Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar:

Arbetsdomstolens domarAD 1995 nr 44

Sammanfattning :

Ett kommanditbolag har inlett verksamhet i lokaler som dessförinnan utnyttjats av ett aktiebolag. Kommanditbolaget har använt befintlig kontorsutrustning och kvarvarande kontorsmaterial såsom blanketter för offerter och fakturor m.m. med aktiebolagets firma. Viss speciell verksamhet, fönsterrenoveringar, som kräver licens, har formlöst flyttats över från aktiebolaget till kommanditbolaget. Flertalet av de anställda i aktiebolaget har övergått till anställningar i kommanditbolaget. Oavsett att något formellt överlåtelseavtal inte träffats har kommanditbolaget ansetts ha blivit bundet av kollektivavtal genom att aktiebolagets verksamhet har övergått till kommanditbolaget. – Enligt kollektivavtal gäller att om förhandlingsframställan översänts med rekommenderat brev anses mottagandet ha skett senast 10 dagar efter det att brevet lämnats till posten. I det föreliggande fallet har brev med förhandlingsframställan adresserats till arbetsgivarens gatuadress och inte till box-adressen. Arbetsgivaren har därmed inte ansetts kallad på ett formellt korrekt sätt.

» Gå direkt till hela domen

AD 1995 nr 44

Sammanfattning :

Ett kommanditbolag har inlett verksamhet i lokaler som dessförinnan utnyttjats av ett aktiebolag. Kommanditbolaget har använt befintlig kontorsutrustning och kvarvarande kontorsmaterial såsom blanketter för offerter och fakturor m.m. med aktiebolagets firma. Viss speciell verksamhet, fönsterrenoveringar, som kräver licens, har formlöst flyttats över från aktiebolaget till kommanditbolaget. Flertalet av de anställda i aktiebolaget har övergått till anställningar i kommanditbolaget. Oavsett att något formellt överlåtelseavtal inte träffats har kommanditbolaget ansetts ha blivit bundet av kollektivavtal genom att aktiebolagets verksamhet har övergått till kommanditbolaget. – Enligt kollektivavtal gäller att om förhandlingsframställan översänts med rekommenderat brev anses mottagandet ha skett senast 10 dagar efter det att brevet lämnats till posten. I det föreliggande fallet har brev med förhandlingsframställan adresserats till arbetsgivarens gatuadress och inte till box-adressen. Arbetsgivaren har därmed inte ansetts kallad på ett formellt korrekt sätt.

Dela :

Referat ( AD 1995 nr 44 ) :

AD 1995 nr 44

Parter ( Privata sektorn ): Svenska Målareförbundet mot Norrtälje Måleri Aktiebolag & Co Kommanditbolag och Norrtälje Måleri Aktiebolag, båda i Norrtälje

Ledamöter i Arbetsdomstolen: Hans Stark, Erik Lempert, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Lars Ahlvarsson, Jörgen Andersson (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Bo Hjern. Enhälligt.

Sekreterare : Susanne Sundberg (tidigare Jarnfelter)

AD 1995 nr 44    Dom den 5 april 1995 – Direktstämt mål

Sökord : Bundenhet av kollektivavtal | Förhandlingsskyldighet | Kollektivavtal | Övergång av kollektivavtal | Övergång av verksamhet

Lagrum : 28 § medbestämmandelagen

Parter:

Svenska Målareförbundet

mot

Norrtälje Måleri Aktiebolag & Co Kommanditbolag och Norrtälje Måleri Aktiebolag, båda i Norrtälje

Bolagsmän i Norrtälje Måleri AB & Co Kommanditbolag (kommanditbolaget) är Norrtälje Måleri Aktiebolag (aktiebolaget), som är komplementär, samt P.L. och S-O.E., som är kommanditdelägare. P.L. och S-O.E. är även styrelseledamöter i aktiebolaget och ägare av detta.

