: : : :

AD 1998 nr 73

Sammanfattning :

Ett företag har träffat kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler med en facklig organisation. Med stöd av avtalet har företaget därefter sagt upp en anställd som varit medlem i en annan facklig organisation. Har en giltig turordningsöverenskommelse kommit till stånd? Fråga om det av SAF och PTK antagna omställningsavtalet blivit gällande mellan företaget och den senare organisationen.

Fråga tillika om företaget varit skyldigt att förhandla med den andra fackliga organisationen på grund av bestämmelsen i 13 § medbestämmandelagen.

» Gå direkt till hela domen

Sammanfattning :

Ett företag har träffat kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler med en facklig organisation. Med stöd av avtalet har företaget därefter sagt upp en anställd som varit medlem i en annan facklig organisation. Har en giltig turordningsöverenskommelse kommit till stånd? Fråga om det av SAF och PTK antagna omställningsavtalet blivit gällande mellan företaget och den senare organisationen.

Fråga tillika om företaget varit skyldigt att förhandla med den andra fackliga organisationen på grund av bestämmelsen i 13 § medbestämmandelagen.

Dela :

Parter ( Privata sektorn ) :  [] &  [] &  []

Direktstämt mål [ mål nr A 82/97 ]

Dom meddelad :

Ledamöter i Arbetsdomstolen ( 7 st. ♀ 2 ♂ 5allmän sammansättning ):

Ordförande :

 [] #

Vice ordförande :

 [] #

”Tredje man” :

 [] #

Arbetsgivarledamöter :

 [] #

SAF

 [] **

 

Arbetstagarledamöter :

 [] #

LO

 [] #

TCO

[ Enhälligt ]

# Ordinarie ledamot** Tillfällig ersättare

Andel tillfälliga ersättare : 14,3% ( 1 st. )
Andel ordinarie ledamöter : 85,7% ( 6 st. )
Andel kvinnliga ledamöter : 28,6% ( 2 st. )

Sekreterare :  []

Lagrum : 2 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 13 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Klicka på länkarna till lag­stift­ning, rätts­fall och för­arbeten i doms­referatet nedan för att se doku­mentet (öppnas i nytt fönster).

Innehållsförteckning ( AD 1998 nr 73 ) :

BAKGRUNDEN

AVTALSBESTÄMMELSER

YRKANDEN

PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN

CR

Arbetsgivarparterna

DOMSKÄL

Tvisten

Några utgångspunkter i turordningsfrågan

Var bolaget bundet av omställningsavtalet?

Arbetsdomstolens ställningstagande i frågan om uppsägningen av G.M.

Har bolaget inför uppsägningen av G.M. åsidosatt någon förhandlingsskyldighet mot CR?

Rättegångskostnaderna

DOMSLUT

Klicka på rubriken för att komma dit. Är avsnittet med utveckling av parternas talan dolt, kan du dock inte komma till rubrikerna där.
Rubrikerna har identifierats automatiskt, så det kan förekomma fel och ofullständigheter.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen avslår Civilekonomernas Riksförbunds, CR, talan.

2. Civilekonomernas Riksförbund, CR, skall ersätta arbetsgivarparterna för rättegångskostnader med sjuttiofemtusen (75 000) kr utgörande ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker. Mervärdesskatt ingår med 15 000 kr.

Referat ( AD 1998 nr 73 ) :

AD 1998 nr 73

Parter ( Privata sektorn ): Civilekonomernas Riksförbund mot Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och Gerdtmans Revisionsbyrå Aktiebolag i Västerås

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Dag Ekman, Siv Kimbré, Bengt Huldt, Lennart Grudevall (förre direktören i Svenska Kommunförbundet; tillfällig ersättare), Göte Larsson och Margareta Zandén. Enhälligt.

Sekreterare : Catharina Nordlander

AD 1998 nr 73    Dom den 10 juni 1998 – Direktstämt mål

Sökord : Avtalsturlista | Förhandlingsskyldighet | Kollektivavtal | Omställningsavtal | Oorganiserade/Utanförstående arbetstagare | Primär förhandling | Turordning vid uppsägning | Uppsägning från arbetsgivarens sida

Lagrum : 2 § anställningsskyddslagen | 13 § medbestämmandelagen

Parter:

Civilekonomernas Riksförbund

mot

Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och Gerdtmans Revisionsbyrå Aktiebolag i Västerås

BAKGRUNDEN

Mellan på ena sidan Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund samt på andra sidan dels Tjänstemannaförbundet HTF, dels Civilingenjörsförbundet (CF) och ett antal andra tjänstemannaförbund inom PTK, bland dem Civilekonomernas Riksförbund, CR, (nedan benämnt CR) gäller varandra avlösande kollektivavtal avseende allmänna bestämmelser för tjänstemän inom revision, bokföring och övrig kameral uppdragsverksamhet. Kollektivavtalen brukar benämnas revisionsavtal.

Gerdtmans Revisionsbyrå AB (bolaget) är medlem i Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund. Såsom medlem i arbetsgivarförbundet och efter ett sådant inkopplingsförfarande som anges i § 1 Mom 2 revisionsavtalet är bolaget bundet av detta avtal i förhållande till Tjänstemannaförbundet HTF. Det föreligger inte någon bundenhet för bolaget avseende revisionsavtalet i förhållande till CR, på grund av att någon inkoppling inte har skett avseende detta förbund.

G.M. har innehaft anställning som revisions- och redovisningsassistent hos bolaget. Hon är medlem i CR. Den 9 oktober 1996 blev hon uppsagd av bolaget från sin anställning på grund av arbetsbrist med iakttagande av fyra månaders uppsägningstid.

Tvisten i målet gäller dels huruvida kollektivavtal om giltig avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler har träffats inför bolagets uppsägning av G.M., dels om bolaget ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot CR på grund av att bolaget i samband med uppsägningen av G.M. inte påkallade förhandling enligt medbestämmandelagens bestämmelser i förhållande till CR.

Parterna har inte kunnat lösa tvisten vid lokala och centrala förhandlingar.

