Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar:

Arbetsdomstolens domarAD 1997 nr 34

Sammanfattning :

En bank öppnar för ett namngivet enkelt bolag ett checkkonto med kredit intill visst belopp. I bolaget finns då sammanlagt elva bolagsmän. Kontraktet undertecknas i bolagets namn av två av bolagsmännen, A och B. En tredje bolagsman, C, kommer efter ett tag att bli den som bl.a. håller i bolagets korrespondens med banken och lyfter kredit på checkkontot för bolagets del. A, B och C är samtliga tjänstemän hos banken. – Efter ett antal år bestämmer sig de dåvarande bolagsmännen för att inte längre driva den verksamhet för vilken bolaget bildades. C kommer överens med A och B om att han och en dotter till honom skall ”överta” bolaget. I samband därmed undertecknar C en förbindelse om att han övertar betalningsansvaret för krediten enligt checkkontokontraktet och tillställer A och B en kopia av denna förbindelse. C fortsätter att lyfta kredit i bolagets namn. När banken får reda på detta sägs C upp. Arbetsdomstolen finner att banken haft saklig grund för uppsägningen.

» Gå direkt till hela domen

AD 1997 nr 34

|  ]

Arbetsdomstolens egna sökord :  ]

Sammanfattning :

En bank öppnar för ett namngivet enkelt bolag ett checkkonto med kredit intill visst belopp. I bolaget finns då sammanlagt elva bolagsmän. Kontraktet undertecknas i bolagets namn av två av bolagsmännen, A och B. En tredje bolagsman, C, kommer efter ett tag att bli den som bl.a. håller i bolagets korrespondens med banken och lyfter kredit på checkkontot för bolagets del. A, B och C är samtliga tjänstemän hos banken. – Efter ett antal år bestämmer sig de dåvarande bolagsmännen för att inte längre driva den verksamhet för vilken bolaget bildades. C kommer överens med A och B om att han och en dotter till honom skall ”överta” bolaget. I samband därmed undertecknar C en förbindelse om att han övertar betalningsansvaret för krediten enligt checkkontokontraktet och tillställer A och B en kopia av denna förbindelse. C fortsätter att lyfta kredit i bolagets namn. När banken får reda på detta sägs C upp. Arbetsdomstolen finner att banken haft saklig grund för uppsägningen.

Dela :

Referat ( AD 1997 nr 34 ) :

AD 1997 nr 34

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ): G.W. i Borås mot Skandinaviska Enskilda Banken Aktiebolag i Stockholm

Ledamöter i Borås tingsrätt : Mats Eriksson, Ann-Christine Lindeblad och Boris Preijde

Ledamöter i Arbetsdomstolen: Nina Pripp, Peter Ander och Sune Israelsson. Enhälligt.

Sekreterare : Helena Larsson

AD 1997 nr 34    Dom den 19 mars 1997 – Överklagat mål ( fastställt )

Sökord : Enkelt bolag | Uppsägning från arbetsgivarens sida

Lagrum : 7 § anställningsskyddslagen | Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

Parter:

G.W. i Borås

mot

Skandinaviska Enskilda Banken Aktiebolag i Stockholm

Överklagad dom : Borås tingsrätts dom den 13 maj 1996, nr DT 237

[ Ledamöter : Ann-Christine Lindeblad, Mats Eriksson och Boris Preijde ]

Tingsrättens dom, se bilaga.

G.W. har yrkat att arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, fastställer att Skandinaviska Enskilda Banken AB:s uppsägning av honom är ogiltig, att banken förpliktas utge skadestånd till honom för kränkning med 22 000 kr, att han befrias från att utge ersättning för bankens rättegångskostnader vid tingsrätten samt att banken skall förpliktas ersätta hans rättegångskostnader vid tingsrätten.

Banken har bestritt ändring.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på G.W:s begäran förhör under sanningsförsäkran ägt rum med honom på nytt samt förnyat vittnesförhör hållits med Y.B. Vidare har viss skriftlig bevisning förebringats.