Aktiebolaget var tidigare genom medlemskap i Målaremästarnas Riksförening i Sverige bundet av kollektivavtal gentemot Svenska Målareförbundet (förbundet). Aktiebolaget upphörde med sin verksamhet under år 1993 och utträdde ur Målaremästarnas Riksförening fr.o.m. den 1 januari 1994. I november 1993 slöt kommanditbolaget kollektivavtal med Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads).

Förbundet har påstått att kommanditbolaget under år 1993 har övertagit den verksamhet som tidigare bedrivits i aktiebolaget. Enligt förbundets mening är kommanditbolaget därför, på grund av bestämmelsen i 28 § första stycket medbestämmandelagen, bundet av kollektivavtal i förhållande till förbundet. Bolagen har bestritt att kommanditbolaget övertagit aktiebolagets verksamhet.

Tvist har uppstått mellan parterna till följd av att kommanditbolaget underlåtit att dels i enlighet med kollektivavtal för måleriyrket mellan Målaremästarnas Riksförening och förbundet betala semesterlöner, arbetsmarknadsavgifter och mätningsavgifter för anställda till Målarnas Semesterkassa, dels inställa sig till en förhandling med förbundet den 4 mars 1994.

Förbundet har yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta kommanditbolaget och aktiebolaget att solidariskt till Målarnas Semesterkassa utge 88 576 kr 86 öre samt till förbundet utge allmänt skadestånd med 200 000 kr för kollektivavtalsbrott och med 50 000 kr för förhandlingsvägran. Förbundet har yrkat ränta enligt 6 § räntelagen på de allmänna skadestånden från dagen för delgivning av stämning den 19 maj 1994 och på 88 576 kr 86 öre fr.o.m. den 1 januari 1994, allt till dess betalning sker.

Bolagen har bestritt yrkandena men medgett att utge yrkat belopp till Målarnas Semesterkassa, om arbetsdomstolen finner att kollektivavtal gäller mellan kommanditbolaget och förbundet. Ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning har vitsordats som skäligt i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Den åberopade bestämmelsen i 28 § första stycket medbestämmandelagen har följande lydelse.

Övergår företag eller del av företag från arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal till ny arbetsgivare, gäller avtalet i tillämpliga delar för den nye arbetsgivaren, dock ej i den mån han redan är bunden av annat kollektivavtal.

En i målet aktuell kollektivavtalsbestämmelse i § 15 a) punkt 2 kollektivavtalet för måleriyrket har följande lydelse.

Förhandling bör påbörjas snarast möjligt efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan. Om förhandlingsframställan översändes per rekommenderat brev anses mottagandet ha skett senast 10 dagar efter det att brevet lämnats till posten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

Parterna har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande.

[ Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här ]

Förbundet

Har övergång av verksamhet ägt rum?

Aktiebolaget bedrev i Norrtälje traditionell måleriverksamhet samt utförde vid sidan därav fönsterrenoveringar enligt den s.k. A 13-metoden. För att få utföra fönsterrenoveringar enligt denna metod fordras ett särskilt tillstånd av Byggtema AB, vilket aktiebolaget hade. Aktiebolaget hade målare och fönstertekniker anställda.

Aktiebolaget avvecklade sin verksamhet under våren 1993. De anställda sades upp. De flesta slutade sina anställningar under våren 1993, utom en lärling som var kvar till sommaren 1993, då lärlingstiden var slut.

I samband med att verksamheten i aktiebolaget upphörde, inleddes verksamhet i kommanditbolaget. Kommanditbolaget sysslar bl.a. också med målning och fönsterrenoveringar. Utåt föreligger ingen skillnad mellan den verksamhet som aktiebolaget bedrev och den verksamhet som kommanditbolaget bedriver. De personer som ägde aktiebolaget, dvs. P.L. och S-O.E., står också bakom kommanditbolagets verksamhet. Kommanditbolaget bedriver sin verksamhet i aktiebolagets lokaler på Baldersgatan 3 i Norrtälje. Bolagen har samma adress och samma telefonnummer. Vidare har personal övergått från anställningar hos aktiebolaget till anställningar hos kommanditbolaget, antingen omedelbart eller efter endast ett kortare uppehåll. Kommanditbolaget övertog både målare och fönstertekniker. Flertalet anställda hos kommanditbolaget är medlemmar i förbundet. Kommanditbolaget har också övertagit aktiebolagets maskiner och verktyg. Ytterligare har kommanditbolaget övertagit aktiebolagets goodwill genom att använda sig av material såsom offerter, fakturor, skyltar m.m. som upptar aktiebolagets firma eller beteckningen ”Norrtälje Måleri”.

