: :

Tidslinje – Komprimerad lista över vad Sören Öman gjort och skrivit i kronologisk ordning

(utom föredrag och prejudikat)

» Föredrag av Sören Öman
( 13 st. kommande & 476 st. hållna sedan 2004, med 5 990 åhörare sedan 2014 )

Kommande publika föredrag av Sören Öman

2018-01-30 EU:s data­skydds­för­ord­ning – kompletterande nationell reglering och för­djup­ning ( Stockholm VJS / Karnov Group » Hemsida )

2018-02-01 Arbets­rättsliga frågor för offentlig sektor ( Stockholm Fakultetskurser » Hemsida )

2018-02-14 Nationell reglering vid sidan av data­skydds­för­ord­ningen ( Stockholm Fakultetskurser » Hemsida )

2018-02-20 Den nya data­skydds­förord­ningen ( Stockholm VJS / Karnov Group » Hemsida )

1961

Nyhet: Sören Öman föds
måndagen den 19 juni 1961

Sören Öman föds en vacker dag kring midsommar på Sabbatsbergs sjukhus. Han är alltså infödd Stockholmare.

Gröndal och sjön Trekanten

Gröndal och sjön Trekanten

Sören Öman växte upp i Gröndal vid sjön Trekanten, utanför Hornstull.

1977

Nyhet: Sören Öman går ut grundskolan
fredagen den 10 juni 1977

Han gick i skolor i Blommensberg, Gröndal och Aspudden.

Huset Hundkojan på Blommensbergs skola

Hundkojan

Sören Öman började höstterminen 1968 i första klass i Blommensbergsskolan i Gröndal. Hans klassrum fanns i ett idylliskt hus som kallades Hundkojan och låg nästan under Essingeleden.

Mellanstadiet tillbringades i Gröndalsskolan i Gröndal och högstadiet i Blommensbergsskolan och Aspuddens skola.

Nyhet: Sören Öman antas på juristlinjen
fredagen den 12 december 1980

Sören Öman antas på juristlinjen på Stockholms universitet och börjar studera på halvfart på kvällar medan han gör sin värnpliktstjänstgöring.

Södra husen på Stockholms universitet

Södra husen på Stockholms universitet

1981

Nyhet: Sören Öman slutar värnplikten
onsdagen den 1 juli 1981

Sören Öman slutar värnplikten och övergår till att studera på mer än heltid på juristlinjen och på enstaka kurser i andra ämnen, bl.a. kriminologi, tyska och teoretisk filosofi.

1985

Nyhet: Sören Öman får ut sin juristexamen
tisdagen den 21 maj 1985

Sören Ömans juristexamen

Sören Ömans examensbevis

Sören Öman har högsta möjliga betyg i alla ämnen. Det tog normala fyra och ett halvt år att gå juristutbildningen på Stockholms universitet, trots att han började studera på halvtid. Efter examen börjar Sören Öman som tingsnotarie vid Nacka tingsrätt.

1987

Nyhet: Sören Öman slutar som notarie på Nacka tingsrätt
torsdagen den 31 december 1987

Efter två och ett halvt år som notarietiden varade på den tiden slutar Sören Öman på Nacka tingsrätt för att bli hovrättsfiskalsaspirant i Svea hovrätt. Som notarie fick Sören Öman högsta möjliga betyg på alla områden.

1988

Nyhet: Sören Öman börjar som hovrättsfiskalsaspirant i Svea hovrätt
fredagen den 1 januari 1988

Hovrättsfiskalsaspirant är förmodligen den längsta enskilda titel Sören Öman har haft.

Wrangelska palatset på Riddarholmen

Wrangelska palatset

Sören Öman har arbetat i tre av Svea hovrätts palats på Riddarholmen i Stockholm, Wrangelska palatset, Hessensteinska palatset och Schering Rosenhanes palats. Han började i Wrangelska palatset.

1989

Nyhet: Sören Öman börjar som sekreterare i Arbetsdomstolen
lördagen den 1 april 1989

Portalen till Arbetsdomstolen i Ryningska palatset

Portalen till Arbetsdomstolen

Han blir sedan domstolens administrative sekreterare.