Domskäl

Parterna har till grund för sin talan anfört i huvudsak vad som för envar av dem finns antecknat i tingsrättens dom. Banken har därutöver tillagt följande. Banken påstår inte att G.W. har vilselett någon inom banken att betala ut medel från checkkontot eller att han själv gjort utbetalning från kontot då krediten utnyttjades. Vad banken lägger G.W. till last är att han har utnyttjat en kredit som banken i mars 1988 beviljade medlemmarna i det enkla bolaget Stall Porto och att detta förfarande är att likställa med att han utan bankens medgivande beviljade sig en kredit för egen del.

G.W. har under förhöret berättat i allt väsentligt enligt vad som antecknats i tingsrättens dom från förhöret med honom där. Han har därutöver uppgett följande. I november 1994 fick Stall Porto en försändelse från banken i vilken banken frågade om bolaget ville ha kredittiden, som annars skulle löpa ut vid årsskiftet, förlängd. Han talade då med Y.B. och B.L., som vid denna tidpunkt var de enda kvarstående medlemmarna i bolaget, om saken och man kom överens om att han och en dotter skulle ”ta över” Stall Porto. Detta skedde genom att han och dottern ”lade in” en häst i bolaget; en häst som han ägde till 80 % och dottern till 20 %. Kredittiden för checkkontot förlängdes automatiskt och Y.B. och B.L. stod i förhållande till banken kvar som kredittagare för Stall Porto; de hade dock inget med hästen att göra. För att skydda Y.B. och B.L. skrev han ut och undertecknade, på kopian av det kreditkontrakt som han hade, den i tingsrättens domsbilaga 1 intagna förbindelsen. Denna förbindelse utgjorde ett åtagande från hans sida i förhållande till Y.B. och B.L. Han skickade en kopia av den undertecknade förbindelsen till envar av dem båda. Han gjorde inte någon anmälan till banken om vad som förevarit.

Av utredningen i målet framgår följande.

Stall Porto bildades år 1988 av elva bolagsmän, de flesta anställda i banken. Det är ostridigt att Stall Porto utgjorde ett enkelt bolag. Ett sådant bolag är inte något rättssubjekt; det kan inte själv ikläda sig några rättigheter och skyldigheter. Det är i stället bolagsmännen som utgör rättssubjekt. I fråga om deras inbördes rättigheter och skyldigheter och om deras förhållande till tredje man finns bestämmelser i 4 kap. lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Av 4 kap. 5 § i nyssnämnda lag följer att om det sluts ett avtal på bolagsmännens vägnar eller under en benämning varmed bolagsmännen samfällt betecknas, blir endast den bolagsman som har deltagit i avtalet berättigad eller förpliktad i förhållande till medkontrahenten. Om flera bolagsmän har deltagit i avtalet har de lika rätt i förhållande till medkontrahenten och svarar solidariskt för vad som har utfästs. Detta gäller, om inte något annat har bestämts i avtalet.

I de stadgar som bolagsmännen antog för bolaget finns i punkten 3 följande bestämmelser om insats, andelar och medlemmar.

Konsortiet består av 10 andelar. Konsortiet upptar en checkkontokredit à kr 150.000:- att användas för inköp av häst. Varje medlem – som kan vara fysisk eller juridisk person – kan äga en eller flera andelar, och svarar för motsvarande del av krediten.

Enligt ett i målet företett protokollsutdrag, daterat den 8 mars 1988, beslöts det att Stall Porto skulle uppta en checkkontokredit å 150 000 kr och att Y.B. och B.L. gemensamt skulle teckna denna. Därefter träffades ett avtal med banken om ett checkkonto med en kredit intill detta belopp. Som kredittagare angavs i avtalet Stall Porto och kontraktet undertecknades i detta namn av Y.B. och B.L.

Det är ostridigt att banken hade tillgång till stadgarna för bolaget när avtalet om checkkonto med kredit träffades. Arbetsdomstolen finner inte anledning ifrågasätta bolagets uppgifter att avgörande för bankens beslut att teckna avtalet var den förteckning över bolagsmän som banken fick tillgång till. Arbetsdomstolen har uppfattat det så att parterna är överens om att det nämnda protokollsutdraget ger uttryck för ett beslut som fattades av bolagsmännen. Protokollsutdraget får förstås så att bolagsmännen beslutade att under det gemensamma namnet Stall Porto ta upp en checkkontokredit och att Y.B. och B.L. fick behörighet att gemensamt för bolagsmännen teckna ett avtal med banken om ett konto av detta slag. Med det avtal som träffades genom dessa båda kom därför ett avtal till stånd mellan banken och bolagsmännen om ett checkkonto hos banken med rätt för bolagsmännen att utnyttja en kredit intill 150 000 kr.