Förbundet menar att det är samma verksamhet som bedrivs i kommanditbolaget som tidigare bedrevs i aktiebolaget. Verksamheten i aktiebolaget har övergått konkludent till kommanditbolaget. Enligt förbundets mening saknar det rättslig betydelse att en faktisk övergång av en verksamhet inte har tagit sig uttryck i något formligt överlåtelseavtal mellan parterna.

Vad särskilt angår fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden menar förbundet att detta arbete faller under kollektivavtal mellan Målaremästarnas Riksförening och förbundet, antingen kollektivavtalet för måleriyrket eller servicearbetaravtalet för måleribranschen. En del av det arbete som ingår i A 13-metoden består av rent måleriarbete, som skall utföras av utbildade målare.

Syftet med att flytta över verksamheten från aktiebolaget till kommanditbolaget och sluta kollektivavtal med Byggnads har varit att undgå en tillämpning av kollektivavtalen med Svenska Målareförbundet. Dessa kollektivavtal, i vart fall det som gäller för målare, medför en högre kostnad för arbetsgivaren än byggnadsavtalet.

Har kommanditbolaget vägrat förhandla med förbundet?

Förbundet hade noterat att semesterlöner, arbetsmarknadsavgifter och mätningsavgifter inte betalats till Målarnas Semesterkassa. Förbundet kände då inte till att verksamheten flyttats över från aktiebolaget till kommanditbolaget. Sedan förbundet gjort vissa efterforskningar kunde den nya arbetsgivaren, med ledning av ett arbetsgivarintyg, lokaliseras till adressen Baldersgatan 3 i Norrtälje.

Med anledning av den uteblivna betalningen till Målarnas Semesterkassa påkallade förbundet förhandlingar med kommanditbolaget. Förbundet sände den 17 februari 1994 en förhandlingsframställan till kommanditbolaget under adressen Baldersgatan 3 i Norrtälje med begäran om förhandling i bolagets lokaler den 4 mars 1994 kl. 10.00. Framställan skickades dels genom en rekommenderad försändelse, dels i lösbrev. Den rekommenderade försändelsen återkom outlöst. Lösbrevet återkom inte. När företrädare för förbundet, i enlighet med förhandlingsframställan, inställde sig i kommanditbolagets lokaler på utsatt tid fanns ingen företrädare för kommanditbolaget där.

Sammanfattning

Förbundet gör gällande att aktiebolagets verksamhet har övergått till kommanditbolaget på sätt som anges i 28 § första stycket medbestämmandelagen. Kommanditbolaget är därför bundet av kollektivavtal i förhållande till förbundet. Kommanditbolaget har i strid med kollektivavtalet underlåtit att till Målarnas Semesterkassa betala semesterlöner, arbetsmarknadsavgifter och mätningsavgifter till ett belopp om 88 576 kr 86 öre och därmed ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot förbundet.

Kommanditbolaget, som enligt kollektivavtalet skall anses ha fått del av förhandlingsframställan senast 10 dagar efter den 17 februari 1994, har underlåtit att inställa sig till den utsatta förhandlingen och därmed ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot förbundet för förhandlingsvägran.

Aktiebolaget är i egenskap av komplementär i kommanditbolaget solidariskt betalningsskyldigt med kommanditbolaget.

Bolagen

Har övergång av verksamhet ägt rum?