AVTALSBESTÄMMELSER

SAF och PTK träffade genom överenskommelse den 17 augusti 1994 ett omställningsavtal. Överenskommelsen innehåller bl.a. följande bestämmelser.

§ 1 SAF och PTK överenskommer om följande omställningsavtal, se bilaga 1, att gälla från den 1 september 1994.

Omställningsavtalet ersätter trygghetsöverenskommelsen den 5 april 1974 med senare gjorda ändringar och tillägg. Dock skall § 1 mom 1, 4 och 5 i trygghetsöverenskommelsen gälla tills Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond lagts samman med Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet enligt § 3.

§ 5 trygghetsöverenskommelsen i nuvarande tillämpning gäller för tjänstemän uppsagda senast den 1 september 1994.

§ 2 Grundtanken i omställningsavtalet är att företaget fortlöpande avsätter ekonomiska medel som skall användas i samband med driftsinskränkning. Därigenom skall i en sådan situation såväl företagets behov vad gäller arbetsstyrkans sammansättning som uppsagdas krav på ekonomisk kompensation och hjälp till nytt arbete kunna tillgodoses.

Detta innebär i sin tur ett åläggande för berörda parter att vid aktualiserad driftsinskränkning på endera partens begäran söka träffa överenskommelse om turordningen vid uppsägning. De har därvid ett gemensamt ansvar för att den arbetsstyrka som sammansätts gör det möjligt för företaget att uppnå ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

§ 6 SAF och PTK är överens om att Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet skall erbjuda tillgång till clearingtjänster åt dem som sagts upp på grund av arbetsbrist.

Under 1995 skall införas ett clearingsystem som omfattar dels en grundläggande nivå, vilken ingår i den i detta avtal bestämda avgiften till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet, och dels mer omfattande clearinginsatser enligt särskilda försäkringslösningar till vilka företag kan ansluta sig enskilt eller avtalsområdesvis.

SAF och PTK är ense om att Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådets styrelse har rätt att – för att underlätta marknadsutsättningen av clearingverksamheten – ur de särskilda värdesäkringsmedel som enligt ITP-planen förvaltas av SPP för 1995 låna högst 165 mkr och för 1996 högst 110 mkr. De lånade beloppen skall återbetalas under tre år med början 1997.

De verksamheter och åtgärder som förekommer inom Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet med eventuellt tillhörande organisationer skall således i görligaste mån bedrivas i marknadsmässiga former. Dess insatser och tjänster skall också kunna avgiftsbeläggas.

§ 7 SAF och PTK noterar att samtliga berörda PTK-förbund enats om att i företag befintliga tjänstemanna-klubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK-området kan beträffande omställningsavtalet och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ skall anses vara ”den lokala tjänstemannaparten” i de nämnda avtalen. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

Kan tjänstemannaparten inte uppträda genom PTK-L, skall företaget kunna träffa överenskommelse med varje tjänstemannaorganisation för sig.

§ 8 Detta avtal blir inte giltigt förrän det träffats överenskommelser på samtliga avtalsområden mellan respektive förbund beträffande regler om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist liksom vid återanställning i enlighet med bilaga 2. Därvid har förbundsparterna med utnyttjande av dispositiviteten i 22 § och 25–27 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd i omställningsavtalet givit de lokala parterna möjlighet att träffa överenskommelse om annan turordning än som föreskrivs i lagen. Samma gäller för förbundsparterna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

Bilaga 1

Omställningsavtal

§ 1 Detta avtal tecknas för att underlätta de omställningsproblem som uppstår både för anställda och företag när arbetsbrist uppstår på grund av utvecklingsåtgärder, omstrukturering, rationalisering och olönsamhet.

De anställda som blir övertaliga vid arbetsbrist skall hjälpas dels ekonomiskt under en omställningsperiod och dels till att finna nytt arbete.

De företag hos vilka övertalighet vid arbetsbrist uppstår skall beredas sådana förutsättningar i bemanningshänseende som i största möjliga utsträckning främjar deras fortsatta verksamhet. Företagen skall också kunna få råd eller hjälp vid personalinskränkningar.

§ 2 Till främjande av de i § 1 nämnda syftena skall i kombination med de turordningsregler som träffas mellan respektive förbund följande gälla.

Moment 1

Avgångsersättning (AGE) utges efter prövning av den anställdes enskilda förhållanden av Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet under förutsättning att följande krav är uppfyllda.

– Den anställde skall ha arbetat minst 16 timmar per vecka och ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist i ett företag som är anslutet till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet.

– Den anställde skall senast avgångsdagen ha fyllt 40 år och ha varit anställd fem år sammanhängande tid i företaget. Om han inom fem år före den aktuella uppsägningen på grund av arbetsbrist sagts upp från ett annat till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet anslutet företag får han tillgodoräkna sig anställningstid jämväl i den föregående anställningen.

– Den anställde skall bli arbetslös vid anställningens upphörande.

Rätt till AGE är personlig och kan inte överlåtas till annan.

Moment 2

Anställd, som arbetat minst 16 timmar i veckan och som blivit uppsagd eller riskerar bli uppsagd på grund av arbetsbrist i ett företag som är anslutet till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet, skall kunna få hjälp med s k clearing för att finna nytt arbete.

Clearing kan ske dels på grundläggande nivå, dels i mer omfattande form efter tilläggsöverenskommelse.

§ 3 Det ankommer på såväl företag som anställda att insända ansökan om stöd till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet. Denna tillhandahåller ansökningsformulär.

Ansökan måste ha kommit in till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet inom två år från avgångstidpunkten för att stöd skall kunna beviljas.

§ 4 SAF och PTK beslutar om den avgift ett företag skall erlägga till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet.

De medel som finns i Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet skall bidraga till att finansiera utfästelserna enligt detta avtal. De verksamheter och åtgärder som förekommer inom Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet med eventuellt tillhörande organisationer skall förutom AGE i görligaste mån bedrivas i marknadsmässiga former. Stiftelsens insatser och tjänster skall kunna avgiftsbeläggas.

§ 5 Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet administrerar utfästelserna enligt detta avtal.

Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådets styrelse består av tio ledamöter. SAF och PTK utser vardera fem ledamöter. SAF utser styrelsens ordförande och PTK dess vice ordförande.