Av punkt 4 sista stycket i stadgarna framgår att delägarna kan utse en person som ansvarar för konsortiets administration och räkenskaper. Parterna i målet synes vara överens om att G.W. en tid efter det att bolaget hade bildats erhöll detta ansvar, att det var han som erhöll bankens korrespondens med bolaget och att han hade rätt att göra de uttag på checkkrediten som han ombesörjde för bolagets del.

Det torde också vara ostridigt att bolagsmännen i september 1994 inte längre var intresserade av att fortsätta bolagets verksamhet. Däremot är parterna oense om huruvida bolaget var upplöst när G.W. senare enligt uppgift träffade överenskommelse med Y.B. och B.L. om att han tillsammans med dottern skulle ”ta över” bolaget. Banken hävdar att bolaget likviderades i september 1994, när tillgångarna på checkkontot enligt banken togs ut och sattes in på konton tillhöriga de dåvarande bolagsmännen. G.W:s inställning däremot får förstås så att bolaget alltjämt fanns kvar och att han, Y.B. och B.L. var de enda kvarstående bolagsmännen när han träffade överenskommelse med dessa två om att han och dottern skulle ta ”ta över” bolaget samt att Y.B. och B.L. skulle ”stå kvar” som ansvariga för den kredit som togs ut på checkkontot.

Den utredning som finns i målet ger inte någon fullständig klarhet i frågan om bolaget var upplöst när den uppgivna överenskommelsen mellan G.W., Y.B. och B.L. träffades. Arbetsdomstolen finner det dock inte nödvändigt att gå in närmare på denna fråga. Ty antingen var situationen den att bolaget då var upplöst; något övertagande från bolagsmännen av bolagets verksamhet och den rätt till kredit som följde med 1988 års avtal kunde då över huvud taget inte komma i fråga. Eller också bestod bolaget ännu vid denna tidpunkt, men uppenbarligen då med andra bolagsmän än de som år 1988 under det gemensamma namnet Stall Porto hade träffat avtal med banken om checkkontot med kredit. Det finns inget stöd i utredningen för att banken godtagit ett utbyte av gäldenärer på så sätt att checkkrediten fick utnyttjas av Y.B. och B.L. eller de båda och G.W. och dennes dotter gemensamt i någon konstellation eller var för sig. Det betyder att ingen av dem hade rätt att använda sig av den kredit som följde med 1988 års avtal. Y.B. och B.L. kunde inte med bindande verkan gentemot banken låta G.W. lyfta kredit på det checkkonto som år 1988 hade öppnats för bolagsmännen i Stall Porto. Inte heller kunde G.W. på någon annan grund gentemot banken hävda en rätt att lyfta kredit på checkkontot.

Som erfaren bankman måste G.W. ha insett detta. Genom att ändå lyfta kredit på checkkontot utnyttjade han för egen del en kredit som tillkom andra. Förfarandet var ägnat att i så hög grad rubba bankens förtroende för honom att det funnits saklig grund för uppsägning. Det har inte påståtts att banken skulle ha skyldighet att omplacera honom till andra arbetsuppgifter. Uppsägningen av honom måste därför anses sakligt grundad, varför G.W:s överklagande skall avslås.

Vid denna utgång i målet skall G.W. som tappande part ersätta bankens rättegångskostnader i såväl tingsrätten som arbetsdomstolen. G.W. har vitsordat banken yrkande om ersättning för rättegången här. I yrkandet ingår ersättning till viss del för mervärdesskatt. Arbetsdomstolen finner bankens ersättningsyrkande skäligt.

Domslut

1. Arbetsdomstolen avslår G.W:s överklagande och fastställer tingsrättens domslut i överklagade delar.

2. G.W. skall ersätta Skandinaviska Enskilda Banken Aktiebolag för rättegångskostnader i arbetsdomstolen med femtioentusentrehundranittiofem (51 395) kr, varav 46 800 kr avser ombudsarvode och 7 800 kr mervärdesskatt, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom tills betalning sker.

3. Arbetsdomstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen åt J-G.N. för det biträde han lämnat G.W. i arbetsdomstolen till fyrtioentusentrehundratjugosex (41 326) kr, varav 33 586 kr för arbete, 6 080 kr för tidsspillan och 1 660 kr för utlägg. Av beloppet utgör 8 265 kr mervärdesskatt.

Dom 1997‑03‑19, målnummer B‑80‑1996

Ledamöter: Nina Pripp, Peter Ander och Sune Israelsson. Enhälligt.

Sekreterare: Helena Larsson

BILAGA

Tingsrättens dom måndagen den 13 maj 1996

[ Ledamöter : Ann-Christine Lindeblad, Mats Eriksson och Boris Preijde ]

YRKANDEN M.M.

G.W. har yrkat att tingsrätten skall fastställa att Skandinaviska Enskilda Banken Aktiebolags uppsägning av honom den 10 augusti 1995 är ogiltig. G.W. har vidare yrkat att tingsrätten skall förplikta banken att till honom utge skadestånd för kränkning med 22 000 kr.

Banken har bestritt bifall till käromålet men vitsordat yrkat skadeståndsbelopp som i och för sig skäligt. Vidare har banken yrkat att tingsrätten i samband med att dom meddelas interimistiskt förordnar att G.W:s anställning skall upphöra från dagen för domen.