Under tiden på Arbetsdomstolen börjar Sören Öman med extra uppdrag. Han får t.ex. sitt allra första utredningsuppdrag, om statliga bidrag till ungdomsorganisationer för dåvarande Statens ungdomsråd. Han börjar också engageras för arbete i skiljenämnder som sekreterare.

Arbetsdomstolen ligger i Ryningska palatset vid Riddarhustorget i Gamla stan. Läs mer

Nyhet: Sören Öman börjar arbeta med skiljetvister
torsdagen den 1 februari 1990

Sören Öman börjar arbeta med skiljetvister, först som sekreterare i skiljenämnder och sedan 1997 som skiljeman. I dag har han medverkat i mer än 80 nationella och internationella skiljetvister, varav de allra flesta som skiljeman.

Betänkande: Förslag till ett reformerat bidragssystem – Statsbidrag till central och lokal ungdoms­verksamhet, 1990
Sören Öman & Carin Götblad, Förslag till ett reformerat bidragssystem – Statsbidrag till central och lokal ungdoms­verksamhet, Statens ungdomsråd, 1990 (89 sid.)

Statens ungdomsråd har av regeringen fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till en reformering av statsbidraget till central och lokal ungdomsverksamhet. Det reformerade bidragssystemet skall bl a stimulera ungdomsorganisationerna att öka sin lokala aktivitet och få flera deltagare i verksamheten. Det reformerade bidragssystemet bör vidare vara så utformat att det ger en ökad möjlighet för nya organisationer och organisationer med generationsövergripande verksamhet att få del av stödet.

I utredningen lämnas förslag till ett reformerat bidragssystem.

1991

Nyhet: Sören Öman slutar som administrativ sekreterare i Arbetsdomstolen
söndagen den 10 mars 1991

Sören Öman slutade som administrativ sekreterare i Arbetsdomstolen för att göra sitt s.k. underrättsår som tingsfiskal för att komma vidare på domarbanan. Han anlitades dock som konsult av Arbetsdomstolen för att slutföra upphandling av det första riktiga datasystemet för domstolen.

Drygt fem år senare kom Sören Öman tillbaka som vice ordförande i domstolen. Läs mer

1993

Betänkande: Ny anställnings­skydds­lag, 1993
Sören Öman (såsom heltidsarbetande expert), Ny anställnings­skydds­lag, SOU 1993:32 – 1992 års arbetsrättskommitté (Arbetsmarknadsdepartementet) (1 074 sid.)

I detta delbetänkande behandlar vi anställningsskyddet, och vi föreslår en ny lag på det området. Vårt förslag till en ny lag innehåller ett flertal ändringar, men vi behåller de grundläggande principer som har gällt sedan den första anställningsskyddslagen trädde i kraft år 1974. Förslaget syftar till en lagstiftning som är anpassad till den utveckling som under senare år har fortgått inom näringsliv och förvaltning. Vår strävan har varit att åstadkomma ett anställningsskydd som är avvägt med hänsyn till arbetstagarens behov av skydd men också till arbetsgivarens förutsättningar och det intresse som arbetsgivare, arbetskamrater och andra kan ha av goda betingelser för arbetet och ett väl fungerande arbetsliv. Vi har i vårt förslag också tagit hänsyn till den europeiska integrationen. Vi har byggt ut lagtexten i förhållande till den nu gällande anställningsskyddslagen.

Betänkandet presenterades av Åke Bouvin, Gudmund Toijer, Anders Nordström och Sören Öman på ett möte i Arbetsrättsliga föreningen den 11 maj 1993. Läs mer

Bok: Anställ­nings­skydds­lagen – Samman­ställ­ning av rätts­praxis, 1993
Sören Öman, Anställ­nings­skydds­lagen – Samman­ställ­ning av rätts­praxis, Publica, 1993 (334 sid.)

I den här boken har rättspraxis på anställningsskyddslagen område ställts samman. Här presenteras över 350 olika rättsfall från Arbetsdomstolen med korta citat ur eller referat av rättsfallet. Även rättsfall av intresse för anställningsskyddet från Högsta domstolen och hovrätterna samt EG-domstolen presenteras på detta sätt. Rättsfallen har på ett systematiskt sätt samlats under olika beskrivande rubriker så att det skall vara lätt att hitta i det omfattande materialet. För den som vill gå vidare finns det på många ställen hänvisningar till ytterligare rättsfall av intresse från Arbetsdomstolen.