PTK skall diskutera sin styrelserepresentation med de utanför PTK stående arbetstagarförbund vilkas medlemmar omfattas av detta avtal. Efterhand som icke PTK-anslutna anställda, som omfattas av avtalet i enlighet med § 7 andra stycket, uppnår betydande antal skall de erbjudas representation.

Verksamhet kan bedrivas även i annan organisationsform, exempelvis aktiebolag.

För Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådets kansli ansvarar en VD.

§ 6 Frågor om tolkning av detta avtal skall av SAF och PTK hänskjutas till en skiljenämnd. Denna består av styrelsen i Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet och en opartisk ordförande. Ordföranden utses gemensamt av SAF och PTK.

§ 7 Detta avtal tecknas mellan SAF och PTK och avses omfatta mellanvarande avtalsområden.

Om detta avtal i annat sammanhang antages för att gälla för alla anställda hos ett delägarföretag i SAF, skall insatser och förpliktelser enligt avtalet gälla även för företaget och dess anställda om dels den föreskrivna avgiften betalas till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet och dels turordningsregler antagits mellan vederbörande avtalsparter enligt bifogad mall, se underbilaga 1.

§ 8 Detta avtal gäller tills vidare. Avtalet har en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Det kan tidigast sägas upp till den 31 december 1997.

Underbilaga 1

(Underbilagans text överensstämmer med texten i § 10 Mom 2.1. revisionsavtalet.)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

Bilaga 2

1994–08-

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Ärende: Antagande av omställningsavtalet och turordningsregler

Parter:

Närvarande:

för

för

§ 1 Parterna antager överenskommelsen den 17 augusti 1994 mellan SAF och PTK om omställningsavtal.

§ 2 Parterna överenskommer att i gällande avtal om allmänna anställningsvillkor föra in följande text:

(Härefter följer en avtalstext som överensstämmer med § 10 Mom 2.1. och anmärkning 2 under Mom 2:2. Revisionsavtalet)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

Ett för tiden den 1 april 1995 – 30 september 1997 träffat revisionsavtal innehåller bl.a. följande bestämmelser.

§ 1

AVTALETS OMFATTNING

Mom. 1. Detta avtal omfattar de till HAO Tjänsteföretagen anslutna företag, som angivits i särskilda förteckningar vid avtalets upprättande.

Mom. 2. Efter skriftlig framställning från någondera sidan skall kollektivavtalet träda i tillämpning fr o m den 1 i nästpåföljande månad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

§ 10

UPPSÄGNING

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - –

Mom 2.1. Turordning vid driftsinskränkning och återanställning

De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.

De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställandet av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i § 25–27 lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i denna bilaga tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordning.

Mom 2:2. Uppsägningstid

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

Anmärkningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –

2. Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.

YRKANDEN

CR har yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta bolaget att

A. till G.M. utge

1. ekonomiskt skadestånd med 25 445 kr för tiden den 19 februari – 1 april 1997 jämte ränta därå fr.o.m. den 25 mars samma år till dess full betalning sker, med 184 310 kr för tiden fr.o.m. den 1 april 1997 t.o.m. den 19 januari 1998 och med 56 191 kr för tiden fr.o.m. den 20 januari 1998 t.o.m. den 23 april 1998. För sistnämnda perioder har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen på 19 150 kr per månad från den 25 i varje månad till dess betalning sker, och

2. allmänt skadestånd med 60 000 kr för brott mot 22 § anställningsskyddslagen jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 21 april 1997 till dess full betalning sker, samt.

B. till CR utge allmänt skadestånd med 60 000 kr för brott mot 11 och 13 §§ medbestämmandelagen och med 50 000 kr för brott mot omställningsavtalet jämte ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från den 21 april 1997 till dess full betalning sker.

CR har vidare yrkat förbehåll om rätten att senare för G.M:s räkning i mån av befogenhet framställa ytterligare anspråk på ekonomiskt skadestånd.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandena. Arbetsgivarparterna har som skälig i och för sig vitsordat beräkningen av det ekonomiska skadeståndet och av räntan. För det fall arbetsdomstolen skulle anse att lag- och/eller kollektivavtalsbrott föreligger, har arbetsgivarparterna yrkat att det allmänna skadeståndet skall jämkas.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN

[Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här]

CR

Tvisten gäller en uppsägning av G.M. Frågan är i huvudsak om uppsägningen har skett på ett giltigt sätt med hänsyn till om det har träffats eller inte har träffats en giltig överenskommelse om en avtalsturlista.

Bolaget driver en relativt liten revisionsbyrå och ägs av två bröder, R. och L-E. G. Bolaget utövar revisions- och redovisningsverksamhet.

G.M. är civilekonom och utbildad i Uppsala. Hon anställdes i bolaget den 19 september 1988 som revisions- och redovisningsassistent. Hon utförde alla för verksamheten förekommande arbetsuppgifter. Vid uppsägningstillfället hade hon en lön av 19 150 kr per månad. Hon inledde barnledighet den 9 augusti 1995, vilken skulle ha pågått till den 19 februari 1997.

Vid tidpunkten för uppsägningen av G.M. hade bolaget fem anställda. Av dessa hade G.M. den näst längsta anställningstiden.

Under våren/sommaren 1996 hade man från bolagets sida uppfattningen att det var låg beläggning i bolaget. Som en följd av detta avhölls en telefonförhandling den 22 augusti 1996 mellan bolaget och Handelstjänstemannaförbundet, HTF, varvid HTF företräddes av ombudsmannen Helmuth Föll. Vid förhandlingen enades bolaget och HTF om att göra avsteg från anställningsskyddslagens turordningsregler. Detta ledde till att bolaget därefter sade upp G.M:s från hennes anställning. Bolagets motiv till detta var att övriga anställda skulle kunna beredas fortsatt anställning hos bolaget. Eftersom G.M. var föräldraledig och hade varit det under lång tid, hade hon inte någon inblick eller insikt i vad som hände i bolaget under sommaren och hösten 1996. Det första beskedet i frågan fick hon den 1 oktober 1996 när hon fick vetskap om att hon skulle komma att sägas upp av bolaget.