Banken har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

G.W. har till utveckling av sin talan anfört: Han har varit anställd i banken i drygt 37 år och under de senaste 24 åren har han arbetat med beviljning av krediter. Det har aldrig framförts någon anmärkning mot hans sätt att sköta sitt arbete. G.W. var, tillsammans med några andra vid banken anställda, medlem i ett konsortium som ägde en travhäst. Konsortiet, som hade arbetsnamnet Stall Porto, var ingen registrerad juridisk person. I samband med konsortiets bildande år 1988 beviljade banken Stall Porto en checkkontokredit på 150 000 kr. Konsortiet hade då elva medlemmar. Två av dem, Y.B. och B.L., undertecknade kreditkontraktet men det var Stall Porto som med ett fiktivt organisationsnummer uttryckligen angavs som kredittagare. Detta förfarande strider mot bankens regler. En kredit till ett enkelt bolag skall läggas upp antingen i någon av medlemmarnas namn eller i alla medlemmarnas namn med angivande av personnummer. Travhästen var framgångsrik och av skatteskäl bildade man ett aktiebolag till vilket hästen fördes. 1993 fick emellertid hästen problem och under våren 1994 såldes den. Den 22 september 1994 såldes aktiebolaget och likviden fördelades mellan medlemmarna i Stall Porto. I samband därmed utträdde de flesta medlemmarna ur konsortiet. I slutet av 1994 fanns tre medlemmar kvar, nämligen G.W., Y.B. och B.L. De diskuterade vad de skulle göra med Stall Porto. Kvar fanns endast den outnyttjade krediten på 150 000 kr. Krediten löpte till utgången av 1994. När banken i november 1994 aviserade om förlängning av krediten tog G.W. åter upp frågan vad som skulle göras med Stall Porto. Y.B. sade att han inte var intresserad av att vara kvar och B.L. ställde sig tveksam. Den senare framkastade att G.W. kunde lägga sina hästar i Stall Porto. G.W. övervägde detta. Eftersom han var mycket engagerad i hästverksamhet och han och hans dotter hade hästar beslutade han sig för att ta över Stall Porto då han var intresserad av att utnyttja namnet. Han tog kontakt med Y.B. och meddelade sitt beslut. Y.B. hade inget att invända. För att markera att G.W. därefter ensam var ansvarig för krediten tecknade han den 14 december 1994 en förbindelse på baksidan av en kopia av kreditkontraktet, se domsbilaga 1. I övrigt vidtogs inga förändringar och Y.B. uppställde inte några särskilda villkor. G.W. började utnyttja krediten två dagar senare. Han använda krediten för att täcka kostnader i samband med hästverksamhet och han hade också en fordran på konsortiet genom att han lagt in två hästar i Stall Porto till ett sammanlagt ingångsvärde på 138 000 kr. Han hade inte behov av någon kredit för egen del och krediten avsåg fortfarande Stall Porto. Han hade en månadslön på 22 000 kr. Därutöver var han nationell domare i hästhoppning och hade därav en årsinkomst efter skatt på 40 000 till 50 000 kr. Det är riktigt att han hade skulder men han har inte använt krediten för att förstärka sin likviditet. I början av juli 1995 kom ett kontoutdrag till Stall Porto adresserat till bankens boxnummer, vilket hela tiden använts som adress för konsortiet. En tidigare medlem i konsortiet, som hade gått ur detsamma cirka ett år tidigare och således inte kände till de senaste händelserna, öppnade kuvertet och konstaterade att krediten hade utnyttjats. Bankens internrevision underrättades om förhållandet. Den 17 juli 1995 ringde en av bankens jurister, P.R., upp G.W. på bankens kontor i Borås och frågade om det var riktigt att han utnyttjat krediten. Eftersom G.W. var i god tro beträffande sakernas tillstånd svarade han givetvis att så var fallet. P.R. uppmanade då G.W. att omgående lämna arbetsplatsen. Vidare uppmanade hon G.W. att infinna sig för förhör på huvudkontoret i Göteborg påföljande dag den 18 juli 1995. Vid detta förhör var P.R., G.W., internrevisorn Stefan R.K., fackordföranden R.K. och vice fackordföranden P.J. närvarande. Den 23 juli 1995 hade G.W. kontakt med R.K. och denne meddelade då att det fanns tre alternativ till påföljd för G.W:s del, nämligen erinran, omflyttning eller avsked. De närvarande vid mötet den 18 juli 1995 hade, enligt R.K., enats om att rekommendera regionledningen alternativet erinran. Ett par dagar senare tog den fackliga organisationen kontakt med G.W. och meddelade att ”det hänt saker under resans gång” och att regionledningen hade beslutat sig för att säga upp G.W. eftersom banken hade tappat förtroendet för honom. Det sades att det låg honom särskilt till last att han inte kände till reglerna trots att han hade varit anställd i banken under så lång tid. Den långa prickfria karriären låg alltså uppenbarligen honom till last. Den 15 augusti 1995 erhöll G.W. skriftligt besked om uppsägning på grund av personliga förhållanden. I detta besked utlovades skriftlig motivering för uppsägningen om så önskades. G.W. framförde omedelbart önskemål härom. Den skriftliga motiveringen kom G.W. tillhanda den 28 augusti 1995. Motiveringen för uppsägningen av G.W. var följande: ”Banken beviljade den 17 mars 1988 medlemmarna i konsortiet ’Stall Porto’ en checkräkningskredit på 150 000 kronor. Sedan den 16 december 1994 har checkräkningskrediten utnyttjats för egen del. Förfarandet är att likställa med att Du utan bankens medgivande har beviljat Dig själv en kredit.”. – G.W. bestrider att han skulle ha förfarit felaktigt. När han utnyttjade krediten var det fortfarande Stall Porto som var kredittagare men nu med andra medlemmar, nämligen förutom G.W. själv, hans döttrar och svärsöner. Om banken hade haft synpunkter på vilka medlemmar som skulle ingå i konsortiet borde detta satts upp som villkor redan när krediten beviljades. G.W. har under inga omständigheter beviljat sig själv kredit, som banken har påstått. Han har, precis som banken påpekat, under lång tid arbetat med beviljning av krediter och trots detta aldrig ens snuddat vid tanken att det i förevarande fall rört sig om någon kreditbeviljning för egen del. G.W. är vidare medveten om den stränga internkontroll som förekommer inom banken och om han ansett sig handla felaktigt skulle han naturligtvis inte ha ställt Stall Portos post till bankens boxnummer. Har någon handlat felaktigt är det inte i första hand G.W. De uttag som gjorts från Stall Portos konto har använts för de nya medlemmarnas verksamhet i konsortiet och G.W. har den 8 augusti 1995 återbetalat utnyttjat kreditbelopp. Varken banken eller någon annan har lidit skada. Det yrkade skadeståndets storlek motsvarar en månadslön för G.W. – Sammanfattningsvis görs gällande att G.W. inte beviljat sig själv en kredit eller på annat sätt handlat felaktigt. Bankens uppsägning av G.W. har inte varit sakligt grundad och skall således jämlikt 34 § lagen om anställningsskydd förklaras ogiltig. Vidare har G.W. utsatts för en kränkande behandling av banken genom att han omedelbart tvingades lämna sin arbetsplats och han är således jämlikt 38 § nämnda lag berättigad till skadestånd.