Aktiebolaget har bedrivit måleriverksamhet sedan år 1985. Under det sista verksamhetsåret kompletterades denna verksamhet med fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden. Verksamheten med fönsterrenoveringar bedrevs till en början i en mycket liten omfattning. Någon marknadsföring av denna del av verksamheten ägde inte rum i aktiebolaget.

Aktiebolaget visade en god vinst under de första verksamhetsåren. Vinsten för verksamhetsåret den 1 juli 1991 – den 30 juni 1992 uppgick till 280 000 kr. Under det påföljande verksamhetsåret minskade marknaden för traditionellt måleriarbete avsevärt. Företagsledningen tvingades på grund av detta att överväga andra verksamhetsinriktningar. Resultatet för verksamhetsåret den 1 juli 1992 – den 30 juni 1993 blev en förlust på 670 000 kr. Aktiebolaget var på obestånd och konkurs hotade. Personalen sades upp.

Under åren 1992 och 1993 hade det visat sig att det fanns andra, lönsamma verksamhetsområden, t.ex. fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden, som aktiebolaget kommit i kontakt med. Under år 1993 påbörjades på försök i kommanditbolaget verksamhet med fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden, golvarbeten, dekorarbeten, skyltarbeten och städning. Någon verksamhet hade tidigare inte bedrivits i kommanditbolaget, som bildats redan år 1985. Verksamheten i kommanditbolaget bedrevs parallellt med måleriverksamheten i aktiebolaget. Skälet till att man förlade verksamheten med fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden m.m. i kommanditbolaget var att man ville skilja dessa verksamheter från den olönsamma måleriverksamheten, som man befarade kunde avslutas med konkurs. Det fanns även ekonomiska och skattemässiga skäl till att man valde denna konstruktion.

Medan måleriverksamheten fortsatte att vara olönsam var lönsamheten i de övriga verksamhetsgrenarna god. Det uppstod därför möjlighet till nyanställningar i kommanditbolaget av den personal som sagts upp från anställningar i aktiebolaget.

Den olönsamma måleriverksamheten, som drevs i aktiebolaget, avvecklades successivt under andra halvåret 1993 och upphörde i december 1993. Kommanditbolaget fortsatte att bedriva verksamhet med fönsterenoveringar enligt A 13-metoden m.m. och gör det alltjämt. Traditionellt måleriarbete förekommer endast undantagsvis.

Det bestrids att kommanditbolaget övertagit aktiebolagets verksamhet. Förhållandet mellan bolagen är på följande sätt.

Kommanditbolaget har inte övertagit aktiebolagets tillgångar eller skulder och har inte förvärvat inventarier eller kontorsmaterial av aktiebolaget. Det har dock förekommit att kommanditbolaget använt utrustning som tillhört aktiebolaget. Vidare har kommanditbolaget nya och andra kunder än aktiebolaget hade. Med undantag för något enstaka fall har kommanditbolaget inte övertagit pågående arbeten från aktiebolaget. Bolagen har bedrivit skilda verksamheter med olika inriktning. Verksamheterna har bedrivits parallellt under 9–10 månader.

Det är riktigt att kommanditbolaget bedriver sin verksamhet i samma lokaler som aktiebolaget gjorde. Kommanditbolaget hyr lokalerna av aktiebolaget. Skyltar med aktiebolagets firma har suttit kvar utanför lokalerna till i början av år 1994.

Kommanditbolaget har anställt åtta av tretton tidigare anställda hos aktiebolaget. Vidare finns det ägargemenskap mellan bolagen.

Ovan angivna förhållanden innefattar enligt bolagens mening inte en övergång av företag enligt 28 § första stycket medbestämmandelagen.

Har kommanditbolaget vägrat att förhandla med förbundet?

Varken kommanditbolaget eller aktiebolaget har fått del av den aktuella förhandlingsframställan. Den adress som angetts på framställan är felaktig. Båda bolagen har box-adress. Kommanditbolaget har ingen brevlåda på den uppgivna gatuadressen. På kollektivavtalet mellan förbundet och aktiebolaget finns box-adressen upptagen.