När CR fick kännedom om att G.M. hade sagts upp av bolaget, påkallades tvisteförhandling under påstående att uppsägningen skett i strid bl.a. med lagens turordningsregler. Lokal och central tvisteförhandling genomfördes utan att enighet kunde uppnås.

Tvisten aktualiserar frågan om träffande av turordningsöverenskommelser med tillämpning av 22 § anställningsskyddslagen jämfört med 2 § samma lag, dvs. vilket utrymme som finns för att träffa överenskommelser om avvikelse från lagens huvudregel om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

På det privata tjänstemannaområdet gäller till en början ett avtal som benämns omställningsavtalet. Detta avtal antogs mellan SAF och PTK genom en uppgörelse i ett förhandlingsprotokoll den 17 augusti 1994. Omställningsavtalet i den lydelse som det nu är fråga om gällde från september 1994. I avtalet finns föreskrifter om parternas uppträdande i frågor som rör personalinskränkningar. Den regel som blir aktuell är § 7 i det nyssnämnda förhandlingsprotokollet. Där anges att tjänstemän som berörs av personalinskränkningar kan företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ skall anses vara ”den lokala tjänstemannaparten” i de nämnda avtalen. Avtalsbestämmelsen innebär att den lokala tjänstemannaparten också skall vara den lokala tjänstemannaparten enligt anställningsskyddslagen. Det är alltså möjligt för tjänstemännen att uppträda gemensamt och träffa överenskommelse om giltiga avsteg från lagens turordningsregler. Bildas inte ett PTK-L, har arbetsgivaren att förhandla med varje tjänstemannaorganisation för sig.

Det finns en anmärkning i en underbilaga till omställningsavtalet. Av denna framgår att om någon överenskommelse om uppsägning inte träffas, prövas uppsägningen enligt lagens turordningsregler.

Omställningsavtalet blir enligt 8 § i förhandlingsprotokollet giltigt sedan det antagits på förbundsplanet. Förbundsparterna har genom avtalet utnyttjat sin möjlighet att disponera över 22 och 25 §§ anställningsskyddslagen. De lokala parterna har därmed givits möjligheten att träffa överenskommelse om annan turordning än som framgår av lagen.

Omställningsavtalet gäller mellan SAF och PTK och är ett rekommendationsavtal. För att bli giltigt som kollektivavtal skall det antas på förbundsplanet. Detta har skett mellan Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation och Sveriges Civilingenjörsförbund m.fl. I denna krets av akademikerförbund på det privata området ingår CR. Genom antagandet har omställningsavtalet blivit bindande för samtliga akademikerförbund inom PTK som omfattas av beteckningen CF m.fl. gentemot Tjänsteföretagens arbetsgivarförbund och de företag som tillhör förbundet.

Det är den lokala tjänstemannaparten som är bolagets motpart vid situationer då det blir fråga om uppsägningar och man önskar avvika ifrån turordningsreglerna. Bolaget har emellertid endast haft en förhandling med HTF. Detta är enligt CR:s mening inte tillräckligt för att konstituera ett giltigt turordningsavtal. Den mellan bolaget och HTF träffade turordningsöverenskommelsen har alltså inte giltig verkan.

Bolaget tog inte några som helst förhandlingskontakter med CR före uppsägningen av G.M. Bolaget hade inte heller träffat någon lokal eller central överenskommelse om avsteg från lagens turordningsregler vare sig med den lokala tjänstemannaparten enligt omställningsavtalet eller med CR. För övrigt hade det materiellt sett knappast förelegat något behov att göra avsteg från turordningsreglerna i uppsägningssituationen.

Bolaget skulle också ha tagit initiativ till förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen. Särskilt gäller detta i en sådan fråga som rör viktiga förändringar, nämligen en eventuell personalinskränkning, och under alla förhållanden när det avsåg G.M:s arbets- och anställningsförhållanden. Bolaget underlät att påkalla förhandling.

CR:s påstående i förhandlingsfrågan bygger på att det har funnits ett kollektivavtal mellan parterna. Skulle så inte anses vara fallet, gäller under alla förhållanden att bolaget hade bort förhandla enligt 13 § medbestämmandelagen med CR, eftersom frågan rörde G.M. och inte någon annan. Det var alltså ingen ytterligare person som sades upp från bolaget vid detta tillfälle.

Arbetsgivarparterna

Talan i målet väcktes mot HAO Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund. Detta förbund och andra HAO-förbund var medlemmar i den ideella föreningen HAO-Förbunden. Denna förening har emellertid upphört. Arbetsgivarförbundet har i och med detta ändrat namn till Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund. Förbundet och de fem övriga arbetsgivarförbunden inom dåvarande HAO-Förbunden har ingått ett samarbetsavtal och kallar sig numera gemensamt Handels- och Tjänsteföretagen.

Bolaget är medlem i Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och bedriver revisions- och redovisningsverksamhet. I verksamheten ingår även att utföra konsultuppdrag. Vid tidpunkten för bolagets uppsägning av G.M. hade bolaget två delägare, nämligen de auktoriserade revisorerna R och L-E.G., som var aktivt verksamma i bolaget. Anställda i bolaget var civilekonomerna G.M. och A-S.J., som arbetade som revisions- och redovisningsassistenter, M.B., som är godkänd revisor, H.L., som är legitimerad redovisningskonsult, samt en kontorist, C.G. Det fanns således sammanlagt fem anställda.

Flera arbetstagare var medlemmar i HTF. Bolaget kände inte till G.M:s organisationstillhörighet.

SAF och PTK träffade den 17 augusti 1994 överenskommelse om omställningsavtal. Avtalet innefattar en trygghetsreglering och har kommit till stånd för att underlätta de omställningsproblem som uppstår både för företag och anställda när arbetsbrist uppkommer på grund av utvecklingsåtgärder, omstrukturering, rationalisering och olönsamhet.