En kraftigt utvidgad version av boken finns publicerad med namnet Anställningsskyddspraxis som löpande kommer ut i nya upplagor. Läs mer

1994

Betänkande: Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten, 1994
Sören Öman (såsom heltidsarbetande expert), Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten, SOU 1994:83 – 1992 års arbetsrättskommitté (Arbetsmarknadsdepartementet) (193 sid. jämte bil.)

I detta delbetänkande tar vi upp frågor som rör den svenska arbetsrättens förhållande till två EG-direktiv. Direktiven innehåller föreskrifter om kollektiva uppsägningar och om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter och delar av verksamheter. Kollektiva uppsägningar är för handen när arbetsgivaren säger upp ett antal arbetstagare av skäl som inte är hänförliga till arbetstagarna personligen. Vi föreslår att det med anledning av direktiven sker ändringar i medbestämmandelagen, anställningsskyddslagen och främjandelagen. Den viktigaste ändringen innebär att de arbetstagare, som arbetar i en verksamhet som överlåts, automatiskt skall få följa med till den nya arbetsgivaren. Arbetstagarna skall dock ha rätt att välja om de vill vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare. Det föreslås också vissa ändringar i fråga om proceduren vid verksamhetsövergångar och inför kollektiva uppsägningar. Läs mer

Artikel: Analys är bättre än nakna påståenden, 1994
Sören Öman & Åke Bouvin "Analys är bättre än nakna påståenden" i Lag & Avtal 1994 nr 9 s. 28

Det är bättre att försöka sig på en analys – och grundligt motivera den på ett öppet sätt – än att som Susanne Fransson bara komma med nakna påståenden, hävdar Åke Bouvin och Sören Öman.

Betänkande: Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrunds­material utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbets­rätts­kommitté, 1994
Sören Öman (såsom heltidsarbetande expert), Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrunds­material utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbets­rätts­kommitté, SOU 1994:141 – 1992 års arbetsrättskommitté (Arbetsmarknadsdepartementet) (628 sid.)

Det har ansetts värdefullt att presentera det huvudsakliga bakgrundsmaterial som sekretariatet har tagit fram även i de delar där kommitténs förslag till lagändringar inte läggs fram. Frågan om en publicering av bakgrundsmaterialet har därför diskuterats inom kommittén. Kommittén har stannat för att ge sekretariatet förtroendet att självständigt färdigställa materialet för publicering. Detta innebär bl.a. att kommittén – och de som har biträtt den såsom sakkunniga och experter utanför sekretariatet – inte har tagit ställning till den presentation och de analyser av gällande rätt som materialet innehåller.

Betänkandet presenterades av Sören Öman och Gudmund Toijer på ett möte i Arbetsrättsliga föreningen den 4 april 1995. Läs mer

Nyhet: Sören Öman slutar som expert i 1992 års arbetsrättskommitté
lördagen den 31 december 1994

Efter ett regeringsskifte hade kommittén lagts ned. Det bakgrundsmaterial som sekretariatet utarbetat fick dock ges ut i ett betänkande. Efter nedläggningen arbetade Sören Öman ett tag med att färdigställa det betänkandet. Parallellt anlitade regeringen honom för ett nytt utredningsuppdrag som sekreterare i en utredning om s.k. arbetsföretag.

1995

Betänkande: Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa, 1995
Sören Öman (såsom utredningssekreterare), Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa, SOU 1995:2 – Utredningen om arbetsföretag (Arbetsmarknadsdepartementet) (79 sid.)

Förslagen i betänkandet innebär att det skapas legala förutsättningar för att inrätta s.k. arbetsföretag såsom en tillfällig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. De särregler och justeringar i den gällande lagstiftningen som behövs för arbetsföretag samlas i en enda föreslagen lag om sådana företag.