Det finns inget avtal som binder kommanditbolaget till den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen. Det skulle vara oskäligt om en tillämpning av 28 § medbestämmandelagen fick till följd att kommanditbolaget blev bundet av denna kollektivavtalsbestämmelse, särskilt mot bakgrund av att kommanditbolagets adress inte finns angiven i något avtal mellan kommanditbolaget och förbundet.

Sammanfattning

Bolagen bestrider samtliga krav i första hand på den grunden att kommanditbolaget inte enligt 28 § första stycket medbestämmandelagen har blivit bundet av kollektivavtalet gentemot förbundet. Vad gäller kravet på allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott påstås att yrkat belopp under alla förhållanden är oskäligt högt. Vad beträffar kravet på allmänt skadestånd för förhandlingsvägran hänvisas till det skälighetsresonemang som förts ovan.

Enligt bolagens mening finns det ingen grund för att ränta skall utgå före dagen för delgivning av stämning.

Domskäl

Tvisten i målet

Den huvudsakliga tvistefrågan i målet gäller huruvida kommanditbolaget är bundet av kollektivavtal i förhållande till förbundet genom att aktiebolagets verksamhet har övergått till kommanditbolaget. Om så finnes vara fallet, skall bolagen ostridigt förpliktas att solidariskt utge yrkat belopp till Målarnas Semesterkassa. En annan tvistefråga i målet är om kommanditbolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.

Har aktiebolagets verksamhet övergått till kommanditbolaget?

Genom utredningen i målet har följande framkommit.

Aktiebolagets verksamhet bestod främst dels av traditionellt måleriarbete, dels under senare tid av fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden. I början av 90-talet minskade efterfrågan på traditionellt måleriarbete medan verksamheten med fönsterrenovering visade god lönsamhet. P.L. och S-O.E. beslutade därför att avveckla den traditionella måleriverksamheten och i stället satsa på fönsterrenovering. Den senare verksamheten förlades under år 1993 i kommanditbolaget, där det tidigare inte bedrivits någon verksamhet, samtidigt som aktiebolagets måleriverksamhet började avvecklas. De anställda i aktiebolaget sades upp i början av år 1993 och slutade sina anställningar under våren 1993. En lärling arbetade dock kvar i aktiebolaget till i början av augusti 1993. Samtliga anställda i aktiebolaget utom lärlingen erbjöds anställning i kommanditbolaget och flertalet accepterade erbjudandet. Under avvecklingen av måleriverksamheten i aktiebolaget slutfördes de uppdrag som aktiebolaget åtagit sig. Vid slutförandet av dessa uppdrag deltog även anställda i kommanditbolaget. I vart fall något av aktiebolagets uppdrag övertogs helt av kommanditbolaget.

Den kvarvarande utrustning som aktiebolaget använt vid utförandet av fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden har använts av kommanditbolaget. Vidare har den licens från Byggtema AB som fordras för att få utföra fönsterrenoveringar enligt denna metod sedermera övergått från aktiebolaget till kommanditbolaget.

Kommanditbolaget bedriver sin verksamhet i samma lokaler som aktiebolaget gjorde. Kommanditbolaget hyr lokalerna i andra hand av aktiebolaget och betalar samma hyra till aktiebolaget som aktiebolaget i sin tur betalar till fastighetsägaren. Det finns inte något skriftligt hyresavtal mellan aktiebolaget och kommanditbolaget. Lokalerna hyrs i det skick som de befann sig i när aktiebolaget bedrev sin verksamhet där. Kommanditbolaget använder befintlig kontorsutrustning och kvarvarande kontorsmaterial såsom blanketter för offerter och fakturor m.m. med aktiebolagets firma.

Vad som sålunda har framkommit i målet visar att någon egentlig åtskillnad inte gjorts mellan bolagens verksamheter. Verksamheten med fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden har formlöst flyttats över från aktiebolaget till kommanditbolaget, liksom den utrustning som används i denna verksamhet. Material med aktiebolagets firma har använts av kommanditbolaget. Vidare använder sig kommanditbolaget av aktiebolagets kontorsutrustning utan att någon särskild ersättning för detta utgivits till aktiebolaget. Flertalet av de anställda i aktiebolaget har övergått till anställningar i kommanditbolaget.

