Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han är också skiljeman, utredare, föreläsare och författare. Han har lång erfarenhet från arbete i Regeringskansliet och omfattande erfarenhet av utredningar inom olika juridiska områden, såsom arbetsrätt och dataskydd.
Få mejl när det finns nya skrifter, prejudikat eller andra nyheter samt ett månadsbrev. Det är förstås gratis.
Du kan när som helst avbeställa nyhetsmejlet.
Klicka för mera information – Öppnas i nytt fönster.
Det här är en systematisk sammanställning av rättspraxis på anställningsskyddets område, där rättsläget presenteras under olika beskrivande rubriker. Presentationen består av citat ur eller referat av viktiga avgöranden.
Anställningsskyddspraxis omfattar sammanlagt mer än 1 500 avgöranden från Arbetsdomstolen och ungefär 150 avgöranden eller yttranden från Högsta domstolen, Regeringsrätten, hovrätterna och JO och JK. En utförlig innehållsförteckning och ett fullständigt rättsfallsregister gör att man lätt kan hitta bland materialet. I denna tredje upplaga har strukturen setts över och förutom nytillkomna avgöranden har ytterligare avgöranden lagts till Läs mer →
I denna bok, som nu ges ut i en tredje upplaga, kommenteras personuppgiftslagen (1998:204) i den lydelse lagen har från och med den 1 januari 2007. Läs mer →
Studiestödsdatautredningen har haft i uppdrag att kartlägga och granska regleringen och användningen av personregister och annan behandling av personuppgifter i studiestödsverksamheten inom främst Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Överklagandenämnden för studiestöd och lämna förslag till nödvändig författningsreglering.
Utredningen har kommit fram till att en särskild författningsreglering utöver den generellt gällande personuppgiftslagen bara behövs för den omfattande behandlingen av personuppgifter i CSN:s studiestödsverksamhet. Den behandling av personuppgifter för studiestöd som förekommer hos övriga aktörer är av förhållandevis ringa omfattning och kan utan olägenhet regleras av personuppgiftslagen.
Utredningen lämnar förslag till en särskild studiestödsdatalag som ska gälla utöver personuppgiftslagen och innehålla specialbestämmelser för behandlingen av personuppgifter i CSN:s studiestödsverksamhet.
Sören Öman slutar som särskild utredare i Studiestödsdatautredningen i samband med att han i tid överlämnar utredningens betänkande.
Artikel: Some Commercial Aspects on Labour Law, 2007 Sören Öman"Some Commercial Aspects on Labour Law" i What is Scandinavian Law? – Social Private Law, Scandinavian Studies in Law Volume 50, 2007, s. 541–553
A company’s decision to employ a person can be viewed as an investment-decision. A decision to educate or train an employee to improve his or her skills can also be regarded as an investment-decision by the company.
All investments involve risk. A successful investment can gain considerable profit for the company, and it constitutes a valuable asset. The company therefore has an interest in protecting its investments. An asset which from one day to another can vanish from the company or – which is worse for the company – can be transferred free of charge to a competitor provides a high risk. If, on the other hand, an investment for some reason proves to be a failure in one way or the other, the company usually wants to reallocate its investments as soon as possible to reduce its losses. An investment which is not profitable or which generates losses provides a high risk, when the company has few options to bring the investment to an end.
I mars månads Expertkommentar – Arbetsrätt behandlar Sören Öman, vice ordförande Arbetsdomstolen, föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet, två nya lagförslag som innebär att juristinflytandet i Arbetsdomstolen stärks.
– Det bör dock övervägas att även ge Arbetsdomstolen möjlighet att döma med tre juristdomare när det krävs på grund av Europakonventionen. Något som saknas i de framlagda förslagen, skriver Öman.
Betänkande:Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, 2008 Sören Öman (såsom särskild utredare), Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, SOU 2008:54 – 2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (Arbetsmarknadsdepartementet) (535 sid.)