Arbetsföretagen skall vara aktiebolag i vilka aktierna ägs av staten genom länsarbetsnämnderna och de offentliga arbetsförmedlingarna. Arbetsföretagen skall anställa sådana arbetslösa som anvisas av arbetsförmedlingen. De anställda skall under anställningstiden – högst sex månader – sysselsättas under full tid med att

  • aktivt söka arbete
  • delta i någon utbildning
  • hyras ut av arbetsföretaget
  • utföra uppgifter för arbetsföretagets egen räkning.

Artikel: Risk and Labour Legislation, 1995
Sören Öman "Risk and Labour Legislation" i The First International Stockholm Seminar on Risk Behaviour and Risk Management 1995 (12 sid.)

A company’s decision to employ a person can be viewed as an investment-decision. A decision to educate or train an employee to improve his or her skills can also be regarded as an investment-decision by the company.

All investments involve risk. A successful investment can gain considerable profit for the company, and it constitutes a valuable asset. The company therefore has an interest in protecting its investments. An asset which from one day to another can vanish from the company or – which is worse for the company – can be transferred free of charge to a competitor provides a high risk. If, on the other hand, an investment for some reason proves to be a failure in one way or the other, the company usually wants to reallocate its investments as soon as possible to reduce its losses. An investment which is not profitable or which generates losses provides a high risk, when the company has few options to bring the investment to an end.

Artikel: MBL-förhandling duger som EG-överläggning, 1995
Sören Öman & Åke Bouvin "MBL-förhandling duger som EG-överläggning" i Lag & Avtal 1995 nr 3 s. 29

Arbetsgivaren skall medbestämmandeförhandla innan han bestämt sig och förhandlingens syfte är att leda till en uppgörelse. Det slås fast i förarbetena och därmed är kravet på överläggningar i EG-direktivet om företagsöverlåtelser uppfyllt, hävdar Åke Bouvin och Sören Öman.

Nyhet: Sören Öman börjar att föreläsa på allvar
tisdagen den 14 mars 1995

Sören Öman börjar vid det här laget att på allvar engageras som föreläsare om först arbetsrätt och EG-rätt i många olika sammanhang. Han håller föreläsningar för kursföretag, för företag, myndigheter och organisationer samt olika universitet och högskolor.

Sedan dess har han fortsatt att återkommande föreläsa i olika sammanhang.

Nyhet: Sören Öman blir hovrättsassessor i Svea hovrätt
torsdagen den 7 december 1995

Sören Öman hade därmed fullgjort sin utbildning till domare. Knappt ett år senare fick han ett regeringsförordnande att börja jobba som vice ordförande i Arbetsdomstolen.

Någon månad efter assessorsförordnandet började Sören Öman som sekreterare i den parlamentariska Datalagskommittén. Sedan dess var han tjänstledig från assessorstjänsten. Sedan han haft en tillsvidareanställning som chefsjurist och stabschef vid Statens institutionsstyrelse i ett år var han tvungen att begära entledigande. Entledigandet skedde den 1 september 1999.

Nyhet: Sören Öman börjar jobba som vice ordförande i Arbetsdomstolen
torsdagen den 21 november 1996

Portalen till Arbetsdomstolen i Ryningska palatset

Portalen till Arbetsdomstolen

Sören Öman jobbade som ersättare för vice ordförande i sammanlagt 7 år 7 månader och 10 dagar innan han den 1 juli 2004 blev ordinarie vice ordförande, en position han innehade i 11 år och 5 månader innan han den 1 december 2015 blev ordförande i Arbetsdomstolen.

1997

Nyhet: Sören Öman börjar arbeta som skiljeman
lördagen den 1 februari 1997

Sören Öman blir för första gången utsedd till skiljeman. Sedan dess har han kontinuerligt varit skiljeman, utsedd av, förutom parter och skiljemän, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, International Chamber of Commerce (ICC) och Stockholms tingsrätt. Han har också varit ordförande i skiljenämnder enligt kollektivavtal/förbundsstadgar, bl.a. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet.

Betänkande: Integritet • Offentlighet • Informations­teknik, 1997
Sören Öman (såsom utredningssekreterare), Integritet • Offentlighet • Informations­teknik, SOU 1997:39 – Datalagskommittén (Justitiedepartementet) (873 sid.)

Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen, som kom till redan år 1973. Syftet har varit att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.

Vi lämnar förslag till en helt ny persondatalag som till största delen bygger på ett färskt EG-direktiv på området.

