Hem: Teman: Offentliga utredningar: Betänkanden med Sören Öman:

Obligatorisk arbets­lös­hets­för­säkring
SOU 2008:54

Hem: Teman: Offentliga utredningar: Betänkanden med Sören Öman:

Obligatorisk arbets­lös­hets­för­säkring ( SOU 2008:54 )

Arbetsmarknadsrätt | Arbetsrätt | It-rätt | Offentlighet & sekretess ]

Omslaget till Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
Förstora
Betänkande avSören Öman
Sören Öman
» CV
» Föredrag

ISBN : 978-91-38-22988-0

Antal sidor : 535 sid.

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet

Utredning : 2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ( A 2007:02 )
» Utredningens sida

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Särskild utredare

Läs : » Obligatorisk arbets­lös­hets­för­säkring (SOU 2008:54)

» Läs texten ( html-text Fel kan förekomma )

Dela :

Mitt uppdrag är att föreslå hur arbetslöshetsförsäkringen ska omformas till en obligatorisk försäkring som vid arbetslöshet ger alla som uppfyllt ett arbetsvillkor en inkomstrelaterad ersättning. En utgångspunkt har varit att de personer som är medlem i en arbetslöshetskassa och i den nuvarande medlemsbaserade arbetslöshetsförsäkringen redan har rätt till sådan ersättning ska beröras så lite som möjligt av förslagen. Det som krävs för att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk är därför en kompletterande arbetslöshetsförsäkring för de personer som inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Dessa personer har i dag vid förlorat heltidsarbete bara rätt till ett lågt grundbelopp på 320 kr per dag i stället för inkomstrelaterad ersättning med upp till 680 kr per dag.

Jag lämnar i detta delbetänkande i huvudsak följande förslag till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som med vissa övergångsbestämmelser kan börja gälla från och med den 1 januari 2010.

Förmånerna i den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen

Villkoren för att få inkomstrelaterad ersättning ska i den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen gälla lika för alla oavsett om den arbetslöse är eller inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Som i dag får vid arbetslöshet medlemmar vända sig till sin arbetslöshetskassa och icke medlemmar till Alfa-kassan, som betalar ut ersättningen. Grundförsäkringen avskaffas, men den som haft låga arbets­inkomster ska liksom hittills få inkomstrelaterad ersättning med ett minimibelopp som motsvarar det nuvarande grundbeloppet.

Villkoren för att få ersättning är med ett par förbättringar oförändrade. För det första slopas för personer som är medlem i en arbetslöshetskassa det s.k. medlemsvillkoret med krav på att betala medlemsavgifter i minst tolv månader innan arbetslöshetsersättning kan betalas. Den förbättringen gör att nyblivna medlemmar, som blir arbetslösa, snabbare än i dag kan få ersättning om de under sex månader har uppfyllt ett arbetsvillkor. För det andra blir det lättare att gå med i en arbetslöshetskassa. Den s.k. 17-timmars­regeln med krav på att den som vill bli medlem först måste ha arbetat en viss minsta tid slopas så att det räcker att personen arbetar när han eller hon ansöker om att bli medlem. Även en arbetslös eller någon som annars inte arbetar ska kunna bli medlem i den arbetslöshetskassa inom vars område han eller hon senast arbetat, om han eller hon inte tidigare är med i någon arbetslöshetskassa. För att inte arbetslöshetskassorna ska drabbas ekonomiskt av förändringarna görs det en följdändring i sättet att beräkna kassornas avgifter till staten.

Avgifterna för den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen

Medlemmarna i arbetslöshetskassorna bidrar precis som i dag till försäkringen genom att betala medlemsavgifter till sina arbetslöshetskassor, som kassorna sedan delvis använder för att betala avgifter till staten. Övriga personer som omfattas av försäkringen bidrar genom att betala en statlig avgift – en arbetslöshetsförsäkringsavgift – till en nyinrättad uppbördsmyndighet, Myndigheten för arbetslöshetsförsäkringsavgift. Precis som medlemsavgiften ska den statliga avgiften kunna ge rätt till försörjningsstöd från socialnämnden om man inte kan betala den på något annat sätt.

Vilka ska betala statlig avgift?

