Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar: Arbetstagarledamöter:

Arbetsdomstolens domarÅke Wänman

( 7 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan )

[ Arbetstagarledamot ]

Sök kontaktuppgifter till Åke Wänman på :

eniro.se | hitta.se | merinfo.se | mrkoll.se | ratsit.se

Sören Öman har troligen inte kontaktuppgifter till personen.

Åke Wänman
Aktivitet som arbetstagarledamot i Arbetsdomstolen ( sedan 1993 )

Av­göran­den Skilj­aktig me­ning An­del skilj­akt­iga Aktiv år
7 st. 1993–1994

Andel avgöranden med skiljaktig mening: 28,6% ( 2 / 7 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Andel överklagade mål: 14,3% ( 1 / 7 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,2%

Ändringsfrekvens : 0,0% ( 0 / 1 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden i överklagade mål : 56,8%

Underinstans : Stockholms tingsrätt

Underinstans : Stockholms tingsrätt

Åke Wänman har dömt refererade avgöranden med :
26 ledamöter ♀ 5 ♂ 21
6 sekreterare ♀ 6 ♂ 0
15 parter

Typ av ledamöter som är skiljaktig från Åke Wänman
( 5 st. ♀ 1 ♂ 4 vid 5 tillfällen )

Förord­nanden i Arbets­dom­stolen :

Funk­tion Till­trädde Av­gick Längd
Er­sättare för arbets­tagar­ledamot1969-01-011977-06-308 år 6 mån
Arbets­tagar­ledamot1977-07-011994-02-2416 år 7 mån 24 dgr
Förordnad i sammanlagt 25 år 1 månad och 24 dagar.

Utsedd efter förslag av Landsorganisationen i Sverige.

Arbetsdomstolens refererade avgöranden med Åke Wänman som arbetstagarledamot sedan 1993 ( 7 st. )

Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :

1994 ( 2 st. )

Prejudikat : AD 1994 nr 22 meddelad — Med skiljaktig mening
DirektstämtDom ]

| | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om upprepade vikariatsanställningar av två arbetstagare inom Postverket har stått i strid mot reglerna i anställningsskyddslagen om tidsbegränsade anställningar.

» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 22

Lagrum : 4 kap. 7 § och 16 kap. 5 § lagen (1976:600) om offentlig anställning | 4 §, 30 a §, 38 § och 41 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Postverket & Stockholms Lokala Samorganisation av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC)

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Lars Johan Eklund, Marianne Eliason, Börje Hårdefelt, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Ola Bengtson (skiljaktig), Åke Wänman, Erik Adolfsson (förste ombudsman i Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare).
Sekreterare : Gunilla Svahn Lindström

Dela :

Prejudikat : AD 1994 nr 4 meddelad — Med skiljaktig mening
DirektstämtDom ]

| | | | | |  ]

Sammanfattning :

En arbetstagare hade under längre tid varit ledig från sin anställning som NC-operatör för studier. I och med hans återinträde i arbetet uppstod övertalighet hos arbetsgivaren. Under frånvarotiden hade arbetsgivaren låtit installera ett CAD/CAM-system. Arbetsdomstolen har ansett en sådan situation förelegat vid arbetstagarens återinträde som är att jämställa med omplacering och att därför kvalifikationskravet i 22 § anställningsskyddslagen varit att tillämpa. Fråga huruvida arbetstagaren fyllt kvalifikationskravet med hänsyn till den tid det tagit och den kostnad det krävts för arbetstagaren att utbilda sig i och vinna full färdighet i användningen av CAD/CAM-systemet.

» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 4

Lagrum : 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter ( Privata sektorn ) : Skara Modellsnickerier Handelsbolag & Svenska Metallindustriarbetareförbundet & Sveriges Verkstadsförening

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Ulla Erlandsson (skiljaktig), Börje Hårdefelt, Bengt Huldt (skiljaktig), Anders Hagman (skiljaktig), Åke Wänman och Lennart Andersson.
Sekreterare : Charlotte Abrahamsson

Dela :

1993 ( 5 st. )

Prejudikat : AD 1993 nr 194 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | | |  ]

Sammanfattning :

Ett bolag i måleribranschen försätts i konkurs. Bolaget var då bundet av kollektivavtalet för måleriyrket mellan Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet. I detta avtal finns bl.a. bestämmelser om skyldighet för arbetsgivaren att erlägga arbetsmarknadsavgifter. – Konkursboet säger upp de anställda i bolaget, men driver verksamheten vidare med de uppsagda arbetstagarna under de uppsägningstider som gäller för dem. Boet har ostridigt inte varit arbetsgivare för dem. Tvisten i målet gäller huruvida konkursboet är skyldigt att enligt kollektivavtalet utge arbetsmarknadsavgifter till Svenska Målareförbundet och den häri ingående frågan om en fordran på en sådan avgift utgör en konkurs- eller massafordran enligt konkurslagen.

» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 194

Lagrum : 11 kap. 1 § konkurslagen (1987:672)

Parter ( Privata sektorn ) : Bålstamålarna Aktiebolags konkursbo & Svenska Målareförbundet

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Nina Pripp, Marie Hafström, Siv Kimbré, Torkel Unge, Ola Bengtson, Åke Wänman och Stig Ahlin. Enhälligt.
Sekreterare : Lise Donovan (tidigare Elise-Marie Johansson)

Dela :

Prejudikat : AD 1993 nr 148 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| |  ]

Sammanfattning :

Tolkning av kollektivavtal i fråga om rätten till s.k. förrättningstillägg vid endagsförrättning. – I målet är fråga om ett kollektivavtal som slutits av två organisationer på arbetstagarsidan, SACO och SF, vilka enligt vad utredningen visar vid förhandlingarna om avtalet uppträtt gemensamt i förhållande till arbetsgivarparten i avtalet, Sjöfartsverket. Av A:s och B:s uppgifter har framgått bl.a. att det på arbetstagarsidan varit åsyftat att allt vad som förekom under förhandlingarna med arbetsgivarsidan skulle redovisas arbetstagarorganisationerna emellan. Förhandlingarna resulterade också i ett enda, för de båda arbetstagarorganisationerna gemensamt avtal med Sjöfartsverket. Avtalet innehåller inga särbestämmelser för medlemmar tillhörande endera arbetstagarorganisationen. Det är givet att det därmed får antas vara bäst överensstämmande med vad de förhandlande parterna på ömse sidor själva åsyftat, att avtalet vid tvist om dess innebörd skall tolkas lika i förhållande till båda organisationerna på arbetstagarsidan. – Vid en sådan förhandlingsgemenskap på endera partssidan som här har förelegat måste enligt arbetsdomstolens mening därför som regel gälla, att motparten till de gemensamt förhandlande parterna är berättigad att utgå från att sådant som motparten uttryckligen har klargjort för en av dessa ifråga om den av honom avsedda innebörden av en avtalsbestämmelse också har blivit känt för den andra av de gemensamt förhandlande parterna. Detta bör i vart fall gälla så länge motparten inte i det enskilda fallet på grund av särskilda omständigheter inser eller bör inse, att en av de gemensamt förhandlande parterna faktiskt svävar i okunnighet om vad som har klargjorts för den andra.

» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 148

Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Sjöfartsverket & Statsanställdas Förbund

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Erik Lempert, Olle Gunnarsson (f.d. överdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Ola Bengtson, Björn Qvarnström, Åke Wänman och Erik Adolfsson (förste ombudsman i Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare). Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Margareta Palmstierna

Dela :

Prejudikat : AD 1993 nr 129 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | | | | |  ]

Sammanfattning :

Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) skall varje kommun svara för den kommunala räddningstjänsten inom kommunen, och normalt skall det i varje kommun finnas en räddningskår, bestående av en räddningschef och en eller flera räddningsstyrkor med anställd personal. För varje kommun skall det enligt lagen finnas en räddningstjänstplan som skall antas av kommunfullmäktige efter samråd med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. – För Gotlands kommun gällde fr.o.m. den 1 januari 1988 en av kommunfullmäktige antagen räddningstjänstplan, enligt vilken det skulle finnas räddningsstyrkor på olika platser inom kommunen, bl.a. i Dalhem och Garda. Mot bakgrund av vid kommunens budgetarbete uppställda s.k. effektivitetsbeting för räddningstjänsten beslöt kommunstyrelsen den 7 juli 1992 att brandstationerna och räddningsstyrkorna i Dalhem och Garda skulle avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993. Samtidigt beslöt styrelsen att ge räddningschefen i uppdrag att utarbeta förslag till ändringar i räddningstjänstplanen för beslut i kommunfullmäktige, samråda om ändringarna och säga upp personal. Kommunstyrelsens beslut vann laga kraft. Till följd av beslutet sade kommunen i augusti 1992 upp ett antal brandmän och brandförmän vid brandstationerna i Dalhem och Garda. Deras anställningar skulle enligt uppsägningarna upphöra vid olika tidpunkter fr.o.m. den 1 januari 1993 och framåt. Som grund för uppsägningarna åberopades arbetsbrist. Den 23 november 1992 beslöt kommunfullmäktige att ändra kommunens räddningstjänstplan i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 juli 1992 om avveckling av brandstationerna och räddningsstyrkorna i Dalhem och Garda fr.o.m. den 1 januari 1993. – Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägningarna eller om dessa – med hänsyn till att de skett innan kommunfullmäktige efter i räddningstjänstlagen föreskrivet samråd beslutat om ändring av räddningstjänstplanen – varit att bedöma som sådana uppsägningar ”för säkerhets skull” som enligt rättspraxis anses oförenliga med anställningsskyddslagen.

» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 129

Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter ( Kommunala sektorn ) : Brandmännens Riksförbund & Gotlands kommun

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Dag Ekman, Börje Hårdefelt, Bengt Huldt, Ulf Perbeck, Åke Wänman och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Gunilla Åkerman

Dela :

Prejudikat : AD 1993 nr 71 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

|  ]

Sammanfattning :

Enligt 6 § sjuklönelagen utgör beräkningsunderlaget för sjuklön (sjuklöneunderlaget) den lön och andra anställningsförmåner som en arbetstagare gått miste om tillföljd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden. Fråga huruvida i sjuklöneunderlaget för en arbetstagare skall inräknas sådan lön för helgdag (helglön), som arbetstagaren enligt kollektivavtal ostridigt gått miste om på grund av sjukfrånvaro på de dagar som enligt kollektivavtalet utgör kvalifikationsdagar för rätten till helglön.

» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 71

Lagrum : 6 § lagen (1991:1047) om sjuklön

Parter ( Privata sektorn ) : Bageri- och Konditoriarbetsgivareförbundet & Svenska Livsmedelsarbetareförbundet

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Göran Karlstedt, Siv Kimbré, Lennart Hörnlund, Lennart Aspegren, Åke Wänman och Stig Ahlin. Enhälligt.
Sekreterare : Margareta Palmstierna

Dela :

Prejudikat : AD 1993 nr 41 meddelad Enhällig
Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

| | |  ]

Sammanfattning :

En arbetstagare har blivit uppsagd från sin anställning. Tvist har uppstått om uppsägningen. En uppgörelse träffas, som innebär att arbetstagaren förlikningsvis erhåller ett avgångsvederlag. Arbetstagaren begår härefter en mot arbetsgivaren riktad förfalskningsåtgärd. Arbetsdomstolen finner att det inträffade inte har givit arbetsgivaren rätt att häva förlikningsavtalet.

» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 41

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Finansaktiebolaget Skandia Leasing & P.A.

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Erik Lempert, Palle Landin, Ulf E. Nilsson, Lennart Aspegren, Åke Wänman och Stig Ahlin. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Birgitta Tegnér

Dela :