Mitt uppdrag är att föreslå hur arbetslöshetsförsäkringen ska omformas till en obligatorisk försäkring som vid arbetslöshet ger alla som uppfyllt ett arbetsvillkor en inkomstrelaterad ersättning. En utgångspunkt har varit att de personer som är medlem i en arbetslöshetskassa och i den nuvarande medlemsbaserade arbetslöshetsförsäkringen redan har rätt till sådan ersättning ska beröras så lite som möjligt av förslagen. Det som krävs för att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk är därför en kompletterande arbetslöshetsförsäkring för de personer som inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Dessa personer har i dag vid förlorat heltidsarbete bara rätt till ett lågt grundbelopp på 320 kr per dag i stället för inkomstrelaterad ersättning med upp till 680 kr per dag.
Jag lämnar i detta delbetänkande förslag till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Sören Öman slutar som expert i Utredningen om vissa frågor om skyddet för företagshemligheter i samband med att utredningen överlämnar sitt betänkande.
I juli månads Expertkommentar – Arbetsrätt behandlar Sören Öman, vice ordförande Arbetsdomstolen och föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet, arbetslöshetsförsäkringen och det förslag till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som han själv lämnat i egenskap av regeringens utredare i frågan. Remisstiden går ut den 18 augusti och arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin har sagt sig vilja avvakta remissutfallet innan han tar ställning i frågan.
– Men ska det under 2009 hinna inrättas en ny myndighet för att ha hand om den statliga avgiften bör vi redan i budgetpropositionen i september kunna få en fingervisning om hur regeringen ställer sig till förslaget. Något behöver i vart fall göras om inte många människor ska riskera att stå utan ett ordentligt ekonomiskt skydd, om arbetslösheten ökar, skriver Sören Öman.
Betänkande:Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen, 2008 Sören Öman (såsom särskild utredare), Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen, SOU 2008:83 – 2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (Arbetsmarknadsdepartementet) (103 sid.)
Jag har haft i uppdrag att överväga
frågor om avgifter för medlemmar i arbetslöshetskassor med deltidsarbete eller som är förhindrade att arbeta, och
frågor om formerna för medlemmarnas betalning av medlemsavgifter till arbetslöshetskassorna.
Slutbetänkandet innehåller inga författningsförslag, eftersom jag kommit fram till att det inte behövs någon mera författningsreglering om detta. Arbetslöshetskassorna och deras medlemmar kan nämligen inom ramen för befintliga regler bäst sköta detta själva utan statlig inblandning genom ytterligare författningsreglering.
Det här är en systematisk sammanställning av rättspraxis på anställningsskyddets område, där rättsläget presenteras under olika beskrivande rubriker. Presentationen består av citat ur eller referat av viktiga avgöranden.
Anställningsskyddspraxis omfattar sammanlagt mer än 1 588 avgöranden från Arbetsdomstolen och 180 avgöranden eller yttranden från Högsta domstolen, Regeringsrätten, hovrätterna och JO och JK. En utförlig innehållsförteckning och ett fullständigt rättsfallsregister gör att man lätt kan hitta bland materialet. I denna fjärde upplaga har strukturen setts över och förutom nytillkomna avgöranden har ytterligare avgöranden lagts till Läs mer →
Sören Öman slutar som särskild utredare i 2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i samband med att han överlämnar utredningens slutbetänkande.
I november månads expertkommentar i arbetsrätt behandlar Sören Öman, vice ordförande Arbetsdomstolen och föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet, skyddet för företagshemligheter.
– En betydelsefull nyhet som föreslås är att det efter domstolsbeslut på begäran av arbetsgivaren ska bli möjligt för Kronofogdemyndigheten att göra en s.k. bevisundersökning t.ex. hemma hos den arbetstagare eller före detta arbetstagare som misstänks ha brutit mot lagen, skriver Sören Öman. Läs mer →
För att hjälpa utredningen att avsluta utredningsarbetet övergick Sören Öman i utredningens slutskede till att arbeta som skrivande konsult. I samband därmed entledigades han som expert i utredningen.
För att hjälpa utredningen att avsluta utredningsarbetet övergick Sören Öman i utredningens slutskede från att vara expert i utredningen till att arbeta som skrivande konsult.
Nämnden läggs ned och ersätts av Nämnden mot diskriminering i samband med att diskrimineringslagen träder i kraft. Sören Öman förordnas till ersättare för vice ordföranden i den nya nämnden.