Den som under ett kalenderår haft arbetsinkomster enligt definitionen för jobbskatteavdraget på mer än 2,7 prisbasbelopp (110 700 kr för 2008) blir avgiftsskyldig. Den personen får antas ha uppfyllt ett arbetsvillkor som gör att personen fått arbetsinkomster att försäkra. Det första året man når upp till den inkomsten är dock avgiftsfritt. För åren därefter ska i princip avgift betalas till 65 års ålder. Avgiftsskyldigheten upphör dock för den som före 65 års ålder mera varaktigt lämnat arbetsmarknaden och inte under de fem närmast föregående åren nått upp till den inkomsten eller fått arbetslöshetsersättning. Femårsgränsen motsvarar vad som gäller enligt reglerna om s.k. överhoppningsbar tid som innebär att man under längst fem år kan behålla sin rätt enligt försäkringen utan att behöva stå till arbetsmarknadens förfogande. Den som någon gång under ett år får arbetslöshetsersättning utan att dessförinnan ha blivit avgiftsskyldig blir genast avgiftsskyldig och får för det året betala halv arbetslöshetsförsäkringsavgift.

I vissa fall slipper man betala avgift för ett år. Det gäller för det första den som är så arbetsoförmögen att han eller hon får mer än halv sjukersättning eller hel eller tre fjärdedels aktivitetsersättning. För det andra slipper den betala avgift som inte under året haft intäkter – räknat som summan av överskotten i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet vid beskattningen – som överstiger 1,5 prisbasbelopp (61 500 kr för 2008). För det tredje slipper den betala avgift som under året fått så mycket i pension (för närvarande 176 800 kr) att det kan antas att han eller hon inte skulle ha rätt till någon ersättning vid arbetslöshet.

Uppbördsmyndigheten ska vid synnerliga skäl på ansökan kunna besluta om avgiftsbefrielse även i andra fall.

Hur stor är den statliga avgiften?

Arbetslöshetsförsäkringsavgiften motsvarar den högsta gällande medlemsavgiften i någon arbetslöshetskassa den 1 december året innan. För 2008 skulle den statliga avgiften ha varit 5 196 kr (motsvarande 433 kr i månaden).

Eftersom medlemmar i en arbetslöshetskassa inte ska betala statlig avgift, görs det helt avdrag från avgiften för medlemmar så att dessa inte alls berörs av avgiften så länge de kvarstår som medlemmar.

Liksom medlemsavgiften är lägre för arbetslösa medlemmar, görs det en nedsättning av den statliga avgiften med 300 kr i månaden för den som är arbetslös. Alfa-kassan ska bedöma om den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa är arbetslös.

Hur ska den statliga avgiften betalas?

Uppbördsmyndigheten sänder ut beslut om preliminär avgift att betalas per månad tillsammans med betalningsinstruktioner till de personer som kan antas vara skyldiga att betala statlig avgift. Skulle beslutet om preliminär avgift visa sig vara felaktigt eller förhållandena ändra sig, kan uppbördsmyndigheten självmant eller på begäran ompröva och ändra beslutet. Syftet är att de preliminära månadsavgifterna sammanlagt ska uppgå till det man slutligt ska betala för året. Den slutliga avgiften kan uppbördsmyndigheten dock inte fastställa förrän Skatteverket har fattat taxeringsbeslut för det aktuella året, dvs. under året därefter eller något senare. Har man betalat för mycket, får man tillbaka pengar. Har för lite betalats, ska restbeloppet betalas in. Det är möjligt för uppbördsmyndigheten att efter ansökan gå med på anstånd med att betala.

Den som inte betalar i tid får en påminnelse av uppbördsmyndigheten, vilket kostar 75 kr i påminnelseavgift. Betalar man inte efter en påminnelse, blir det en tilläggsavgift på 40 procent av det som skulle ha betalats. Finns det särskilda skäl, kan uppbördsmyndigheten självmant eller efter ansökan ta bort eller reducera påminnelse- och tilläggsavgiften. När skulden motsvarar minst obetalda avgifter under ett kvartal, kan uppbördsmyndigheten lämna skulden för indrivning till Kronofogdemyndigheten.

Det finns möjligheter för den som är missnöjd att överklaga uppbördsmyndighetens beslut till länsrätten.

För att kunna besluta om den statliga avgiften behöver uppbördsmyndigheten i elektronisk form personlig information om bl.a. inkomster, arbetslöshet och medlemskap i en arbetslöshetskassa från Skatteverket, Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Nödvändiga bestämmelser om uppgiftsskyldighet för dessa instanser införs. För att skydda den känsliga informationen hos uppbördsmyndigheten och den personliga integriteten införs det sekretessbestämmelser och bestämmelser om myndighetens behandling av personuppgifter.

Konsekvenserna av den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen

Den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen bedöms leda till att arbetslöshetskassorna får många fler medlemmar. Vid nuvarande låga arbetslöshetsnivå bedöms statens intäkter kraftigt överstiga kostnaderna. Övriga konsekvenser bedöms vara begränsade.