Banken har till utveckling av sin talan anfört: Inom banken gäller högt uppställda krav i fråga om personalens agerande och stränga regler finns för hur personalens egna bankaffärer, däribland krediter, skall handläggas. Reglerna är hos banken under ständig och noggrann uppsikt och Finansinspektionen är hård i sin kontroll. Banken har en ”Instruktionsbok för Personal” enligt vilken en anställd i banken inte får handlägga sina egna eller närståendes bankaffärer. Med bankaffärer avses bl.a. att delta i beslut om beviljning av kredit. Instruktionsböckerna finns tillgängliga för all personal och personalen informeras fortlöpande om instruktionsböckernas innehåll. Ett av de områden inom bankverksamheten som är föremål för särskilt sträng kontroll är just personalens förhållande till och åtgärder riktade mot banken. Då det handlar om en handling som strider mot bankens instruktioner eller mot vad som annars gäller för tjänst i banken och som genomförs i avsikt att t.ex. ekonomiskt gynna den som utför handlingen talar banken i sammanhanget om oegentlighet. Enligt för banken gällande regelsystem gäller att vid oegentlighet av allvarligare slag, exempelvis om oegentligheten avser ett inte obetydligt belopp, bör vederbörande avskedas. Avser oegentligheten ett mindre belopp eller är den annars av mindre allvarlig karaktär skall banken vidta lämplig åtgärd. Därvid kan ifrågakomma avsked, uppsägning, avstängning eller omplacering. Alla incidenter skall rapporteras till Finansinspektionen. Banken är också skyldig att rapportera vilka åtgärder som i det enskilda fallet vidtas. – G.W. har under lång tid varit verksam på de avdelningar inom banken som arbetat med beviljning av krediter. Han har också vid upprepade tillfällen utnyttjat möjligheten att erhålla personalkredit. Han har inte varit okunnig om vilka regler och villkor som gällt i dessa sammanhang. – Stall Porto var ett enkelt bolag som startades år 1988 av ett tiotal personer. Deltagarna i bolaget upprättade stadgar som undertecknades av alla de ursprungliga medlemmarna. I samband med bildandet erhöll Stall Porto en checkkontokredit på sammanlagt 150 000 kr, vilken enligt ett särskilt protokollsutdrag skulle tecknas av Y.B., som var kontorschef vid det kontor där G.W. var anställd, och B.L. i förening. Krediten beviljades av regionkontoret i Göteborg på föreskrivet sätt och lämnades till Stall Porto med hänsyn till att det fanns en förteckning över medlemmarna i Stall Porto fogad till kreditkontraktet. Detta var av avgörande betydelse för bankens beslut att bevilja krediten. Endast den bolagsman som deltar i avtal för ett enkelt bolags räkning är förpliktad i förhållande till motparten och eftersom Y.B. och B.L. träffade kreditavtalet med banken var det dessa som ansvarade gentemot banken. Under 1994 beslutade delägarna i konsortiet att detta skulle upplösas och avvecklas, för vilket regler fanns i stadgarna. Vid upplösningen hade Stall Porto sammanlagt elva medlemmar. Den 23 september 1994 har på Stall Portos checkräkning antecknats ett uttag på sammanlagt 22 063 kr använt såsom likvid för elva insättningar på medlemmarnas respektive konton. Av uttaget har 2 406 kr använts till insättning på G.W:s konto. Innebörden härav är att det enkla bolaget har likviderats och samtliga delägare har erhållit på var och en belöpande andel i bolagets tillgångar. Efter uttaget och efter en räntebelastning den 30 september 1994 har Stall Portos konto haft ett saldo på 6 kr 70 öre, kontohavaren till godo. Det enkla bolaget har härigenom upplösts. I samband därmed träffade G.W. och Y.B. en överenskommelse om att G.W. skulle överta ansvaret för Stall Portos checkräkningskredit. Y.B. var då pensionerad. Även B.L. hade lämnat banken. Y.B. ställde som villkor för övertagandet att krediten skrevs om på G.W. innan denne började utnyttja krediten så att Y.B. och B.L. blev befriade från sitt ansvar för den. Gentemot de övriga medlemmarna i Stall Porto undertecknade G.W. på en kopia på kreditkontraktets baksida en förbindelse där han övertog betalningsansvaret för krediten. Detta var en handling mellan Y.B. och G.W. och den kom inte till bankens kännedom. Av förbindelsens ordalydelse framgår att även G.W. ansåg att Stall Porto vid denna tidpunkt var helt avvecklat och krediten nollställd. G.W. struntade i Y.B:s villkor att skriva över krediten på sig själv och började redan två dagar senare, den 16 december, att göra uttag från kontot. Uttag har härefter, utöver räntebelastningar, gjorts vid 26 tillfällen på sammanlagt 121 099 kr. Uttagen, som huvudsakligen haft karaktär av privatuttag, har gjorts som kontantuttag. Med hänsyn till G.W:s ställning i banken och då han var kassör i Stall Porto har banken accepterat uttagen trots att Y.B. och B.L. stod som kredittagare och tecknade kontot. G.W. återbetalade det uttagna beloppet när det hela uppdagades. Banken har gjort den bedömningen att G.W:s utnyttjande av krediten är att jämställa med att han beviljat sig själv en kredit. Detta gäller i all synnerhet som han inte infriat överenskommelsen med Y.B. om att krediten skulle skrivas om på G.W. innan den började utnyttjas. G.W. var, med hänsyn till sin mångåriga erfarenhet av att handlägga krediter inom banken, väl medveten om de villkor som gällde för personalkrediter och kan därför inte anses varit i god tro vad gäller sitt handlande. Han var också medveten om att en framställning till banken där han skulle få överta Stall Portos kredit inte skulle ha beviljats med hänsyn till hans ekonomiska ställning. G.W:s fackliga organisation, Finansförbundet, har också ansett att det förelegat saklig grund för uppsägning. – Sammanfattningsvis görs gällande att G.W. gått förbi regelsystemet och därigenom fått tillgång till en kredit som han annars inte skulle fått. Detta är att jämställa med att han själv, i strid med bankens regler, beviljat sig en kredit. Detta är en oegentlighet av sådant slag att det förelegat saklig grund för uppsägning av G.W. med iakttagande av uppsägningstid. Med beaktande av de omständigheter som rådde när G.W:s förfarande uppdagades var det sakligt motiverat att anmoda honom att lämna arbetsplatsen. G.W. har inte utsatts för någon kränkande behandling som motiverar ett skadestånd.

