades från sin styrelsepost den 20 oktober 1993 vid en extra bolagsstämma och skildes därmed från sina arbetsuppgifter. Hon skulle inte betraktas som uppsagd. Vid Service övertagande av bensinstationen fick G.L. sluta på grund av arbetsbrist och hon har efter den dagen inte haft några arbetsuppgifter i PLAB.

G.L. blev uppsagd på grund av arbetsbrist. De övriga anställda vid stationen fick skriftliga besked om att de blev uppsagda på grund av arbetsbrist. På beskedet angavs hur de skulle förfara för att göra gällande sin återanställningsrätt. Att G.L. blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har bekräftats av PLAB:s ombud, advokaten P.B. Det räcker med en muntlig uppsägning för att den skall få rättslig verkan.

Förhandlingar mellan företrädare för Transport och Service angående återanställning av fackligt anslutna har förekommit.

Service är ett helägt dotterbolag till Svenska. Det är ett koncernförhållande och det finns ett sådant rättsligt samband som ger rätt till återanställning. Efter det att Service övertog driften av bensinstationen har PLAB upphört med sin verksamhet och bolaget skall likvideras. Service har expanderat med den verksamhet PLAB lagt ner.

Under hösten 1992 inleddes förhandlingarna om Q8:s övertagande av bensinstationen. Vid den andra eller tredje förhandlingen var G.L. med. Hon tillfrågades om hon ville ha en tjänst på stationen efter övertagandet, vilket hon förklarade sig vara mycket intresserad av. Vid en förhandling den 19 mars 1993 kom frågan om anställning efter övertagandet upp på nytt. G.L. återupprepade vid detta tillfälle sin önskan om att få ha kvar sin tjänst på stationen. P.N., ställföreträdare för Service, träffade G.L. i hennes hem den 17 december 1993.

Service invändningar

Förhandlingarna mellan Svenska och PLAB inleddes inte under 1992; endast diskussioner fördes då. G.L. begärde inte vid detta stadium att bli återanställd.

Ingen anställd i PLAB har återanställts av Service. Det var inte enbart fackligt anslutna som fick anställning av Service. Men det var lämpligt att erbjuda ny anställning till dem som tidigare arbetat på stationen eftersom de känner till arbetsplatsen. Omständigheterna var inte sådana att rätt till återanställning förelåg.

Det är riktigt att de fackligt organiserade på stationen fått skriftligt besked om att de blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Råder det osäkerhet i frågan om P:sonen skall få ny anställning efter det att stationen övergått i Service regi måste P:sonen sägas upp skriftligen. Advokat B. säger i sitt brev inte att G.L. blivit uppsagd utan att hennes anställning upphört.

Domskäl

G.L. har som bevisning åberopat förhör under sanningsförsäkran med sig själv samt vittnesförhör med M.W. och S.E., tidigare anställda av PLAB och numera anställda av Service. Hon har dessutom åberopat skriftlig bevisning.

Service har åberopat förhör under sanningsförsäkran med P.N., ställföreträdare för Service och anställd av Svenska. Service har vidare åberopat viss skriftlig bevisning.

Frågan om företagsledande eller därmed jämförlig ställning

Tingsrätten prövar först frågan om G.L. har intagit en företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

G.L. har berättat:

Hon blev anställd som bensinstationsbiträde i maj 1983 av PLAB. Hon fick efterhand mer och mer att göra. Arbetsuppgifterna bestod i att beställa varor och ta hand om kunder. Under hösten 1989 blev hon erbjuden att köpa 49 procent av aktierna i bolaget, vilket hon gjorde. Hon skötte samma arbetsuppgifter efter det att hon blivit delägare i bolaget som hon skötte före aktieköpet. Hon skötte kontorsgöromålen enstaka gånger i samband med att B.L. var ledig. Hon blev i samband med aktieköpet invald i styrelsen, men hon visste inte vad det innebar. Hon skrev på årsberättelser och dylikt på B.L:s inrådan. Det var B.L. som ansvarade för de anställda och deras löner. B.L. skötte även kontakterna med Q8. G.L. hade lika mycket ansvar för sysslorna i butiken som de övriga anställda.