Omställningsavtalet innebar bl.a. den förändringen jämfört med den tidigare gällande Trygghetsöverenskommelsen att det förutsattes att det skulle vara endast en tjänstemannapart som arbetsgivaren skulle förhandla med. Enligt arbetsgivarsidans mening ligger det helt på arbetstagarsidan att avgöra om det skall finnas ett gemensamt förhandlingsorgan på arbetstagarsidan. Bildas inte något sådant organ, förhandlar arbetsgivaren med det eller de tjänstemannaförbund med vilka avtalsbundenhet föreligger.

Vad gäller bakgrunden till avtalsförhållandena hos bolaget skall framhållas följande. Revisionsavtalet kom till år 1993. Tidigare hade för revisionsföretagen gällt det stora tjänstemannaavtalet med HTF, det s.k. Bilaga A-avtalet.

År 1993 blev bolaget bundet av revisionsavtalet i förhållande till HTF genom inkoppling. Någon kollektivavtalsbundenhet för bolaget i förhållande till något annat tjänstemannaförbund kom inte till stånd.

I revisionsavtalet finns i § 1 bestämmelser om avtalets omfattning, nämligen hur det skall gå till för att ett medlemsföretag skall bli bundet av avtalet. I paragrafens Mom. 1 anges följande. ”Detta avtal omfattar de till HAO Tjänsteföretagen anslutna företag, som angivits i särskilda förteckningar vid avtalets upprättande. I Mom. 2 anges: ”Efter skriftlig framställning från någondera sidan skall kollektivavtalet träda i tillämpning fr o m den 1 i nästpåföljande månad.” Detta är det s.k. inkopplingsförfarandet, som är speciellt för Handels- och Tjänsteföretagen. Det krävs alltså att det skall ha skett ett inkopplingsförfarande för ett medlemsföretag. Annars är företaget inte bundet av kollektivavtalet.

Beträffande bolaget har det, såsom är ostridigt i målet, inte skett något inkopplingsförfarande med CF. Däremot är bolaget bundet i förhållande till HTF.

I § 10 Mom 2.1. i revisionsavtalet har tagits in de bestämmelser om turordning vid driftsinskränkning och återanställning som ingår i underbilagan till omställningsavtalet. Dessa bestämmelser har alltså blivit kollektivavtalsinnehåll på förevarande avtalsområde genom att de har tagits in i revisionsavtalet.

När det gäller antagandet av omställningsavtalet mellan HAO Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation och CF m.fl. gjordes detta i ett förhandlingsprotokoll den 7 oktober 1994. Ärendemeningen i protokollet löd: ”Antagande av omställningsavtalet och turordningsregler”. I § 1 i protokollet anges: ”Parterna antager vad avser mellanvarande kollektivavtal överenskommelsen den 17 augusti 1994 mellan SAF och PTK om omställningsavtal”. Därefter följer det materiella innehåll som antagandet skulle gälla. Det gjordes därmed en avvikelse från den avtalsmall som fastställts av SAF och PTK. Avvikelsen består i tillägget: ”vad avser mellanvarande kollektivavtal”. Tillägget betyder att omställningsavtalet antogs att gälla i den mån mellan parterna gällande kollektivavtal gäller, dvs. endast för företag som är inkopplade till kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor. Det var en självklarhet för arbetsgivarsidan att denna begränsning skulle gälla vid antagandet av omställningsavtalet. Förhandlingsprotokollet innehåller vidare i § 2 parternas överenskommelse om att i allmänna anställningsvillkor i gällande kollektivavtal föra in turordningsreglerna enligt den av SAF och PTK fastställda avtalsmallen. Som redan berörts infördes dessa regler i § 10 Mom 2.1. i revisionsavtalet.

Antagandet av omställningsavtalet med HTF, den dominerande avtalsmotparten, gjordes också den 7 oktober 1994 genom ett förhandlingsprotokoll. Antagandet hade inte den nyss beskrivna avvikelse som skedde i förhållande till CF m.fl. Som följd härav gäller omställningsavtalet såsom kollektivavtal mellan Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och HTF samt binder arbetsgivarförbundets medlemsföretag direkt utan inkoppling.

Konsekvenserna för medlemsföretagen av antagandet av omställningsavtalet i förhållande till HTF var att företagen fick betala för samtliga tjänstemän oavsett om de var bundna av allmänna anställningsvillkor eller inte. Detta gjordes under beaktande av att omställningsavtalet innefattade en trygghetsreglering.

Vad gäller själva driftsinskränkningen hos bolaget förhöll det sig på det sättet att bolaget år 1996 hade kommit fram till att man hade en övertalighet om 2,17 personer och att man av ekonomiska skäl var tvungen att vidta någon form av åtgärd. Det var fråga om en situation som berörde hela verksamheten och alltså inte G.M. individuellt. Bolaget kontaktade HAO Tjänsteföretagen och ställde frågan hur man skulle förfara. Kontaktpersonen i arbetsgivarorganisationen upplyste om att, om man skulle göra en driftsinskränkning, man hade att förhandla med HTF. Detta var en konsekvens av att det var i förhållande till HTF som bolaget var inkopplat.

Bolaget förhandlade med HTF genom Helmut Föll. Lokal förhandling hölls den 22 augusti 1996 angående arbetsbrist i samband med för låg arbetsbeläggning hos bolaget. Bolaget förde vid förhandlingen fram sina synpunkter enligt följande. ”För att beakta företagets behov av kompetens samt företagets möjligheter att fortsättningsvis bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed även i framtiden bereda övriga anställda en fortsatt anställning, önskar företaget med stöd av § 10 mom 2:1 i mellanvarande tjänstemannaavtal göra avsteg från turordningen och säga upp G.M. (personnummer uteslutet) på grund av arbetsbrist.” HTF hade inte något att invända mot detta. En överenskommelse om avtalsturlista kom till stånd enligt vilken G.M. skulle sägas upp. Bolaget kunde alltså säga upp G.M. på grund av arbetsbrist. Stödet för detta fann man i revisionsavtalet, dvs. att man kunde avtala lokalt om en turordning med de värderingar som gjordes. Protokollet är underskrivet av L-E.G. och Helmut Föll.