DOMSKÄL

På G.W:s begäran har han själv hörts under sanningsförsäkran samt vittnesförhör ägt rum med Y.B.

Båda parter har åberopat viss skriftlig bevisning.

Tingsrättens bedömning

Det är numera ostridigt mellan parterna att konsortiet Stall Porto var ett enkelt bolag. Det är vidare ostridigt att Y.B. och B.L. undertecknat kontraktet avseende den aktuella krediten och att de i förening tecknade Stall Portos konto. Då Stall Porto inte var något rättssubjekt som kunde förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter har Y.B. och B.L. i förhållandet till banken varit personligen ansvariga för krediten. Det är därvid utan avgörande betydelse att Stall Porto angetts som kredittagare.

Y.B. har uppgett att sedan Stall Portos tillgångar fördelats mellan medlemmarna hösten 1994 avsikten var att krediten skulle avslutas men att man bestämde att låta den löpa till 1994 års utgång eftersom G.W. förklarat sig intresserad av att lägga in en ny häst i Stall Porto. Y.B. har vidare uppgett att han inte hade något emot att G.W. övertog betalningsansvaret för krediten men att han gjorde klart för G.W. att denne först måste ”skriva om krediten” på sig själv så att Y.B. och B.L. inte längre svarade för den och att detta gällde även om krediten inte utnyttjades eftersom den ändå skulle belastas med avgifter. Genom att underlåta att efterkomma Y.B:s uppmaning och i stället genast börja utnyttja krediten har G.W. vid sidan av bankens regelsystem tillgodogjort sig en kredit, som han enligt banken annars inte skulle fått tillgång till. G.W., som uppgett att han väl kände till bankens regler för kreditgivning och som inte var formellt behörig att teckna krediten, måste ha varit medveten om det felaktiga i sitt handlande. Han kan inte rimligen ha trott att det räckte med den förbindelse han tecknade den 14 december 1994. G.W. kan alltså inte anses ha varit i god tro rörande rätten att förfoga över krediten. Även om banken enligt sina interna regler förfarit felaktigt i samband med att krediten beviljades, vilket G.W. hävdat, har detta inte gett genom rätt att använda krediten. Om sedan hans handlande är att bedöma som att han beviljat sig själv en kredit eller som att han obehörigen utnyttjat annans kredit är inte av avgörande betydelse. Från bankens synpunkt måste G.W:s handlande varit av allvarlig natur, ägnat att rubba bankens förtroende för honom.