Sören Öman slutar som konsult åt Utredningen om vissa frågor om bidrag till ungdomsorganisationer m.m. i samband med att utredningen överlämnar sitt utredningsbetänkande.
Ett uppdrag för Utbildningsdepartementet. Läs mer →
Betänkande:Fritid på egna villkor, 2009 Sören Öman (såsom konsult), Fritid på egna villkor, SOU 2009:29 (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) (avsnitt 8 Behandling av personuppgifter, s. 169–193)
Sören Öman hjälpte till med avsnittet om behandling av personuppgifter.
I mars månads expertkommentar i offentlig rätt behandlar Sören Öman den kontroversiella frågan om det är tillåtet att använda fingeravtryck för att kontrollera vilka som är elever och har rätt till skolmåltid. Regeringsrätten avgjorde frågan i slutet på förra året och i artikeln lotsar dig Sören Öman genom vägen dit.
Frågan om det är tillåtet enligt personuppgiftslagen (1998:204) att i gymnasieskolan använda fingeravtryck för att identifiera vilka som är elever och har rätt till skolmåltid har länge varit kontroversiell och föremål för många olika meningar och turer. Nu har regeringsrätten avgjort den frågan genom rättsfallet RÅ 2008 ref. 83.
Ett beslut av en statlig myndighet, inklusive regeringen, att anställa en person betraktas som myndighetsutövning gentemot den personen och de andra sökandena. Vid tillsättning av statlig tjänst ska enligt 11 kap. 9 § regeringsformen avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Regeringsrätten har till och med – på för mig något oklara grunder – ansett att det är en s.k. civil rättighet att få en statlig anställning.
Betänkande:Integritetsskydd i arbetslivet, 2009 Sören Öman (såsom konsult / expert), Integritetsskydd i arbetslivet, SOU 2009:44 – Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet (Arbetsmarknadsdepartementet) (avsnitt 5, 10, 13 och 16.1 jämte tillhörande författningskommentarer, s. 89–141, 221–245, 351–359, 401–403, 417–420, 429–433 och 434–435)
Vårt uppdrag har varit att föreslå lagstiftning till skydd för den enskildes personliga integritet i arbetslivet.
Enligt utredningsdirektiven ska vi bl.a. lämna förslag till reglering av vissa åtgärder nämligen kontroll av privat användning av e-post och Internet, liksom kontroll genom annan datoranvändning – exempelvis loggning, kontroll av arbetstagare och arbetssökande genom hälso- och drogtester samt under vilka förutsättningar en arbetsgivare ska ha rätt att begära att få se utdrag ur belastningsregistret.
Uppdraget gick ut på att snabbt lämna förslag till författningsreglering för att Arbetsförmedlinegn skulle kunna göra upphandling genom valfrihetssystem. Läs mer →
”En konkurrensklausul kan bli ganska ineffektiv för arbetsgivarens syften, om man inte är noga med vilka sanktioner man föreskriver vid brott mot klausulen.” I juli månads expertkommentar skriver Sören Öman om konkurrensklausuler i anställningsavtal och den praxis som råder kring detta inklusive ett aktuellt fall, AD 2009 nr 40. Läs mer →
Sören Öman slutar som konsult åt Arbetsmarknadsdepartementet med utredning om upphandling genom valfrihetssystem i samband med att han i tid överlämnar den avtalade promemorian, som sedan bereds på departementet.
I september månads expertkommentar i offentlig rätt behandlar Sören Öman uppgifter i registerutdrag om vem som har fått ut uppgifter. Enligt ett EG-rättsligt avgörande bör personuppgiftsansvariga spara uppgifter om mottagarna och även själva informationen som lämnats ut till dessa. Dessutom bör man vara försiktig när man läser förarbetsuttalanden, uttalanden från Datainspektionen och Ömans egen kommentar till personuppgiftslagen eftersom de i vissa fall inte stämmer eller är missvisande i ljuset av EG-domstolens dom.
Nämnden, som är partssammansatt, ger försäkringsföretaget KPA råd om hur tjänstegrupplivförsäkringen på det kommunala området ska tolkas och tillämpas.