Bolaget hade informerat personalen om att verksamheten inte gick bra och att bolaget var tvunget att vidta åtgärder. Den 9 oktober 1996 sade bolaget upp G.M. på grund av arbetsbrist i enlighet med avtalsturlistan.

DOMSKÄL

Tvisten

Huvudfrågan i målet gäller om bolaget åsidosatte anställningsskyddslagens turordningsregler vid den uppsägning av G.M. som bolaget gjorde den 9 oktober 1996 på grund av arbetsbrist.

G.M. är medlem i CR. Bolaget hade emellertid med HTF träffat ett kollektivavtal som innefattade en avtalsturlista. Enligt denna skulle G.M. sägas upp. Bolaget och HTF fann att detta borde ske, fastän G.M. kunde åberopa sig på en längre anställningstid än andra anställda hos bolaget. Avgörande för tvisten är om avtalsturlistan har giltig verkan.

I målet har arbetsdomstolen även att ta ställning till om bolaget åsidosatte någon förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i förhållande till CR inför uppsägningen av G.M.

I målet har på CR:s begäran hållits partsförhör under sanningsförsäkran med G.M. samt förhör upplysningsvis med ombudsmannen P.L., CF, och förbundsdirektören J.T., CF. På arbetsgivarparternas begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med L-E.G. och förhör upplysningsvis med biträdande chefen för förbunds- och företagsservice inom Svensk Handel och Tjänsteföretagen Olof Nordenfelt.

Några utgångspunkter i turordningsfrågan

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist har arbetsgivaren i första hand att iaktta de turordningsregler som anges i 22 § anställningsskyddslagen. Enligt huvudregeln skall en turordning fastställas, en s.k. lagturlista, varvid arbetstagarens plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren.

Turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen är emellertid semidispositiva, dvs. en avvikelse från reglerna kan under vissa förutsättningar göras genom kollektivavtal. Parterna kommer då överens om en s.k. avtalsturlista som i stället för lagens turordningsregler ligger till grund för de uppsägningar som sker.

Vid den tid som är aktuell i detta mål (före den 1 juli 1997) krävdes vad gäller arbetstagarsidan för att en avvikelse från lagens turordningsregler skulle kunna ske genom kollektivavtal att avtalet slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation. Härmed jämställdes att organisationen hade delegerat till sin lokala organisation att sluta sådant avtal.

Enligt 2 § sista stycket anställningsskyddslagen får ett kollektivavtal med avvikelse från turordningsreglerna tillämpas även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

För bolagets del gäller att bolaget är bundet endast i förhållande till HTF av revisionsavtalet, som är ett riksavtal för tjänstemän inom revision, bokföring och övrig kameral verksamhet. Parter på arbetstagarsidan i revisionsavtalet är förutom HTF en grupp akademikerförbund som tillhör PTK och som i detta sammanhang betecknas Civilingenjörsförbundet (CF) m fl. Till gruppen hör CR. Anledningen till att bolaget, som är anslutet till Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund, är bundet av revisionsavtalet endast i förhållande till HTF är att sådan inkoppling som enligt § 1 Mom 2 i avtalet krävs för att detta skall träda i tillämpning för ett till arbetsgivarförbundet anslutet företag inte ägt rum i fråga om något annat tjänstemannaförbund än HTF. Revisionsavtalet ger i § 10 Mom 2 stöd för lokala parter att träffa kollektivavtal med avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler.

CR har emellertid gjort gällande att bolaget varit bundet av omställningsavtalet i förhållande till CR omedelbart genom medlemskapet i Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund. Enligt CR:s mening har denna bundenhet förelegat utan att någon inkoppling skett. Som CR ser det har bolaget därmed haft att iaktta omställningsavtalets bestämmelser i den situation som uppstod när bolaget ville minska antalet anställda. Enligt CR innebär detta i förevarande fall att en avtalsturlista inte kunnat överenskommas enbart med HTF och att med hänsyn härtill bolagets med HTF träffade turordningsöverenskommelse är ogiltig.

Var bolaget bundet av omställningsavtalet?

En grundläggande tvistefråga mellan parterna är om bolaget skall anses bundet av omställningsavtalet i förhållande till CR.

SAF och PTK träffade den 17 augusti 1994 en överenskommelse om omställningsavtal. Enligt § 1 i överenskommelsen avtalade SAF och PTK om ett omställningsavtal som utgör bilaga 1 till överenskommelsen. I § 2 i överenskommelsen anges att grundtanken i omställningsavtalet är att företagen fortlöpande avsätter ekonomiska medel som skall användas i samband med driftsinskränkning. Detta anges innebära ett åtagande för berörda parter att söka träffa överenskommelse om turordningen vid uppsägning. I § 7 i överenskommelsen finns bestämmelser om det på tjänstemannasidan gemensamma förhandlingsorganet PTK och om att arbetsgivaren skall kunna träffa överenskommelse med varje tjänstemannaorganisation för sig om tjänstemannaparten inte kan uppträda genom PTK-L.

I § 8 i överenskommelsen anges att denna inte blir giltig förrän överenskommelser träffas mellan samtliga respektive medlemsförbund beträffande regler om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist liksom vid återanställning i enlighet med en vid överenskommelsen fogad bilaga 2. I § 8 anges vidare att förbundsparterna därmed med utnyttjande av dispositiviteten i 22 § och 25 – 27 §§ anställningsskyddslagen givit de lokala parterna möjlighet att träffa överenskommelse om annan turordning än som föreskrivs i lagen.

Själva omställningsavtalet innehåller bestämmelser om skilda anordningar i syfte att underlätta de omställningsproblem som uppstår både för anställda och företag när arbetsbrist uppstår.

Den förutnämnda bilagan 2 har såvitt nu är av intresse en lydelse som överensstämmer med avtalstexten i § 10 Mom 2.1. i revisionsavtalet.