Den andra delen av vårt uppdrag har varit att se över reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar – offentlighetsprincipen. Syftet har inte varit att förändra denna princip utan att undersöka hur den kan tillämpas i en modern IT-miljö.

Vi föreslår att det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall vara ”allmän uppgift” i stället för ”allmän handling”. Läs mer

Nyhet: Sören Öman börjar som rättssakkunning i Justitiedepartementet
söndagen den 1 juni 1997

Sören Öman börjar som rättssakkunning i Justitiedepartementet med regeringens beredning av Datalagskommitténs betänkande med förslag till bl.a. det som blev personuppgiftslagen. Han hann skriva ett färdigt utkast till lagrådsremiss innan han fick ett jobb som chefsjurist på Statens institutionsstyrelse (SiS).

Rosenbad

Rosenbad

Sören Öman arbetade i Rosenbad i Stockholm.

Nyhet: Sören Öman slutar som rättssakkunning i Justitiedepartementet
söndagen den 14 september 1997

Sören Öman hade fått ett intressant jobb som chefsjurist på Statens institutionsstyrelse. Han var först tjänstledig men efter ett år var han tvungen att säga upp sig per den 1 september 1998. Den 1 juli 2000 kom han tillbaka till Justitiedepartementet för att arbeta med det första svenska ordförandeskapet i EU, bl.a. som ordförande i en ministrerrådsarbetsgrupp om dataskydd.

Nyhet: Sören Öman avslutar översynen av Nobelstiftelsens stadgar
fredagen den 31 oktober 1997

Översynen avslutades genom överlämnande av en promemoria med ändringsförslag som remissbehandlades och sedan efter medverkan av regeringen ledde till stadgeändringar.

Sören Öman fortsatte att som konsult lämna Nobelstiftelsen råd i olika frågor.

Artikel: Sjukfrånvaro känslig uppgift i nya nordiska persondatalagar, 1998
Sören Öman "Sjukfrånvaro känslig uppgift i nya nordiska persondatalagar" i EU & arbetsrätt 1998 nr 3 s. 2

Direktivet om behandling av personuppgifter (95/46/EG) skall vara genomfört senast den 24 oktober i år. I Sverige träder en ny personuppgiftslag i kraft denna dag. I Danmark och Finland har parlamenten ännu inte antagit de förslag som lagts fram, och det danska Folketinget kommer sannolikt inte att hinna göra det innan fristen går ut. I Norge, som förväntas behöva genomföra direktivet på grund av EES-avtalet, utarbetas nu en proposition på grundval av ett utredningsforslag.

Bok: Person­uppgifts­lagen – En kommentar, 1998
Sören Öman & Hans-Olof Lindblom, Person­uppgifts­lagen – En kommentar, Norstedts Gula Bibliotek, 1998 (303 sid.)

I denna bok kommenteras personuppgiftslagen (1998:204) i den lydelse lagen förmodas ha per den 1 januari 1999.

Sören Öman ansvarar i första hand för de inledande avsnitten, sakregistret och kommentarerna till 1–21, 23–29, 33–35 och 48–50 §§ och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt rubrikerna närmast före dessa paragrafer och bestämmelser, medan Hans-Olof Lindblom i första hand ansvarar för kommentarerna till 22, 30–32, 36–47 och 51 §§ och rubrikerna närmast före dessa paragrafer. Författarna har läst varandras avsnitt och kommit med synpunkter. Läs mer

2000

Bok: Sluten ungdomsvård 1999, 2000
Sören Öman & Margareta Wihlborg, Sluten ungdomsvård 1999, Statens institutionsstyrelse, Allmän SiS-rapport 2000:2 (36 sid.)

Den 1 januari 1999 infördes den nya påföljden sluten ungdomsvård för ungdomar i åldrarna 15–17 år, som begått brott. Påföljden innebär intagning för vård och behandling på något av Statens institutionsstyrelses (SiS) 32 särskilda ungdomshem under en viss av brottmålsdomstolen bestämd tid utifrån brottslighetens straffvärde – minst fjorton dagar och längst fyra år. Påföljden är avsedd att ersätta fängelse för de yngsta lagöverträdarna.