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur det ska genomföras en författningsreglerad skyldighet att till myndighet leverera publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk, t.ex. Internet. Frågor om hur det levererade materialet ska få användas och göras tillgängligt har inte omfattats av utredningens uppdrag. Utredningen föreslår dock att det tills vidare införs bestämmelser om att Kungl. biblioteket (KB) ska bevara materialet för framtiden och att man av integritetsskyddsskäl inte får göra vissa sökningar i materialet.
Vi har kommit fram till att allt elektroniskt material som alla publicerar via nätverk inte kan omfattas av leveransplikt. Det är å andra sidan inte tillräckligt att myndigheten själv försöker samla in materialet med hjälp av t.ex. en robot utan det behövs en leveransplikt för att få in materialet på ett sätt som gör att det kan användas i framtiden. Leveransplikten bör omfatta bara publicerade ”färdiga” elektroniska dokument och inte i sig sådana dynamiska företeelser som webbsidor och databaser eller programvara.
I november månads expertkommentar i arbetsrätt skriver Sören Öman om offentliganställdas yttrandefrihet. Ämnet är aktuellt i och med en lagrådsremiss som bland annat föreslår att myndigheter och andra allmänna organ inte får ingripa mot någon för att han eller hon har använt sin yttrandefrihet. Dessutom innehåller förslaget uttryckliga straffbestämmelser för den som trots förbuden uppsåtligen ingriper i form av ”avskedande, uppsägning, utdelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd”.
Sören Öman avslutar utredning om leveransplikt för elektroniskt publicerat material i samband med att han överlämnar sitt utredningsbetänkande. Han fortsätter dock att som konsult för Utbildningsdepartementet arbeta med lagrådsremiss och proposition med anledning av betänkandet.
2010
Betänkande:Flyttningsbidrag och unionsrätten, 2010 Sören Öman (såsom särskild utredare), Flyttningsbidrag och unionsrätten, SOU 2010:26 – Utredningen om flyttningsbidrag (Arbetsmarknadsdepartementet) (147 sid.)
Enligt förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag får Arbetsförmedlingen under vissa förutsättningar lämna bidrag till förflyttningar som sker av arbetsmarknadspolitiska skäl. I Arbetsförmedlingens tillämpning har flyttningsbidrag bara lämnats för resa inom Sverige. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige och påtalat att den tillämpningen kan utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för arbetstagare. Utredningen har mot den bakgrunden haft i uppdrag att formulera förslag till ändringar i reglerna om flyttningsbidrag.
Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingens tillämpning utgör ett hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och att det är mindre troligt att detta hinder skulle kunna rättfärdigas enligt EU-rätten.
I april månads expertkommentar i arbetsrätt skriver Sören Öman om de lagstiftningsåtgärder som införts med anledning av Lavalmålet.
– Ändringarna som trädde i kraft den 15 april innebär i praktiken att det med stöd i EU:s utstationeringsdirektiv införs ett system som gör det möjligt för svenska fackliga organisationer att vidta stridståtgärder mot utländska utstationerande arbetsgivare för att med den utländske arbetsgivaren uppnå ett kollektivavtal, skriver Sören Öman.
I april månads expertkommentar i offentlig rätt behandlar Sören Öman personuppgiftslagen i förhållande till myndigheters webbpubicering.
– Flera kommuner och landsting samt statliga myndigheter har skaffat sig utgivningsbevis för sina webbplatser. Men myndigheter kan inte förlita sig på det yttrandefrihetsrättsliga grundlagsskyddet. De måste i stället följa bl.a. personuppgiftslagen och vara varsamma vid sin webbpublicering, skriver Sören Öman.
Sedan år 2003 kan man få ett frivilligt grundlagsskydd för sin webbpublicering genom att anmäla en ansvarig utgivare och skaffa ett utgivningsbevis hos Radio- och TV-verket. Det kostar 2 000 kr och gäller i tio år. Det har inte blivit någon riktigt succé och det finns för närvarande bara omkring 650 utgivningsbevis i hela landet. Flera kommuner och landsting samt statliga myndigheter har dock skaffat sig utgivningsbevis för sina webbplatser.