Sammantaget finner tingsrätten att G.W:s handlande, som möjliggjorts genom den ställning han haft på banken, utgjort sådan oegentlighet att det har förelegat saklig grund för uppsägning av honom med iakttagande av uppsägningstid. Med hänsyn till bankens uppgifter har det enligt tingsrättens mening alltså inte skäligen kunnat krävas att banken skulle bereda G.W. annat arbete inom banken. Hans fastställelsetalan kan därför inte vinna bifall.

Vidare finner tingsrätten att det med hänsyn till omständigheterna har förelegat särskilda skäl att avstänga G.W. från arbetet. Uppmaningen från banken till G.W. att omedelbart lämna densamma kan sålunda inte grunda rätt till skadestånd.

Med hänsyn till utgången bör bankens interimistiska yrkande bifallas.

G.W. bör enligt huvudregeln förpliktas ersätta banken för dess rättegångskostnader. Tingsrätten finner att begärd ersättning är skälig.

DOMSLUT

1. Tingsrätten lämnar G.W:s fastställelse- och fullgörelsetalan utan bifall

2. Tingsrätten förordnar att G.W:s anställning hos Skandinaviska Enskilda Banken Aktiebolag skall upphöra från denna dag

3. Tingsrätten fastställer Nilssons ersättning för arbete enligt rättshjälpslagen till tjugoniotusenfemhundrasjuttiofyra (29 574) kr, varav sjutusentrehundranittiotre (7 393) kr 50 öre utgör mervärdesskatt

4. G.W. skall ersätta Skandinaviska Enskilda Banken Aktiebolag för rättegångskostnader med sjuttiofemtusentrehundrafemtio (75 350) kr, varav 75 000 kr avser ombudsarvode. På förstnämnda belopp löper ränta enligt 6 § 1 p räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.

Domsbilaga 1

Skandinaviska Enskilda Banken KONTRAKT checkkonto med kredit

Kontor Konto nr

Göteborg

Kredittagare

(efternamn, förnamn, yrke/titel) Personnr/Org.nr

STALL PORTO

Utdelningsadress (gata, box e d)

C/o S-E-Banken Box 189

Ortsadress (postnr, ortnamn) Telefon (riktnr – telefonnr)

501 04 BORÅS

Kreditbelopp, kr (med bokstäver) (med siffror)

---ETTHUNDRAFEMTIOTUSEN--- 150.000.-

Kredittid (fr o m – t o m) Ev förlängningstid (antal månader)

1988‑03‑18 – 1988‑12‑31 12/tolv

Räntesats f n %

10,50

Ränteförfallodagar (mån, dag)

03–30, 06–30, 09–30, 12–30

Skandinaviska Enskilda Banken öppnar för kredittagaren ett checkkonto med kredit intill ovan angivet kreditbelopp.

- - - - –

Ort, datum Ort, datum

Borås 1988‑03‑17

Kredittagarens underskrift Bankens underskrift

STALL PORTO Skandinaviska Enskilda Banken

(B.L.) (Y.B.)

B.L. Y.B.

- - - - –

Då Stall Porto som konsortium, numera är helt avvecklat, övertar undertecknad härmed betalningsansvaret för omstående kredit till såväl kapital som ränta och kostnader, såsom för egen skuld, tills full betalning sker. Eftersom alla ekonomiska transaktioner är avslutade, förklarar jag härmed, att några ytterligare krav gentemot de övriga medlemmarna i konsortiet Stall Porto inte finns. Med tanke på namnet övertar jag härmed samtidigt rätten till pseudonymen ”Stall Porto”. Saldot på kontot är idag mitt innestående arvode för avvecklingen av AB Stall Porto, + Kr. 6:70.

Borås 1994.12.14.

(G.W.)

G.W., (pnr, uteslutet här)

Dela :