Under förutsättning att antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna återgår till vad det varit under lång tid före 2007 bedöms cirka 500 000 personer i princip bli skyldiga att betala statlig avgift. Uppskattningsvis 250 000 avgiftsskyldiga slipper dock betala statlig avgift på grund av undantagsreglerna. Det är förhållandevis fler män och företagare som får del av de utökade förmånerna vid arbetslöshet och som får betala statlig avgift.

» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 131 st. )

Visselblåsarlagen – En kommentar till lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden av Sören Öman (Norstedts Juridik första upplagan 2021 & regelbundet uppdaterad internetkommentar i Juno)
Visselblåsarlagen – En kommentar till lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden av Sören Öman (Norstedts Juridik första upplagan 2021 & regelbundet uppdaterad internetkommentar i Juno)

Vissel­blåsar­lagen­ – En kommen­tar till lagen om skydd för personer som rapporterar om miss­för­hållanden

1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internet­version 2022
Norstedts Juridik

Lagen om anställningsskydd – En kommentar av Sören Öman (Karnov Group andra upplagan 2017 & regelbundet uppdaterad internetkommentar i Lexino)
Lagen om anställningsskydd – En kommentar av Sören Öman (Karnov Group andra upplagan 2017 & regelbundet uppdaterad internetkommentar i Lexino)

Lagen om anställ­nings­skydd – En kommen­tar

2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internet­version 2023
Karnov Group / Lexino

Anställningsskyddspraxis av Sören Öman (11 uppl. Jure Förlag 2022)
Anställningsskyddspraxis av Sören Öman (11 uppl. Jure Förlag 2022)

Anställ­nings­skydds­praxis

11 uppl. 2022 ( 619 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag

Kommentar till arbetstvistlagen Sören Öman medverkat i (2 uppl. 2005 Norstedts Juridik)
Kommentar till arbetstvistlagen Sören Öman medverkat i (2 uppl. 2005 Norstedts Juridik)

Rätte­gången i arbets­tvister ( medförfattare )

2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik

LAS-handboken av Sören Öman och Lars Åhnberg (10 uppl. 2022 Åhnberg Förlag)
LAS-handboken av Sören Öman och Lars Åhnberg (10 uppl. 2022 Åhnberg Förlag)

LAS-hand­boken – Lagtext, kommentarer, AD-domar

10 uppl. 2022 ( 616 sidor )
Talbok 2022
Åhnberg Förlag

AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande av Sören Öman (3 uppl. 2021 Åhnberg Förlag)
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande av Sören Öman (3 uppl. 2021 Åhnberg Förlag)

AD om upp­sägning av person­liga skäl och av­skedande

3 uppl. 2021 ( 255 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag

AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt av Sören Öman (3 uppl. 2022 Åhnberg Förlag)
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt av Sören Öman (3 uppl. 2022 Åhnberg Förlag)

AD om arbets­brist, tur­ordning och före­trädes­rätt

3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag

AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS av Sören Öman (3 uppl. 2023 Åhnberg Förlag)
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS av Sören Öman (3 uppl. 2023 Åhnberg Förlag)

AD om skade­stånd, lön och pre­skrip­tion enligt LAS

3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag

AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning av Sören Öman (3 uppl. 2024 Åhnberg Förlag)
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning av Sören Öman (3 uppl. 2024 Åhnberg Förlag)

AD om arbets­tagar­begreppet och tids­begränsad an­ställ­ning

3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag

Lärobok i kollektiv arbetsrätt Sören Öman medverkat i
Lärobok i kollektiv arbetsrätt Sören Öman medverkat i

Den kollek­tiva arbets­rätten – En läro­bok

3 uppl. 2022 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag

Vad är lagligt? – En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst (Kompetensrådet för utveckling i staten (krus) 2011)
Vad är lagligt? – En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst (Kompetensrådet för utveckling i staten (krus) 2011)

Vad är lagligt? – En arbets­rättslig väg­led­ning om sex­köp och porr­konsum­tion i sam­band med statlig tjänst

2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)

Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap (Arbetslivsinstitutet 2005)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap (Arbetslivsinstitutet 2005)

Juridiska aspekter på samledar­skap – hinder och möjlig­heter för delat ledar­skap

2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet

Karnov Group
Karnov Group

Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet

Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino

Blendow Lexnova
Blendow Lexnova

Expert­kommen­tarer

70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova

» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )

Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)
Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

Översyn av lex Laval

SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52)
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52)

Uppdrags­tagare i arbets­lös­hets­för­säkringen

SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Flyttningsbidrag och unionsrätten (SOU 2010:26)
Flyttningsbidrag och unionsrätten (SOU 2010:26)

Flyttnings­bidrag och unions­rätten

SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)
Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Integritets­skydd i arbets­livet

SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2008:83)
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2008:83)

Avgifter inom arbets­lös­hets­för­säkringen

SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54)
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54)

Obligatorisk arbets­lös­hets­för­säkring

SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald (SOU 2005:115)
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald (SOU 2005:115)

Avidentifiera jobb­an­sök­ningar – en metod för mång­fald

SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finans­departe­mentet

Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion (Ds 2004:33)
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion (Ds 2004:33)

Ändringar i Arbets­givar­verkets instruk­tion

Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finans­departe­mentet

Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9)
Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9)

Yttrandefrihet för privat­anställda

Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitie­departe­mentet

Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa (SOU 1995:2)
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa (SOU 1995:2)

Arbetsföretag – En ny möjlig­het för arbets­lösa

SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté (SOU 1994:141)
Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté (SOU 1994:141)

Arbetsrättsliga utred­ningar – Bak­grunds­material utarbetat av sekre­tariatet vid 1992 års arbets­rätts­kommitté

SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten (SOU 1994:141)
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten (SOU 1994:141)

Övergång av verksamheter och kollek­tiva upp­säg­ningar – EU och den svenska arbets­rätten

SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32)
Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32)

Ny anställningsskyddslag

SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

» Skrifter om dataskydd och annan it-rätt av Sören Öman ( 89 st. )

Dataskyddsförordningen (GDPR) m.m. – En kommentar (Norstedts Juridik 2022)
Dataskyddsförordningen (GDPR) m.m. – En kommentar (Norstedts Juridik 2019)

Data­skydds­för­ord­ningen (GDPR) m.m. – En kommen­tar ( Sören Öman )

Uppdaterad version 2022 2022 (  sidor )
Internet­version 2022
Norstedts Juridik

Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)
Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)

Rätts­informatik – Juridiken i det digi­tala informa­tions­sam­hället ( medförfattare )

Fjärde upplagan 2021 ( 680 sidor )
Talbok 2021
Student­litteratur

Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)
Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)

Personuppgiftslagen – En kommen­tar (Sören Öman & Hans-Olof Lindblom )

4 uppl. 2011 (722 sidor)
Internet­version 2017
Norstedts Juridik

Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)

Dataskydd inom Social­departe­mentets verk­sam­hets­område – en an­pass­ning till EU:s data­skydds­för­ord­ning

SOU 2017:66 ( 766 sidor )
Social­departe­mentet

Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)
Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)

Leveransplikt för elektroniska doku­ment

Ds 2009:61 ( 219 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)
Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Integritets­skydd i arbets­livet

SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)
Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)

Fritid på egna villkor

SOU 2009:29 ( 307 sidor )
Integra­tions- och jäm­ställd­hets­departe­mentet

Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)
Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)

Studie­stöds­data­lag

SOU 2007:64 ( 229 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)
Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)

Patient­data och läke­medel m.m.

SOU 2007:48 ( 335 sidor )
Social­departe­mentet

Patientdatalag (SOU 2006:82)
Patientdatalag (SOU 2006:82)

Patient­data­lag

SOU 2006:82 ( 646 sidor )
Social­departe­mentet

Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)
Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)

Översyn av person­upp­gifts­lagen

SOU 2004:6 ( 367 sidor )
Justitie­departe­mentet

Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)
Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)

Personlig integritet i arbets­livet

SOU 2002:18 ( 335 sidor )
Närings­departe­mentet

Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)
Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)

Behandling av person­upp­gifter inom social­tjänsten

SOU 1999:109 ( 240 sidor )
Social­departe­mentet

Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)
Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)

Integritet • Offentlig­het • Informations­teknik

SOU 1997:39 ( 873 sidor )
Justitie­departe­mentet

Juno
Klicka för mer information

Data­skydds­för­ordningen (GDPR) m.m. – En kommen­tar på internet

Juno ( Norstedts Juridik )

Zeteo
Klicka för mer information

Person­upp­gifts­lagen – En kommen­tar på internet

Juno ( Norstedts Juridik )

Blendow Lexnova
Expertkommentarer i arbetsrätt och offentligt rätt – Klicka för att läsa

Expert­kommen­tarer

70 st. sedan 2008
Blendow Lexnova

» Om Sören Öman