Enligt ett förhandlingsprotokoll den 7 oktober 1994 mellan HAO Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation (numera Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation) på arbetsgivarsidan och ett antal akademikerorganisationer på tjänstemannasidan, bland dem CR, träffades en överenskommelse i frågan om antagande av överenskommelsen den 17 augusti 1994 mellan SAF och PTK om omställningsavtalet och om antagande av turordningsregler. Överenskommelsen följer i huvudsak innehållet i bilagan 2 till SAF:s och PTK:s överenskommelse om omställningsavtalet. Vad gäller omställningsavtalet föreligger dock en avvikelse. I stället för formuleringen i bilaga 2: ”Parterna antager överenskommelsen den 17 augusti 1994 mellan SAF och PTK om omställningsavtal” har i förhandlingsprotokollet den 7 oktober 1994 med akademikerorganisationerna skrivits: ”Parterna antager vad avser mellankommande kollektivavtal överenskommelsen den 17 augusti 1994 mellan SAF och PTK om omställningsavtal.”

CR har grundat sin talan i målet på att som en följd av överenskommelsen den 7 oktober 1994 omställningsavtalet är direkt gällande mellan bolaget såsom medlem i Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation och CR såsom ett av de akademikerförbund för vilka överenskommelsen träffades.

Arbetsgivarsidan har bestritt detta och har anfört att omställningsavtalet, som en följd av den avvikande formulering som valdes i förhandlingsprotokollet med akademikerorganisationerna, är gällande för de enskilda medlemsföretagen endast i samma mån som de mellanvarande kollektivavtalen mellan arbetsgivarorganisationen och de berörda tjänstemannaförbunden gäller för företagen. Enligt arbetsgivarsidans uppfattning är därför omställningsavtalet inte gällande för bolaget i förhållande till CR lika litet som revisionsavtalet är det. För att omställningsavtalet skulle ha blivit gällande mellan bolaget och CR hade alltså krävts att en inkoppling avseende revisionsavtalet skett i förhållande till CR.

Arbetsdomstolen gör följande bedömande.

Enligt 26 § medbestämmandelagen binder kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation inom sitt tillämpningsområde även medlem i organisationen. Det är denna för kollektivavtalsrätten grundläggande princip som CR åberopar sig på när förbundet gör gällande att bolaget är bundet av omställningsavtalet i sin egenskap av medlem i Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation Det är härvid att beakta att CR följdriktigt anser att något inkopplingsförfarande inte har varit erforderligt för denna bundenhet. Ordningen med inkoppling av ett företag som förutsättning för kollektivavtals giltighet vid företaget vilar givetvis i princip på att det i kollektivavtalet uppställs inkoppling som förutsättning för avtalsbundenhet. Bestämmelser om inkoppling finns i revisionsavtalet men inte i överenskommelsen den 7 oktober 1994 mellan Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och akademikerorganisationerna om antagande av omställningsavtalet och inte heller i själva omställningsavtalet.

Det avgörande är emellertid inte att bestämmelser om inkopplingsförfarande inte finns i omställningsavtalet utan i stället den innebörd överenskommelsen den 7 oktober 1994 mellan HAO Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation och akademikerorganisationerna om antagande av omställningsavtalet hade. Arbetsgivarsidans inställning är som nämnts att vad parterna enades om genom överenskommelsen den 7 oktober 1994 var att omställningsavtalet skulle gälla i samma utsträckning som de mellanvarande kollektivavtalen gällde. Detta skulle innebära att omställningsavtalet skulle gälla mellan medlemsföretagen och de berörda akademikerorganisationerna endast i den mån inkoppling avseende revisionsavtalet skett i förhållande till ett medlemsföretag. Till stöd för detta har arbetsgivarsidan åberopat sig på formuleringen i överenskommelsen den 7 oktober 1994 rörande bl.a. antagandet av omställningsavtalet i förhållande till akademikerorganisationerna, nämligen vad där anges om att parterna antar SAF:s och PTK:s överenskommelse om omställningsavtal ”vad avser mellanvarande kollektivavtal”. Arbetsgivarsidan har anfört att denna särskilda skrivning skall ses mot bakgrund av den för parternas mellanvarande kollektivavtalsområden speciella ordningen med ett inkopplingsförfarande som förutsättning för ett medlemsföretags bundenhet av kollektivavtal som träffats av vederbörande arbetsgivarorganisation på Handels- och Tjänsteföretagens område.

Enligt arbetsdomstolens mening finns i och för sig inte någon anledning att betvivla att det var arbetsgivarsidans avsikt att åstadkomma det resultat som man nu gör gällande. En fråga som inställer sig är om arbetstagarsidans förhandlare syftade till detsamma eller i varje fall insåg eller hade anledning att inse vilken innebörd motsidan lade i den omdiskuterade formuleringen.

Olof Nordenfelt, som företrädde arbetsgivarsidan i ärendet, har sammanfattningsvis uppgivit följande. Det var en självklarhet för båda partssidorna att omställningsavtalet inte skulle gälla beträffande medlemsföretag för vilka inkoppling inte hade skett. Det var detta som uttrycktes genom formuleringen i överenskommelsen med akademikerförbunden att antagandet av avtalet avsåg mellanvarande kollektivavtal.

Akademikerförbundens förhandlare, Paul Lidehäll, har anfört sammanfattningsvis följande. På tjänstemannasidan uppfattade man inte att det låg någon särskild begränsande innebörd i den åberopade formuleringen. Man ansåg att omställningsavtalet blev gällande på de nu åsyftade avtalsområdena på samma sätt som på andra områden. ”Mellanvarande kollektivavtal”, dvs. kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor, gällde ju mellan Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation och akademikerförbunden sedan flera år.

Vid prövningen är det givetvis av stor betydelse hur avtalstexten är att uppfatta. I det avseendet konstaterar domstolen att texten visserligen är oklar. Det finns dock inte något som direkt talar mot att texten är att uppfatta på det sätt som arbetsgivarsidan gör gällande. En fråga man måste ställa sig är vad texten annars skulle ha för betydelse. CR har inte givit något klargörande svar på den frågan.