Det föreligger såvitt framkommit inte något formellt överlåtelseavtal mellan aktiebolaget och kommanditbolaget, varigenom det förra bolagets verksamhet överförts till det senare bolaget. Detta fordras dock inte för att en övergång i lagens mening av verksamhet skall anses ha ägt rum. När det som i detta fall föreligger en total intressegemenskap mellan parterna är det naturligt att de inte funnit något behov av att reglera sina mellanhavanden i formellt hänseende. I sammanhanget skall uppmärksammas att en övergång av verksamhet givetvis kan föreligga även om det övertagande företagets verksamhet väsentligt skiljer sig från den verksamhet som det överlåtande företaget bedrivit. Det avgörande är att det överlåtande företagets verksamhet eller del av denna inlemmats i den verksamhet som bedrivs av det övertagande företaget. I det föreliggande fallet synes det förhålla sig så att kommanditbolaget visserligen upptagit verksamhetsgrenar som inte bedrevs av aktiebolaget. Uppenbart är dock att verksamhet som aktiebolaget utövat fortsatt i kommanditbolaget. Det klaraste exemplet på detta är fönsterrenoveringar enligt A 13-metoden.

Enligt arbetsdomstolens bedömande kan någon annan slutsats inte dras av utredningen i målet än att den verksamhet som funnits kvar i aktiebolaget har övergått till kommanditbolaget.

På grund av det anförda skall kommanditbolaget anses bundet av kollektivavtal gentemot förbundet. Bolagen har vid angivna förhållande medgett att utge yrkat belopp till Målarnas Semesterkassa.

Bolagen har bestritt att utge ränta på det yrkade beloppet för tid före delgivningen av stämning i målet. Med hänsyn härtill och till att förbundet inte angett någon grund för yrkandet om ränta fr.o.m. den 1 januari 1994 skall bolagen förpliktas att utge ränta först från dagen för delgivning av stämning.

Har kommanditbolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran?

Arbetsdomstolen konstaterar till en början att det får anses framgå av utredningen i målet att förbundet den 17 februari 1994 sände en begäran om förhandling till kommanditbolaget dels genom rekommenderat brev, dels i lösbrev. Förbundet har uppgivit att det rekommenderade brevet återkom outlöst. Kommanditbolaget har förnekat att bolaget fått del av förbundets begäran om förhandling. Domstolen finner att det inte kan anses utrett i målet att kommanditbolaget verkligen fått del av förbundets förhandlingsframställan.

Eftersom kommanditbolaget, som arbetsdomstolen har funnit, är bundet av kollektivavtal gentemot förbundet, gäller emellertid kollektivavtalsbestämmelsen i § 15 a) punkt 2 kollektivavtalet för måleriyrket för kommanditbolaget. Enligt denna bestämmelse skall mottagande av förhandlingsframställan som översänts genom rekommenderat brev anses ha skett senast 10 dagar efter det att brevet lämnats till posten.

I målet är upplyst att förbundets ifrågavarande rekommenderade försändelse med förhandlingsframställan var adresserad till Baldersgatan 3 i Norrtälje.

Det har framkommit i målet att Baldersgatan 3 är kommanditbolagets gatuadress. Det finns ingen brevlåda för kommanditbolaget vid Baldersgatan 3. Kommanditbolagets lokaler är belägna i en större byggnad som inrymmer ytterligare nio företag, vilka alla har samma gatuadress som kommanditbolaget. Kommanditbolagets postadress är en box-adress. Det är samma box-adress som är upptagen i kollektivavtalet mellan förbundet och aktiebolaget.