Är inte annat uttryckligen avtalat eller följer av anställningens natur sträcker sig förmodligen inte arbetsgivarens arbetsledningsrätt så långt som till en rätt att kräva att det under arbetstid inte ska finnas ett enda spår i kroppen av bruk på fritiden av alkohol eller narkotika eller att arbetstagaren aldrig på fritiden ska bruka alkohol eller narkotika. På motsvarande sätt torde det normalt inte ingå i den mot arbetsledningsrätten svarande arbetsskyldigheten för arbetstagaren att besvara arbetsgivarens frågor om sådant bruk på fritiden av alkohol eller narkotika som inte har någon inverkan på arbetet. Än mindre verkar det på grund av den lojalitetsplikt som följer av ett anställningsförhållande finnas någon skyldighet för arbetstagaren att självmant lämna arbetsgivaren upplysningar om sådana förhållanden.
För att förebygga de konsekvenser för arbetet och arbetsgivaren som en arbetstagares bruk av alkohol eller narkotika kan föra med sig kan arbetsgivaren vilja låta arbetstagaren genomgå alkohol- eller narkotikatestning och få reda på resultatet av testningen. Ett sådant test innebär ett intrång i arbetstagarens personliga integritet.
Artikel: Trends in Data Protection Law, 2010 Sören Öman"Trends in Data Protection Law" i Information & Communication Technology – Legal Issues, Scandinavian Studies in Law Volume 56, 2010, s. 209–225
It has long been a specific feature of Swedish data protection law that it comprises a system with innumerable acts with special data protection provisions covering different sectors of the public administration or a particular, big, computerised personal data file held by an authority. This system has not been abandoned with the introduction of the 1998 Personal Data Act. Instead, most existing special data protection acts were adapted to the new Personal Data Act or replaced by new acts. In fact, after the entry into force of the Personal Data Act several special data protection acts covering important areas of the public administration that were not previously covered by any special data protection regime have been adopted. Even today, there are several proposals for amended or brand new special data protection acts pending or being prepared.
Det här är en systematisk sammanställning av rättspraxis på anställningsskyddets område, där rättsläget presenteras under olika beskrivande rubriker. Presentationen består av citat ur eller referat av viktiga avgöranden.
Anställningsskyddspraxis omfattar sammanlagt mer än 1 672 avgöranden från Arbetsdomstolen och 193 avgöranden eller yttranden från Högsta domstolen, Regeringsrätten, hovrätterna och JO och JK. En utförlig innehållsförteckning och ett fullständigt rättsfallsregister gör att man lätt kan hitta bland materialet. I denna femte upplaga har strukturen setts över och förutom nytillkomna avgöranden har ytterligare avgöranden lagts till Läs mer →
I september månads expertkommentar i offentlig rätt behandlar Sören Öman personuppgiftslagen och internetpublicering.
När det gäller missbruksregeln finns det ännu knappt någon domstolspraxis.
– Publicerade beslut från Datainspektionen har gällt ganska självklara fall. Jag tycker att det verkar som att Datainspektionen försöker undvika att bli någon sorts Internetpolis och begränsar sina insatser till klart kränkande publiceringar. Det är naturligt eftersom det i dessa fall står två grundläggande rättigheter mot varandra, yttrandefriheten och rätten till integritetsskydd, skriver Sören Öman.
Ett bolag helt utan anställda kan vara ”arbetsgivare” och ”överlåtare” enligt direktivet om övergång av verksamhet (2001/23). Det slog EU-domstolen nyligen fast i ett mål som gällde förhållandena inom Heinekenkoncernen. Läs mer →
I november månads expertkommentar behandlar Sören Öman en dom från EU-domstolen som handlar om kollektivavtalsreglerade försäkringar för offentligt anställda.
EU-domstolen kom fram till att Tyskland inte hade följt sina skyldigheter enligt de EU-rättsliga upphandlingsbestämmelserna när de kommunala arbetsgivarna, utan offentlig upphandling, träffade försäkringsavtal med försäkringsgivarna enligt kollektivavtalet.
– Jag har svårt att se att man från ett svenskt perspektiv skulle kunna föra fram några andra argument mot offentlig upphandling som inte redan prövats och förkastats av EU-domstolen, skriver Sören Öman.