Enligt arbetsdomstolens mening synes en utgångspunkt vid ställningstagandet i den aktuella tolkningsfrågan böra vara att avtalsparterna på de nu aktuella avtalsområdena, dvs. handels- och tjänsteföretagsorganisationerna på arbetsgivarsidan och HTF på arbetstagarsidan, sedan gammalt har ansett det vara väsentligt att slå vakt om ordningen med inkopplingen som förutsättning för kollektivavtalsbundenhet för det enskilda medlemsföretaget. Ett företag skall alltså kunna vara anslutet till arbetsgivarorganisationen utan att vara automatiskt bundet av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor. Med CR:s synsätt skulle resultatet emellertid bli för företag som inte är inkopplade och som därmed inte är bundna av branschens riksavtal att kollektivavtalsbundenhet ändå skulle föreligga i de frågor som avhandlas i omställningsavtalet. En sådan ordning uppfattar domstolen som säregen och en avtalstolkning som leder till ett sådant resultat bör komma i fråga endast om det föreligger skäl som tydligt talar för den lösningen. Så kan inte anses vara fallet.

Det föreligger ett särskilt skäl till att tolka överenskommelsen den 7 oktober 1994 på det sättet att omställningsavtalet inte gäller i den mån inkoppling inte skett. Såvitt arbetsdomstolen kan finna ingår inte reglerna om parternas åtaganden när det gäller att träffa avtal om fastställande av turordning vid uppsägning i själva omställningsavtalet. Inte heller ingår regeln om förlängd uppsägningstid för vissa arbetstagare vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Av förhandlingsprotokollet den 7 oktober 1994 framgår att parterna inte antog de nu berörda turordningsreglerna som ett kollektivavtal sig emellan. I stället innebar överenskommelsen att reglerna skulle tillföras gällande kollektivavtal om allmänna anställningsavtal. Följden härav är att turordningsreglerna inte gäller exempelvis mellan CR och ett företag som visserligen är medlem i Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund men där inkoppling inte har skett i förhållande till CR. Med den av CR förordade tolkningen skulle alltså själva omställningsavtalet gälla för ett icke inkopplat företag men inte de med omställningsavtalet sammanhängande särskilda turordnings- och uppsägningsreglerna. En sådan ordning ter sig föga rimlig. Det anförda ger enligt domstolens mening ett påtagligt stöd åt arbetsgivarsidans tolkning.

Vid ett samlat övervägande av det anförda kommer arbetsdomstolen till uppfattningen att överenskommelsen den 7 oktober 1994 är att tolka i överensstämmelse med arbetsgivarsidans uppfattning. Detta innebär att omställningsavtalet har blivit gällande mellan medlemsföretag i Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och CR på revisionsavtalets område endast under förutsättning att inkoppling beträffande revisionsavtalet har skett i förhållande till CR. Bolaget var alltså inte bundet i förhållande till CR av omställningsavtalet, när uppsägningen av G.M. skedde. I förhållande till HTF var bolaget däremot bundet av omställningsavtalet samt av revisionsavtalet med dess uppsägningsregler i § 10 genom sitt medlemskap i arbetsgivarförbundet och den inkoppling som skett i förhållande till HTF.

Arbetsdomstolens ställningstagande i frågan om uppsägningen av G.M.

I enlighet med den ståndpunkt arbetsdomstolen har redovisat i föregående avsnitt har domstolen att utgå från att bolaget var bundet av omställningsavtalet och revisionsavtalets turordningsregler endast i förhållande till HTF. Revisionsavtalet innehåller, såsom redovisats i det föregående, bestämmelser som öppnat möjlighet för bolaget att i den uppkomna arbetsbristsituationen träffa överenskommelse med HTF om avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler. Enligt vad som är ostridigt sysselsattes G.M. i arbete som avses med revisionsavtalet. Därmed hade bolaget rätt enligt 2 § sista stycket anställningsskyddslagen att tillämpa den överenskomna turordningsöverenskommelsen på henne. Härav följer att bolaget inte åsidosatte anställningsskyddslagens turordningsregler vid uppsägningen av G.M.

Arbetsdomstolen finner med hänvisning till det anförda att CR:s talan avseende G.M. inte kan bifallas.

Har bolaget inför uppsägningen av G.M. åsidosatt någon förhandlingsskyldighet mot CR?

Arbetsdomstolens ställningstagande att kollektivavtalsbundenhet inte förelegat mellan bolaget och CR innebär att någon förhandlingsskyldighet gentemot CR inte förelegat för bolaget omedelbart på grund av 11 § medbestämmandelagen.

Enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen föreligger emellertid förhandlingsskyldighet enligt 11 § samma lag, om en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal.

CR har i andra hand gjort gällande att bolaget åsidosatt förhandlingsskyldigheten enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen. Detta har bestritts av bolaget.

Arbetsdomstolen gör följande bedömande. I den situation som förelåg hos bolaget när bolaget övervägde att minska antalet anställda med en person och övervägde vilken av de anställda som i så fall skulle lämna sin anställning, förelåg inte någon förhandlingsfråga som särskilt gällde G.M. Såsom situationen var i bolaget, innefattade nämligen beslutsfrågan ett val mellan henne och andra anställda av vilka några hade medlemskap i HTF. En sådan fråga hade bolaget att ta upp med HTF, såsom också skedde. Däremot förelåg inte någon förhandlingsskyldighet enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen gentemot CR, eftersom frågan, såsom nämnts, inte särskilt angick G.M:s anställningsförhållanden.

Med hänvisning till det anförda finner arbetsdomstolen att även CR:s nu ifrågavarande yrkande skall avslås.

Rättegångskostnaderna

Vid denna utgång i målet skall CR ersätta arbetsgivarparternas rättegångskostnader. Om skäligheten av yrkat belopp råder inte tvist.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen avslår Civilekonomernas Riksförbunds, CR, talan.

2. Civilekonomernas Riksförbund, CR, skall ersätta arbetsgivarparterna för rättegångskostnader med sjuttiofemtusen (75 000) kr utgörande ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker. Mervärdesskatt ingår med 15 000 kr.

Dom 1998‑06‑10, målnummer A‑82‑1997

Ledamöter: Hans Stark, Dag Ekman, Siv Kimbré, Bengt Huldt, Lennart Grudevall (förre direktören i Svenska Kommunförbundet; tillfällig ersättare), Göte Larsson och Margareta Zandén. Enhälligt.

Sekreterare: Catharina Nordlander