Enligt den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen krävs inte att adressaten bevisligen fått del av förhandlingsframställan, om denna har översänts per rekommenderat brev. Efter avsändandet går försändelsen på adressatens risk. För att en bestämmelse med en sådan utformning inte skall leda till otillfredsställande resultat måste emellertid enligt arbetsdomstolens mening fordras att framställan sänts under den adress som avsändaren – med iakttagande av tillbörlig omsorg – har noterat som adressatens senast kända adress. Vid prövningen av om denna förutsättning är uppfylld i det enskilda fallet är det enligt arbetsdomstolens mening påkallat med ett formellt synsätt.

Innan arbetsdomstolen går in på frågan om förbundet vid sina adressefterforskningar iakttagit tillbörlig omsorg vill domstolen framhålla att, när som i detta fall adressaten har bestritt att han fått del av handlingen, det i sig inte kan anses tillräckligt att handlingen sänts till adressatens gatuadress eller besöksadress, om denna är en annan än postadressen.

Vid förhöret med J-E.W., ombudsman i Målareförbundet, har följande framkommit. Sedan förbundet noterat att aktiebolaget upphört med sina inbetalningar av semesterlöner m.m. till Målarnas Semesterkassa, fick J-E.W. i slutet av år 1993 och i början av år 1994 indikationer på att P.L. bedrev måleriverksamheten i ett annat bolag. Det var till en början oklart för J-E.W. vilket detta andra bolag var. I januari 1994 stod det dock klart för honom att det var kommanditbolaget. Adressen Baldersgatan 3 i Norrtälje hämtade J-E.W. från ett arbetsgivarintyg som lämnats till A-kassan. Enligt intyget var arbetsgivaren ett företag vid namn NMBK. Han såg intyget i december 1993.

Arbetsdomstolen anser att förbundet vid sina adressefterforskningar i första hand borde ha utgått från den adress som man hade tillgänglig enligt det träffade och alltjämt gällande kollektivavtalet, nämligen box-adressen. I stället använde man sig av en adress på ett arbetsgivarintyg som avsåg ett företag vid namn NMBK. Enligt arbetsdomstolens mening har förbundet härigenom inte visat erforderlig aktsamhet.

Vid angivna förhållanden kan inte anses att kommanditbolaget blivit delgivet förbundets begäran om förhandling på ett formellt korrekt sätt. Med hänsyn härtill har kommanditbolaget inte gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.

Skadestånd

På grund av vad som anförts ovan skall förbundets yrkande om allmänt skadestånd för förhandlingsvägran avslås.

För brottet mot kollektivavtalet skall bolagen förpliktas att solidariskt utge allmänt skadestånd till förbundet med skäliga ansedda 20 000 kr.

Rättegångskostnader

Förbundets talan har endast delvis bifallits. Förbundet bör därför tillerkännas ersättning för rättegångskostnader med ett till hälften jämkat belopp. Om skäligheten i sig av yrkad ersättning föreligger inte tvist.

Domslut

1. Arbetsdomstolen förpliktar Norrtälje Måleri AB & Co Kommanditbolag och Norrtälje Måleri Aktiebolag att solidariskt till Målarnas Semesterkassa utge 88 576 kr 86 öre jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 19 maj 1994 till dess betalning sker.

2. Arbetsdomstolen förpliktar Norrtälje Måleri AB & Co Kommanditbolag och Norrtälje Måleri Aktiebolag att solidariskt till Svenska Målareförbundet utge allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott med 20 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 19 maj 1994 till dess betalning sker.

3. Arbetsdomstolen förpliktar Norrtälje Måleri AB & Co Kommanditbolag och Norrtälje Måleri Aktiebolag att med hälften vardera utge ersättning för Svenska Målareförbundets rättegångskostnader med tjugofemtusensexhundrafem (25 604) kr 50 öre jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker. Av beloppet utgör 5 121 kr mervärdesskatt.

Dom 1995‑04‑05, målnummer A‑105‑1994

Ledamöter: Hans Stark, Erik Lempert, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Lars Ahlvarsson, Jörgen Andersson (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Bo Hjern. Enhälligt.

Sekreterare: Susanne Jarnfelter

Dela :