G.L:s uppgifter har bekräftats av S.E. och M.W. Ingen av dem har uppfattat G.L. som arbetsgivare och hon har i stort sett skött samma arbetsuppgifter som de. Ingen har upplevt att det skedde någon förändring vad gäller G.L:s arbetsuppgifter efter det att hon blev delägare.

Vid bedömningen om G.L. kan anses ha intagit en företagsledande eller därmed jämförlig ställning, beaktar tingsrätten följande omständigheter. G.L. har varit anställd i företaget en längre tid innan hon kom att bli delägare. Hon har även efter det att hon blev delägare utfört i stort sett samma arbete som tidigare och hon har erhållit månadslön för det arbete hon utfört. Hon har inte, trots att hon var ledamot i styrelsen och hade rätten att själv teckna bolagets firma, utövat något större inflytande över bolagets verksamhet än övriga anställda. Det är B.L. som varit verkställande direktör och ensam varit ledare för bolagets övergripande verksamhet. B.L. är den som haft hand om de anställda och den som förhandlat om deras löner. Visserligen har G.L. på grund av sitt aktieinnehav haft möjlighet att utöva större inflytande över bolagets verksamhet, men så har inte skett i praktiken. Att G.L. är medlem i PRF har, enligt henne, berott på att hon som delägare inte längre fick vara medlem i Transport. Mot bakgrund av detta finner tingsrätten att G.L. inte intagit en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Regler i lagen om anställningsskydd (LAS) är därför tillämpliga på hennes anställning.

Frågan om uppsägning

För att reglerna om företrädesrätt till återanställning i 25 § LAS skall bli tillämpliga måste uppsägning skett på grund av arbetsbrist. I 8 § LAS föreskrivs att uppsägning skall ske skriftligt. Detta är dock endast en ordningsföreskrift och även en muntlig uppsägning från arbetsgivarens sida får verkan.

G.L. utestängdes från arbetsplatsen efter det att hon entledigats från sitt styrelseuppdrag. Hon uppbar dock även efter detta månadslön fram till och med den 31 januari 1994 trots att hon inte utförde några arbetsuppgifter. I det av G.L. åberopade faxmeddelandet från advokaten B., ombud för PLAB, uppger han att löneutbetalningar kommer att upphöra efter den 31 januari 1994 till följd av att PLAB:s verksamhet övergår till Q8. Vidare anges att G.L:s anställning i PLAB i och med övergången av verksamheten upphör och att detta kan anses bero på arbetsbrist. G.L. har efter den 31 januari 1994 inte haft några arbetsuppgifter i PLAB och hon har heller inte uppburit någon lön. PLAB:s ombud har angett skälet till anställningens upphörande såsom varande arbetsbrist. Tingsrätten finner mot bakgrund av det anförda att G.L. skall anses vara uppsagd på grund av arbetsbrist.

Begäran om återanställning

G.L. har uppgett att hon vid ett antal tillfällen begärt att bli återanställd. P.N. har berättat att han var medveten om G.L:s önskan att få fortsätta att arbeta på bensinstationen redan två eller tre veckor före det att han träffade henne i hemmet i december 1993. G.L. skall därför anses ha anmält anspråk på sätt som anges i 27 § LAS.

Överlåtelsefrågan

För att 25 § LAS skall vara tillämplig fordras ett direkt rättsligt samband mellan den förutvarande och den nya arbetsgivaren vilket kan karakteriseras som, eller jämföras med, en överlåtelse av ett företag. Vidare gäller att kravet på att åtminstone en del av företaget skall ha övergått innebär, att det fordras mer än en överlåtelse av lager eller lokaler eller inventarier. Det skall vara en fråga om en övergång av en del av rörelsen. Detta innebär i princip att det överlåtande företagets rörelse skall ha upphört eller begränsats samtidigt som det förvärvande företaget till följd av förvärvet har utökat sin rörelse.

PLAB har drivit en bensinstationsrörelse under namnet Q8 på grund av hyres- och försäljningsavtal med Svenska. Efter förhandlingar sades avtalen upp av Svenska och PLAB fick ersättning av Svenska för varulager och inventarier. Svenska i sin tur överlät varulager och inventarier till Service, ett helägt dotterbolag, som – omedelbart efter att PLAB upphört med sin verksamhet – började driva bensinstationsrörelse i samma lokaler, under samma namn och med i stort sett samma P:sonal. PLAB:s verksamhet har i samband med detta upphört medan Service utvidgat sin. Service hyr lokalerna av Svenska. En liknande situation har prövats av arbetsdomstolen (AD 1978 nr 53 [ NJ ] [ Karnov ]); en kaferörelse arrenderades ut av ett sjukhus efter ett anbudsförfarande. Domstolen ansåg att en anställd hos en tidigare arrendator inte hade rätt till återanställning hos den nye arrendatorn eftersom det inte fanns något direkt rättsligt samband mellan arrendatorerna som kunde karakteriseras eller jämföras med en företagsöverlåtelse. En skillnad jämfört med det i målet aktuella fallet är att Service, som visserligen är en självständig juridisk P:son, är ett av Svenska helägt dotterbolag. Det finns därför – jämfört med kafefallet – ett samband mellan Svenska och Service och därigenom mellan Service och PLAB. Service fortsatte omedelbart efter PLAB:s upphörande att driva rörelsen; en likadan verksamhet i samma lokaler, med samma inventarier och i huvudsak samma kundkrets samt under samma namn och i former som för anställda och utomstående ter sig oförändrade.

Tingsrätten finner vid en samlad bedömning av omständigheterna att det varit fråga om en sådan övergång av rörelse som avses i 25 § andra stycket sista meningen LAS.

Brott mot 25 och 26 §§ LAS

Service har genom att inte återanställda G.L., som haft den längsta anställningstiden av dem som var anställda i PLAB, brutit mot 25 och 26 §§ LAS och är därför skyldigt att utge skadestånd till henne.

Skadeståndets storlek

Det allmänna skadeståndet om 25 000 kr är vitsordat som skäligt och skall därför dömas ut. Vad gäller det ekonomiska skadeståndet är inget belopp vitsordat. Utgångspunkten för fastställandet av det ekonomiska skadeståndet är den lön G.L. skulle komma att uppbära om hon hade anställts av Service. Förstahandsyrkandet grundar sig på den lön G.L. uppbar som delägare. Lönen ligger enligt Service långt över den som ett stationsbiträde uppbär. Vidare har Service uppgett att man vanligtvis betalar avtalsenlig lön, men att det förekommer avsteg. G.L:s andrahandsyrkande grundar sig på den lön hon uppbar före det att hon blev delägare. Även den ligger enligt Service över den lön som normalt utgår. Tingsrätten finner det dock skäligt att, i brist på närmare utredning, bestämma att det ekonomiska skadeståndet skall utgå i enlighet med G.L:s andrahandsyrkande.

Ränteyrkandena är lagligen grundade och skall därför bifallas.

Rättegångskostnader

Med hänsyn till utgången i målet skall Service ersätta G.L. för hennes rättegångskostnader.

Domslut

Tingsrätten förpliktar Kuwait Petroleum Service AB att till G.L. utge

1. ekonomiskt skadestånd med etthundrasjuttioentusensexhundra (171 600) kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 14 300 kr från den sista i varje månad för tiden 1 februari 1994 – 31 januari 1995 till dess betalning sker,

2. ekonomiskt skadestånd med tjugotusenfemhundranittiotvå (20 592) kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet från den 16 maj 1994 till dess betalning sker, samt

3. allmänt skadestånd med tjugofemtusen (25 000) kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 16 maj 1994 till dess betalning sker.

5. Tingsrätten fastställer Leif Brändefors ersättning enligt rättshjälpslagen till trettiosextusentvåhundrafemtiofem (36 255) kr, varav 31 135 kr för arbete, 4 920 kr för tidsspillan och 200 kr för utlägg.

6. Kuwait Petroleum Service AB skall utge ersättning för G.L:s rättshjälpskostnad med trettiosextusenniohundrafem (36 905) kr med den fördelning mellan G.L. och staten som rättshjälpsmyndigheten bestämmer.